Kompetens

Det är många som efterlyser mer kompetens om NPF-diagnoser, många som beskriver frustrationen över att det drabbar deras barn när kompetensen inte finns:

Bättre insikt i diagnoser och svårigheter hade nog uppmärksammat hennes svårigheter tidigare. Då kunde hon fått hjälp tidigare och inte blivit så utlämnad som hon är idag. (F27 om önskemål i Förskolan)

Lyssnat och läst på ang. diagnosen. Och få en önskad förståelse för att autism kan se olika ut. Särskilt för flickor! (F38 om önskemål i F-3)

Det är många föräldrar som beskriver att pedagogerna hade kunnat ta in extern hjälp men att skolan valt att inte göra detta:

Ta hjälp av alla instanser man kan. Men framförallt utbilda all personal som jobbar med barnen! Skrämmande låg medvetenhet om NPF. (F29 om önskemål i 4-6)

6.7.5 Mer samverkan

Många föräldrar beskriver att de hade velat se en större samverkan, föräldrar upplever det som att pedagoger blundar för/inte vill se de problem som finns:

Bekräfta existens av eventuella upplevda problem - att bekräfta upplevelse av existens av eventuella problem. Det hade gjort all skillnad - att faktiskt ha en validerande dialog som bjuder in till problemlösning än att få tiden att gå genom förnekelse. Detta annorlunda hade kunnat hanteras på så många olika nivåer. Deras förnekelse av eventuella problem ledde också till försvårad möjlighet att få externt stöd (soc/bup) - dessa ansåg inte att det fanns stödbehov eftersom skolan var ”problemfri” - en annan historia. (F36 om önskemål i F-3)

Även att samverka kring hela barnets mående ses som önskvärt av många föräldrar, att skolan inte bara ser till de situationerna som finns i skolan utan att de försöker se till helheten:

Insett att problem i hemmet inte betyder att skolan kan strunta i barnets mående, utan tvärtom betyder att skolan behöver göra mer för att underlätta för barnet att orka med skolan. (F49 om önskemål i 4-6)

Att det funnits samverkan också mellan pedagoger och i arbetslaget så att inte vissa ämnen blir mer utsatta:

Informera och prata mer om dotterns diagnos i arbetslaget så att alla är välinformerade. Nu måste vi påminna hela tiden. Betygen sviktar i vissa ämnen och prov stressar vår dotter. Här kunde specialanpassningar vara på plats. (F17 om önskemål i 7-9)

49

Men också att det överhuvudtaget ska finnas en dialog och en samsyn kring barnets skolvistelse är något som många har önskat:

Stämt av med oss och henne regelbundet om hur det går. (F45 om önskemål på Gymnasiet)

6.7.6 En skola för alla

Många föräldrar har gett en bild av att skolan inte är till för alla, att alla som verkar i förskolan och skolan ska se det individuella barnet:

Mer se individen och se orsaker till att hon kanske va vid sidan av gruppen inte förstod etc. (F29 om önskemål Förskolan)

Många föräldrar beskriver också att problemet flyttas till barnet eller hemmet, men att det finns en önskan om att alla barn oavsett beteende skulle få plats i skolans ramar:

Att de inte ska lägga problemet på barnet eller hemmet utan se vidare och se vad de kan förändra och vilka anpassningar de kan göra med mera. (F22 om önskemål i F-3)

Önskan om att det finns anpassningar som passar för det individuella barnet, att det inte ska vara resurserna som avgör, utan barnets behov:

Låtit henne gå i liten grupp på skolan. (den fanns men var full). (F7 om önskemål i 4-6)

6.7.7 Sammanfattning

Resultatet visar att många föräldrar hade önskat sig mer förebyggande anpassningar som mer struktur, förberedelser samt att sänka kraven i skolan. Många föräldrar önskar att det stöd som sätts in i skolan också hade handlat om det sociala samspelet. Föräldrarnas önskebild är också att skolan faktiskt skulle lyssna mer på föräldrarnas bild av barnet, men också ett ökat samarbete mellan lärare vid stadieövergångar. Många föräldrar påpekar också att det saknas kompetens kring NPF och hur det tar sig uttryck för flickor. Slutligen så visar resultatet att föräldrar önskar att pedagoger och lärare ser mer till att alla barn oavsett diagnos eller beteende får plats inom skolans ramar, att skolan inte försöker förändra barnet utan att de skulle förändra sin egen verksamhet så att den passar för alla barn.

7. Diskussion

I vår diskussion kommer vi först att diskutera vårt metodval och trovärdigheten i studien. Detta följs av en resultatdiskussion där vi diskuterar vårt resultat i förhållande till tidigare forskning och till de teorier som vi valt, avslutningsvis har vi en sammanfattande diskussion med våra slutsatser.

50

7.1 Metoddiskussion

Vårt val att använda kvalitativ självrapportering för att bidra med kunskaper om hur föräldrar upplever att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tar sig uttryck för flickor i både hemmiljön och skolmiljön samt om hur hem och skola kan samverka för att kunna arbeta främjande och förebyggande både kunskapsmässigt och socialt, anser vi har bidragit till att besvara vårt syfte med studien. Självrapporteringarna har varit tillräckligt fylliga och

innehållsrika för att kunna bidra till att belysa hur de föräldrar som deltagit i studien upplevt eller upplever skoltiden för sina döttrar.

Då urvalet av informanter ingår i en facebookgrupp för föräldrar till barn med npf bygger utsagorna i vår studie från föräldrar som velat delta i studien och som troligtvis känt att de vill förmedla något. Det kan därför antas att de 51 som lämnat in självrapporter är föräldrar som upplevt svårigheter för sina flickor vilket påverkar resultatet. Det kan antas att föräldrar om upplever att skolan fungerat väl för sina barn inte heller är lika angelägna att vilja delta i en studie som denna. Föräldrar som är nöjda och där allt fungerar väl skulle kanske inte heller söka sig till denna typ av forum på facebook vilket läsaren får ha i beaktande när de tar del av resultatet. Detta innebär dock inte att de upplevelser som föräldrarna har i vår studie inte är av betydelse utan speglar en verklighet som de har. Fenomenologiska studier som vi valt att inspireras av tar i regel sin utgångspunkt i människors upplevda värld och försöker förstå mänskliga erfarenheter och upplevelser så som de framträder i den konkreta livsvärlden. De metoder som används inom fenomenologin är i regel kvalitativ analys vars syfte då är att försöka beskriva, urskilja och förstå fenomenet ur den upplevdes perspektiv och hitta mönster, variationer eller uppfattningar istället för att visa hur vanliga dessa mönster är som man gör i kvantitativa analysmetoder (Szklarski, 2019).

Fenomenet i vår studie är föräldrars upplevelse av sina flickors skolgång och vårt fokus har varit att finna essensen i de olika berättelserna som föräldrarna gett kring sina barns skolgång och lyfta deras upplevelse. Vårt syfte med studie har därmed inte varit att undersöka

fenomenet utifrån några mätbara parametrar utan som Thomassen (2007) nämner mer presentera ett inifrån perspektiv. Det vill säga studerar hur personer upplevt ett fenomen. Andra vetenskapliga teorier utgår ofta från att forskning ska sträva mot objektivitet och fenomenologins starka betoning på subjektivitet, beskrivning och tolkning kan ses som en svaghet inom denna design på studie och resultatet kan därmed riskera att uppfattas som oviktiga av andra. Som vi nämnt tidigare så är studier med en fenomenologisk ansats sällan

51

generaliserbara då det i regel utgår från data representerade av ett fåtal informanter. I och med att vi valde självrapportering som metod kunde vi rikta oss till ett flertal föräldrar och samla in data från relativt många föräldrar på kort tid vilket vi tycker blir en styrka för trovärdigheten i vår studie, vars resultat bygger på 51 föräldrars upplevelse av sina flickors skolgång. Även om vårt resultat inte fullt ut kan generaliseras att gälla alla föräldrars

upplevelser av sina döttrar med NPF-problematiks skolgång, så anser vi att vår studie bidragit med viktig kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Vår studie kan därmed bidra för att få en bättre förståelse för flickornas problematik samt ett bättre förhållningssätt både mot

flickorna och deras föräldrar.

Thomassen (2007) tar upp vikten av att forskarens egen förförståelse och förutfattade meningar ska sättas inom parentes när materialet analyseras. Vårt fokus har därmed under analysprocessen varit att låta deltagarnas utsagor tala så långt som möjligt och att våra egna antaganden skulle påverkar resultatet i analysen så lite som möjligt. Forskarens roll vilket i denna studie blir vår roll beskrivs av Kvale och Brinkmann (2014) som avgörande då det är genom forskaren som kunskapen erhålls. Enligt dem är forskarens kunskap, erfarenhet, hederlighet och rättstridighet avgörande faktorer för att uppnå vetenskaplig kvalitet. Våra egna förkunskaper och erfarenheter gällande att analysera självrapporter bör ses som ringa i detta sammanhang.

Däremot är vår förhoppning att vi genom att vara pålästa och intresserad av ämnet har kunnat tolka all data på ett adekvat sätt. I och med att frågorna var formulerade på ett öppet sätt blev beskrivningarna från föräldrarna i självrapporterna mycket informationsrika och vi fick ett omfattande underlag att utgå ifrån inför vår analys. Dock har vårt metodval bidragit till att vi inte kunnat ställa följdfrågor till föräldrarna och be dem utveckla sina svar. Detta kan ha bidragit till att viktig information gått förlorad som hade kunnat vara av vikt i sammanhanget samt säkerställa att vi tolkat det som beskrivits rätt. Vi anser dock att vi genom att ha varit två stycken som har analyserat materialet tillsammans ökat tillförligheten när det kommer till att tolka utsagorna då vi enbart tagit med data vi tolkat på ett liknande sätt och i de fall vi varit osäkra valt att reducera bort. Utmaningen i denna studie har därmed dels blivit att bearbeta all den data vi fick in samt att reducera i det som inte var relevant i det insamlade materialet.

7.2 Resultatdiskussion

Vi kommer under detta avsnitt diskutera vårt resultat i förhållande till tidigare forskning men också i förhållande till de teorier som vi valt för vår studie, systemteoretiskt perspektiv samt

52

KASAM. Detta diskuteras under tre underrubriker där vi först kommer diskutera hur flickornas NPF-problematik tar sig uttryck i hemmiljö och skolmiljö, sen kommer vi

diskutera hur det specialpedagogiska stödet i förskolan/skolan ser ut och hur det skulle kunna se ut, sen diskuterar vi hur samverkan med föräldrar i förskolan/skolan ser ut.

7.2.1 Föräldrars upplevelse om hur NPF tar sig uttryck för flickor i hem- och skolmiljö