Kompetensfördelning mellan bolagsstämma och styrelse

4.2.1 Aktiebolagets organisation

För att möjliggöra en fullgod förståelse för vilken kontroll en upphandlande kommun i egenskap av aktieägare kan utöva över ett fristående kommunalt bolag behöver först utredas vad som faller inom de olika bolagsorganens kompetensområden i svensk rätt.

Organisatoriskt kan ett aktiebolag i princip utformas på två sätt. Antingen som en omnipotensorganisation eller en paritetsorganisation. I en omnipotensorganisation är förhållandet mellan bolagsorganen hierarkiskt. Ett överordnat bolagsorgan kan då lämna anvisningar och instruktioner med en korresponderande lydnadsplikt för underordnade

organ.94 I en paritetsorganisation är bolagsorganen däremot likställda. De tillskrivs olika funktioner och ansvarsområden utan att stå i ett hierarkiskt förhållande till varandra.95

Den svenska aktiebolagsformen anses i princip vara ett uttryck för omnipotensdoktrinen där stämman är det högsta beslutande organet, hierarkiskt överordnat styrelse och verkställande direktör.96 Det inbördes förhållande som råder mellan bolagsorganen i svensk rätt anses primärt komma till uttryck i den anvisningsrätt som tillkommer stämman enligt 8 kap. 41 § 2 st. ABL e contrario.97 Av nämnda lagrum följer att styrelsen, med vissa i lag angivna undantag, har att följa anvisningar från stämman.98 Att synliggöra det hierarkiska förhållande som råder mellan bolagsorganen i svensk rätt är enligt min mening betydelsefullt då redan detta förhållande i sig får anses möjliggöra ett visst mått av kontroll för kommunen i egenskap av aktieägare via bolagsstämman.

4.2.2 Bolagsstämmans kompetens

Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas enligt 7 kap. 1 § ABL vid bolagsstämman.99 Bolagsstämman utgör som framgått det högsta beslutande organet i svenska aktiebolag. En konsekvens därav är att stämman har vida befogenheter att fatta beslut i fråga om vad som brukar benämnas stämmoåtgärder.100 Däribland innefattas beslut om ändring av bolagsordningen, förhållandet mellan aktier, emissionsbeslut och val av styrelse.101 Vid sidan av sin exklusiva kompetens att vidta stämmoåtgärder har stämman även kompetens att lämna anvisningar, så kallade stämmoanvisningar, till styrelsen enligt 8 kap. 41 § 2 st. ABL. Att så är fallet följer indirekt av lagrummet som anger att styrelsen inte måste efterkomma vissa typer av anvisningar. Utöver de i lag angivna inskränkningarna i stämmans anvisningsrätt anses ytterligare inskränkningar följa av allmänna associationsrättsliga principer.102 Stämman får i enlighet med dessa inte heller meddela anvisningar som strider mot bolagets intresse eller den funktionsfördelning mellan bolagsorganen som följer av ABL. Det senare ger uttryck för

94 Eklund & Stattin, s. 155. 95 A.a. s.

96 A.a. s. 156. 97 A.a. s.

98 Se nedan avsnitt 4.3. 99 Prop. 1997/98:99, s. 229. 100 Eklund & Stattin, s. 177. 101 A.a. s.

ett vanligt sätt att definiera stämmans kompetens, nämligen att stämman har restkompetens.

Restkompetensen innebär något förenklat att stämman har rätt att företa åtgärder eller fatta beslut i alla frågor som inte är exklusivt förbehållna ett annat bolagsorgan.103 Det är således fråga om en negativ definition, där stämman har kompetens att fatta beslut i alla frågor av principiell beskaffenhet eller annars av väsentlig betydelse i den mån det inte åsidosätter funktionsfördelningen mellan bolagsorganen.

4.2.3 Bolagsstyrelsens kompetens

Vid sidan av bolagsstämman måste alla aktiebolag även ha en styrelse. Styrelsens ledamöter utses i allmänhet av bolagsstämman genom omröstning.104 I fråga om kommunala bolag finns dock särskilda bestämmelser i KL om att kommunfullmäktige utser styrelsens ledamöter.105 Styrelsen har liksom bolagsstämman en omfattande kompetens. Den ska enligt 8 kap. 4 § ABL svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Liksom för bolagsstämman kan styrelsens kompetens med fördel definieras negativt. Den omfattar i princip allt som inte enligt ABL är exklusivt förbehållet bolagsstämmans kompetens.106 Därtill kan styrelsens kompetensområde begränsas ytterligare om bolagsstämman tar i anspråk beslutanderätt inom ramen för sin restkompetens, det vill säga inom det område som enligt ABL inte tillfaller endera bolagsorgans exklusiva kompetensområde. Detta kan ske på ett av två sätt. Antingen genom att föreskrifter därom införs i bolagsordningen eller att bolagsstämman meddelar styrelsen stämmoanvisningar i enlighet med 8 kap. 41 § 2 st. ABL e contrario.107

Som framgått svarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den företräder även bolaget i förhållande till tredje man.108 Det är i viss utsträckning utifrån lagtexten oklart vad som ska anses falla inom ramen för förvaltningsbegreppet.109 Att så är fallet synes vara resultatet av ett medvetet beslut från lagstiftaren att inte detaljreglera styrelsens uppgifter i lagstiftningen.110 Det anses ligga i

103 Rodhe, s. 159.

104 Jfr Eklund & Stattin, s. 243.

105 Jfr 10 kap. 3 § KL. Se nedan avsnitt 5.2.3.

106 Bergström & Samuelsson, s. 78 och Åhman, s. 533. 107 Stattin 2008, s. 199 f.

108 Eklund & Stattin, s. 243. 109 Åhman, s. 511.

sakens natur att en sådan precisering vore olämplig mot bakgrund av att vad som innefattas i förvaltningen skiftar mellan olika bolag, beroende på sådant som verksamhetens art och omfattning.111 I allmänhet kan dock konstateras att förvaltningsbegreppet torde innefatta en skyldighet för styrelsen att tillse att bolagets verksamhet bibehåller en effektiv organisation som möjliggör en betryggande kontroll av bolagets ekonomi. Viss vägledning i fråga om förvaltningsbegreppet kan även hämtas från Högsta domstolens (HD) rättspraxis.

HD har i NJA 2004 s. 19 uttalat att förvaltningsbegreppet innefattar alla åtgärder i och för bolagets verksamhet, utom de som fordrar alla bolagsmäns samtycke. Detta preciseras såsom förändringar i bolagsavtalet eller de inbördes rättigheter och skyldigheter mellan bolagsmännen som följer av lagen. Det bör uppmärksammas att det aktuella målet rörde handelsbolag. Mot bakgrund av handelsbolagets ställning i den svenska associationsrätten får dock enligt min mening antas att målet har bäring även för aktiebolag. Aktieägare kan i viss mån likställas med bolagsmän och bolagsordning med bolagsavtal. Styrelsens ansvar för förvaltningen enligt 8 kap. 4 § ABL är sanktionerat av såväl skadeståndsbestämmelser i 29 kap. 1 § ABL som straffbestämmelser i 30 kap. ABL. Styrelseledamöternas ansvar är individuellt, trots att styrelsen i allmänhet utgör ett kollegialt organ.112

Det bör i sammanhanget noteras att i de fall ett aktiebolag har en verkställande direktör ska denna handha den löpande förvaltningen i bolaget.113 På samma sätt som styrelsens kompetens bestäms negativt utifrån bolagsstämmans kompetens bestäms verkställande direktörens kompetens utifrån vad som är exklusivt förbehållet styrelsen. Den löpande förvaltningen anses i allmänhet omfatta de åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet inte är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse.114 Det faktum att styrelsen utgör ett, i förhållande till den verkställande direktören, överordnat organ medför att styrelsen kan välja att återta kompetens i ärenden som faller inom den löpande förvaltningen. Verkställande direktörens rätt att handha den löpande förvaltningen begränsas därmed i den mån styrelsen återtar sådan bestämmanderätt. Denna möjlighet för styrelsen att återta kompetens begränsas emellertid av att den inte får företa sådana väsentliga ingrepp i den verkställande

111 A.prop. s.

112 Eklund & Stattin, s. 249. 113 Jfr 8 kap. 29 § ABL. 114 Prop. 1997/98:99, s. 87.

direktörens kompetens att denne inte längre kan anses ha ställning som verkställande direktör.115 Styrelsen ska alltid vara ytterst ansvarig för bolagets förvaltning, vilket avser att möjliggöra ett effektivt ansvarsutkrävande.116

4.2.4 Oreglerad exklusiv bolagsstämmokompetens

Den eventuella förekomsten av en oreglerad exklusiv bolagsstämmokompetens har länge varit föremål för omfattande diskussion i doktrinen. Framför allt två alternativa synsätt har kommit till uttryck. Det första är att ABL uttömmande anger de frågor som exklusivt tillkommer bolagsstämman.117 Det andra är att det finns vissa åtgärder som är av sådan ingripande karaktär eller sådan väsentlig betydelse för bolagets verksamhet att de, även i frånvaro av uttrycklig lagreglering, likväl är förbehållna bolagsstämmans kompetens.118

Det senare ger uttryck för förekomsten av en oreglerad exklusiv bolagsstämmokompetens. Frågan blir därmed om det finns en skyldighet för styrelsen att underställa stämman vissa beslut trots att dessa enligt den negativa definitionen av stämmans kompetens inte tillkommer densamma.119

Ett betydande argument till stöd för förekomsten av en oreglerad exklusiv bolagsstämmokompetens är att beslut av avgörande betydelse för bolaget bör fattas av stämman i egenskap av det högsta beslutande organet.120 Detta får enligt min mening anses utgöra ett tungt vägande argument. Detta mot bakgrund av att stämman som framgått, i egenskap av det högsta beslutande organet, har befogenhet att fatta beslut i alla frågor som inte är exklusivt förbehållna styrelsen.121 Det blir därför i praktiken en fråga om att definiera gränsen för styrelsens förvaltningsbefogenheter, eftersom frågor som omfattas av styrelsens exklusiva kompetens inte kan vara föremål för stämmans kompetens, varken reglerad eller oreglerad. Här ska endast kort upprepas att definitionen av förvaltning i 8 kap. 4 § ABL fått en avsiktligt vag och öppen utformning. Till följd av detta uppstår ett område inom vilket frågor inte med självklarhet är hänförliga till styrelsens kompetensområde men inte heller nödvändigtvis faller utom detsamma. Argument till stöd för uppfattningen att styrelsen på eget bevåg kan fatta beslut i dessa frågor är dels effektivitetshänsyn, dels kostnadshänsyn. Därtill kommer det faktum att

115 Prop. 1975/103, s. 374. 116 Jfr SOU 1995:44, s. 156. 117 Jfr Åhman, s. 533 f.

118 Jfr Eklund & Stattin, s. 183 f. 119 Jfr Åhman, s. 519.

120 Nial, s. 341. 121 Rodhe, s. 159.

styrelsen har kompetens att fatta beslut i alla frågor som inte explicit tillfaller bolagsstämman.122

Det faller utom ramen för framställningens syfte att närmare utreda den eventuella förekomsten av en oreglerad exklusiv bolagsstämmokompetens. Vad som emellertid kan konstateras är att för det fall en sådan anses föreligga medför det att vissa frågor av särskilt väsentlig betydelse för bolagets verksamhet är förbehållna bolagsstämmans kompetens. Det utgör i sin tur en begränsning i styrelsens självständighet i förhållande till stämman, något som av förklarliga skäl medger kommunen, i egenskap av aktieägare, en möjlighet att utöva ett inflytande över bolagets viktiga beslut och därmed är av betydelse för helhetsbedömningen av kontrollkriteriet. Mot bakgrund av den splittrade debatt som i skrivande stund pågår kring en oreglerad exklusiv bolagsstämmokompetens utgör den emellertid en alltför osäker omständighet för att tillmätas någon nämnvärd betydelse inom ramen för utredningen i förevarande framställning.