Bröderna Dreyfus utvecklade på 80-talet en modell för kompetensutveckling baserat på en rad tidigare, och egna, studier. Modellen kom de att kalla ”Five Stages of Skill Acquisition” eller kompetensutvecklingens fem steg på svenska. Hubert och Stuart publicerade sina resultat i boken ”Mind over Machine – The Power of Human Intuition and Expertise in the Era of the Computer”.
Studien syftade till att beskriva den progression en individ genomgår när denne utvecklar ny kompetens eller förmåga inom komplexa områden. De definierar dessa områden som
”unstructured areas”. Dessa områden består ofta av väldigt många olika teoretiska kunskaper, fakta och regler. Hur dessa faktorer förhåller sig till och påverkar varandra är otydligt eller okänt, och vilka effekter och konsekvenser en viss lösning eller beslut får är också otydliga eller okända. Dreyfus & Dreyfus menar att individen inte fullt ut kan förlita sig på teoretiska kunskaper, regler eller instruktioner inom dessa områden, utan måste utveckla ett omdöme och erfarenhet för att lösa uppgiften eller ta rätt beslut. De pratar om know how och know what.
Exempel på komplexa områden är ledarskap, ekonomiska prognoser, undervisning och alla typer av social interaktion mellan människor.
De inleder sitt kapitel om kunskapsutveckling med exemplet att nästan alla vuxna kan cykla, men att det är näst intill omöjligt att lära någon annan att cykla enbart genom instruktioner och beskrivningar. Att lära sig att cykla är något man måste göra genom praktiskt övande. De menar att det finns oändligt många andra områden där människan inte helt kan förhålla sig till teoretiska kunskaper och instruktioner utan måste utveckla ett ”know how”. För att behålla sin förmåga till att utföra dessa uppgifter krävs det att man använder sin kunskap, annars kan den degenerera.
Dreyfus & Dreyfus studie visar att människan sällan hoppar från teoretisk kunskap och
”knowing what” till att bemästra en ny kunskap som ska utövas praktiskt. Deras studie visar att människan oftast passerar igenom de fem stegen av kompetensutveckling i resan från att förstå de teoretiska kunskaperna och reglerna till att utföra uppgiften eller ta rätt beslut självständigt och effektivt. De fann också i sin studie, att inom komplexa områden krävs det en stor mängd egen erfarenhet från verkliga situationer för att nå de högre nivåerna i deras modell. De är också tydliga med att en individ kan vara, till exempel, skicklig inom en del av sitt arbetsområde samtidigt som denne är nybörjare inom en annan del. De visar också att nivåerna inte är distinkt åtskilda, och att två individer som båda anses skickliga ändå kan vara olika bra på att utföra samma uppgift.
5.3.1 Modellen
Dreyfus & Dreyfus har sammanställt sin teori för kompetensutveckling i nedanstående modell. Under modellen kommer begreppen att förklaras utifrån författarnas beskrivning.
Tabell 1 Five Stages of Skill Acquisition (Dreyfus & Dreyfus, Mind over Machine, 1988)
Med components avser Dreyfus & Dreyfus de teoretiska kunskaperna som ligger till grund för kompetensområdet, alltså de fakta och regler som måste värderas eller nyttjas för att vidta åtgärder eller fatta beslut. Under kompetensutvecklingens första steg står dessa teoretiska kunskaper för sig själva, utan något egentligt sammanhang, context-free, för att senare i utvecklingen kopplas till ett sammanhang, situational.
Med perspective avser Dreyfus & Dreyfus hur man tolkar situationen man befinner sig i när den teoretiska kunskapen ska användas. Tolkningen kommer med erfarenheten. En individ utan egen erfarenhet kan inte tolka situationen. En individ med ringa erfarenhet väljer hur denne tolkar situationen, chosen. Det krävs en aktiv tanke för att identifiera situationen, jämföra den med någon tidigare situation och därefter vidta åtgärder. En individ med mycket erfarenhet känner igen situationen, experienced, utan att aktivt behöva jämföra den med tidigare situationer.
Med decision avser Dreyfus & Dreyfus hur man hanterar situationen man befinner sig i, vilka beslut man fattar eller vilka åtgärder man vidtar. Individen kan hantera situationen genom att vara analytisk, att värdera situationen och sina teoretiska kunskaper och väga dessa mot varandra, eller genom att handla intuitivt.
Med commitment avser Dreyfus & Dreyfus det engagemang man känner för situationen eller uppgiften man står inför. Individen utvecklar sitt engagemang med erfarenheten. Tidigt i kunskapsutvecklingen är individen oengagerad i både omständigheterna runt situationen, uppgiften i sig samt resultatet av sitt eget handlande, detached. Individen utvecklas med tiden till att vara engagerad i helheten, involved.
5.3.2 Individens utveckling genom modellen
Individen startar sin kompetensutveckling, som novis. Individen lär sig teoretiska kunskaper, fakta och funktioner inom aktuellt område och lär sig även regler för när denna kunskap ska tillämpas. Kunskaperna lärs in utan sammanhang, och en novis fattar beslut eller vidtar åtgärder baserat på en analys av vilken teoretisk kunskap och vilken regel som ska tillämpas för att lösa situationen. Novisen känner inget engagemang för vare sig omständigheterna eller resultatet.
Novisen blir nybörjare genom att förmågan att se sammanhanget mellan situationen och de teoretiska kunskaperna har utvecklats. Nybörjaren saknar fortfarande tillräcklig erfarenhet för att kunna tolka situationen, och måste fortfarande analysera situationen för att se vilka teoretiska kunskaper och vilka regler som ska tillämpas för att kunna ta ett beslut eller vidta rätt åtgärd. Engagemanget hos individen är fortsatt mycket lågt.
Nybörjaren utvecklas vidare mot kompetent. Individen har nu så pass mycket erfarenhet att denne kan känna igen situationen när den uppstår, och väljer att tolka den genom en jämförelse med tidigare situationer. Eftersom individen har valt att tolka situationen på ett visst sätt, baserat på den egna erfarenheten, blir individen därmed engagerad i resultatet. Hur individen väljer att lösa situationen sker fortfarande genom en analys.
Den kompetenta individen blir med tiden skicklig. Erfarenheten gör att individen nu inte aktivt behöver jämföra den nya situationen med en tidigare, det sker snabbare och mer omedvetet. Den skicklige har också utvecklat ett engagemang för sin situation, men förhåller sig fortfarande distanserat till beslutsfattningen, som fortfarande baseras på en analys av situationen.
Till sist har individen utvecklat en sådan kompetens att den anses vara expert. Individen är djupt involverad i helheten av sin yrkesutövning. Genom sin kompetensutveckling har individen utvecklat en intuition, en förmåga att handla baserad på sin tidigare efterenhet, utan omfattande eftertanke.
” When things are proceeding normally, experts don´t solve problems and don´t make decisions; they do what normally works.”
En expert kommer trots sitt annars intuitiva handlande också att överlägga och analysera om tiden medger och utkomsten av beslutet eller handlingen är synnerligen viktiga. En expert har ett flyt i sitt beslutsfattande, oavsett om det handlar om att fatta ett beslut eller utföra en handling.