I detta kapitel redogör vi för vårt vetenskapsteoretiska ställningstagande och valet av undersökningsdesign för vår studie. Vi beskriver därefter tillvägagångssättet, presenterar hur vi valde ut respondenter samt hur själva datainsamlingen genomfördes. Slutligen redogör vi för etiska ställningstaganden och kapitlet avslutas med metoddiskussion.
3.1 Inledning
Vår vetenskapliga ansats och utgångspunkt har påverkat hur vi gått tillväga och hur vi kom fram till resultatet av vår forskning. Valet av metod har även tydliggjort hur vi gått tillväga och varför vi genomfört forskningen som vi gjort. Vi hoppas att det gör det enklare för läsaren att följa hur arbetet gått till samt även att förstå resultatet.
3.2 Val av vetenskaplig ansats
Inom samhällsvetenskaplig forskning finns två forskningsideal; positivism och hermeneutik.
Positivism bygger på naturvetenskapliga ideal. Naturvetenskaplig forskning vill formulera generaliserbara lagar för fysiska fenomen och bygger på att verkligheten alltid är stabil och därigenom förutsägbar. Olika forskare ska oberoende av varandra komma fram till samma resultat (Andersson, 2014).
Verkligheten är skapad av människan och sociala system utvecklas kontinuerligt, och verkligheten kan sägas vara dynamisk. Därför är lagbundenhet svårt att prata om under dessa förutsättningar (Jacobsen, 2017). Hermeneutik bygger på socialvetenskapliga ideal.
Hermeneutiken avvisar det naturvetenskapliga forskningsidealet eftersom det här anses att en socialvetenskaplig insikt inte blir mer sann bara för att den formuleras med en formel. I stället för att försöka hitta allmängiltiga lagar, för att kunna förklara olika fenomen, så försöker hermeneutiken att tolka och förstå olika fenomen och sammanhang (Andersson, 2014).
Vi har valt att undersöka de nya yrkesofficerarnas arbetssituation, i deras första befattningar.
Syftet med vår studie är inte att hitta resultat eller lagar som är generaliserbara för alla situationer, eftersom olika individer uppfattar situationer på olika sätt, utan snarare att förstå den situation som är föremål för studien. Därför har vi tagit utgångspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet.
Vi har valt en induktiv ansats till vår forskning, eftersom induktiv ansats är iakttagelsedriven.
Det innebär att man utgår ifrån upplevelser och iakttagelser, som man försöker se ett mönster i. Induktiv ansats betyder att forskaren vill gå från empiri till teori, och att detta måste göras med ett så öppet sinne som möjlighet vid datainsamlingen (Jacobsen, 2017). Vårt val av ämne grundar sig i ett antal observationer av känslor och uppfattningar, snarare än mätbara fakta. Vi har därför valt att samla in empiri som vi sedan försökt förstå genom tolkning. Vi är medvetna om att vi inte går in så förutsättningslöst i vårt arbete som den induktiva ansatsen föreskriver, eftersom vi som gjort studien har ca 20 års individuell erfarenhet av att tjänstgöra i Försvarsmakten. Vi anser dock att vår förförståelse om organisationen har medfört att tolkning av vissa delar har förenklats.
Eftersom studien bygger på inhämtning och tolkning av empiri så har vi valt en kvalitativ ansats för insamling av data till vår studie. Tolkningsbaserat perspektiv hänger tätt ihop med kvalitativ ansats (Jacobsen, 2017). Denna datainsamling har skett genom att vi byggt empiri genom ett antal kvalitativa och djupgående intervjuer med respondenter som har breda och djupa kunskaper inom området vi studerar.
Vår studie har tagit utgångspunkt i perspektivet för hur mellanchefer i armén anser att arbetssituationen för de nya yrkesofficerarna vid arméns markstridsförband ser ut, samt hur väl förberedda de anses vara för denna arbetssituation. Vi har valt detta perspektiv, ett arbetsgivarperspektiv, och därför intervjuat kompanichefer och specialistofficerare på kompaninivå. Dessa yrkesofficerare är på olika sätt arbetsledare för de nya yrkesofficerarna.
Vi har fokuserat på markstridsförbanden vid Livregementets husarer och Skaraborgs regemente.
3.3 Undersökningsdesign
Beroende på vad man vill ha svar på, så kan man välja olika undersökningsdesign. Designen syftar till att på bästa möjliga sätt ge de svar man är ute efter. Jacobsen talar om två olika typer av design; intensiv och extensiv (Jacobsen 2017). Intensiv design används då man vill gå på djupet av ett fenomen. Detta sker genom att man studerar ett fåtal enheter på ett grundligt sätt, vilket skapar en djupare och mer detaljerad förståelse. Målet med detta är ofta att beskriva en företeelse eller ett fenomen så verklighetstroget som möjligt. De studerade känner ofta igen sig i den här typen av studiers beskrivning av verkligheten. ”Intensiv undersökningsdesign har därmed hög intern giltighet” (Jacobsen, 2017, p.63). Extensiv undersökningsdesign är motsatsen till intensiv undersökningsdesigns, och går istället på bredden genom att studera få saker men hos många enheter. ”Målet är (…) att kunna generalisera resultaten från ett urval till en population.” (Jacobsen, 2017, p.63).
Vi har valt att ha en intensiv undersökningsdesign. Vår vilja är att beskriva arbetssituationen som de nya yrkesofficerarna ställs inför samt hur förberedda de anses vara för den, på ett tydligt och verklighetstroget sätt, så att de kan känna igen sig i vår beskrivning. Vår strävan har även varit att vår studie ska vara relevant för Försvarsmakten, såväl för myndigheten som för personalen. Utöver detta är vår förhoppning att resultatet av vår studie ska kunna bidra till att förändra arbetssituationen för våra yngre kollegor till det bättre.
Valet av kvalitativ datainsamling passar på ett bra sätt ihop med intensiv undersökningsdesign. Även detta har bidragit till att vi har valt att genomföra djupgående intervjuer med ett fåtal respondenter.
3.4 Tillvägagångssätt
Inledningsvis planerade vi hur vi skulle genomföra vår forskning. I detta ingick att planera insamling av empirin, både kopplat till vilka respondenter vi avsåg välja ut men även en tidsplan för när denna empiri skulle insamlas. Utöver det utarbetade vi en intervjuguide, samt att vi sammanställde det vi för tillfället ansåg skulle kunna utgöra intressant referenslitteratur.
Figur 2 Översiktsbild som beskriver studiens tillvägagångssätt (Författarna)
Att vara påläst inför intervjuerna är viktigt, då detta skapar förtroende samt att man undviker pinsamma kompetensbrister. Det bidrar också till att man undviker att hamna på stickspår som riskerar att leda intervjun i en felaktig riktning (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014).
Med anledning av detta så genomförde vi vissa litteraturstudier innan vi påbörjade intervjuerna. Ytterligare en anledning till litteraturstudierna var att vi inte ville missa områden inom respondenternas svar. Svar som kunde ge möjlighet till följdfrågor, som ytterligare underbyggde empirin, även om vi skulle riskera att hamna på stickspår under intervjun.
Därefter genomfördes intervjuer för insamlingen av empiri. Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till genomförandet, i syfte att vi skulle vara kvar i sinnesstämningen och känslan med vilken intervjun genomfördes. Syftet med transkriberingen var att i nästa steg kunna analysera och koda texten.
När vi genomfört och transkriberat intervjuerna påbörjade vi analys av texten. Detta gjordes med en textanalys inspirerad av Grounded Theory. Av analysen framträdde en modell som gav en bild av området som vi studerade. Modellen innehöll ett antal olika teman, som i sin tur bestod av ett antal kategorier.
När vi sammanställt modellen började vi titta på referensramen och insåg att vi till viss del behövde anpassa och utöka den. När vi fastställt, och läst in oss på, referensramen påbörjades diskussionen.
Slutligen diskuterade vi resultatet av empirin i jämförelse med vår referensram i syfte att kunna svara på vår problemställning och för att komma till slutsatser. Slutsatserna ligger till grund för våra rekommendationer till Försvarsmakten. Utöver detta så uppfattade vi ett antal områden som vi tyckte var intressanta i sig, men inte för vår studie. Dessa områden blev förslag på fortsatt forskning.
3.5 Urval av respondenter
Vi vill med vår studie skapa en djupare förståelse för arbetssituationen för nya yrkesofficerare vid arméns markstridsförband. För vår studie valde vi ut respondenter från P 4 och K 3.
Genom vårt urval får vi en bild av verksamheten vid olika typer av förband, och från officerare som genomfört olika typer av utbildningslinjer vid Markstridsskolans verksamhetsförlagda utbildning, inom ramen för Officersprogrammet och Specialistofficersutbildningen. Därigenom blir bilden bredare och mer representativ för arméns markstridsförband.
Eftersom vi valde ett arbetsgivarperspektiv, valde vi respondenter som arbetar i kompaniledningar. Detta innebar att de vid intervjutillfället tjänstgjorde i befattningar där de arbetsledde de nya yrkesofficerarna i deras första befattning. Både officerare och specialistofficerare valdes ut och intervjuades. Gemensamt för respondenterna var att de hade minst 10 år i tjänst. Vi valde ut åtta respondenter, varav fyra är specialistofficerare och fyra är officerare. Vi eftersträvade att skapa ett representativt urval (Jacobsen, 2017). Samtliga var män, en kvinna planerades att deltaga i studien men hon fick förhinder. Flera av respondenterna är utbildade i andra utbildningssystem än de nuvarande. Exempel på sådana andra utbildningssystem är Officershögskolan och Yrkesofficersprogrammet. Detta var ett medvetet val från vår sida då vi tyckte att de olika erfarenheterna kunde innebära ett intressant perspektiv för studien.
3.6 Deltagare
Av specialistofficerarna var tre personer kompanifanjunkare och en person kompaniförvaltare. Tre av specialistofficerarna är specialistofficerare från grunden och alltså utbildade inom ramen för Specialistofficersutbildningen. Den fjärde specialistofficeren är utbildad på Yrkesofficersprogrammet, men valde i samband med att flerbefälssystemet infördes att frivilligt byta officerskategori till specialistofficer. Av officerarna var samtliga fyra kompanichefer. Alla kompanichefer var utbildade på Yrkesofficersprogrammet eller liknande. Ingen av kompanicheferna har genomfört Officersprogrammet. Två av kompanicheferna och två av kompanifanjunkarna arbetar i huvudsak med värnpliktsutbildning, medan de övriga arbetar på kompanier med kontinuerligt anställda soldater.
3.7 Utarbetning av intervjuguide
När vi tittade närmare på hur intervjuerna skulle genomföras beslutade vi oss för att genomföra semistrukturerade intervjuer. Det innebar att vi behövde ha ett underlag för intervjuerna med ett antal frågor som var tillräckligt öppna för att respondenterna skulle ge oss sin bild och uppfattning, men samtidigt så riktade att vi inte gled ifrån ämnet. Tanken var att vi skulle förhålla oss till intervjuguiden, men inte låta oss styras av den. Våra intervjufrågor hade ett tydligt fokus, vilket ger intervjuerna ett visst mått av struktur (Trost, 2005).
Frågorna utarbetades med ett fokus på de nya yrkesofficerarna under deras första två år i tjänst. Alltså tiden innan de skaffat sig erfarenhet av yrket.
Intervjuguiden startade med en inledande fråga som endast syftade till att föra oss in mot ämnet. Vidare var intervjuguiden uppdelad i tre kategorier av frågor. Den första kategorin avhandlade frågor kring officerens arbetssituation och arbetsuppgifter i sin första befattning.
Den andra kategorin bestod av samma frågor som kategori ett, men med fokus på specialistofficerens arbetssituation och arbetsuppgifter. Den tredje kategorin frågor avhandlade eventuella skillnader mellan officerskategoriernas arbetssituation, prestation och hur väl förberedda de upplevdes vara inför sin första befattning, samt vad detta i så fall beror på. Intervjuguiden finns i bilaga 1.
3.8 Genomförande av intervjuer
Inledande kontakt med respondenterna togs via mail och sedan telefon. Respondenterna fick själva välja platsen där intervjun genomfördes. Vi genomförde alla intervjuer med enskilda respondenter, och vi var båda två med då samtliga intervjuer genomfördes.
Vi delade in oss så att en av oss var huvudintervjuare med ansvar för att ställa frågor och tillse att intervjun inte försvann in på sido- eller stickspår. Den andre hade rollen som observatör, vars roll var att anteckna och att ställa följdfrågor som denne ansåg var intressanta. Detta samspel tycker vi fungerade mycket bra.
Intervjuerna genomfördes som semistrukturerade intervjuer med låg grad av standardisering (Trost, 2005) eftersom vi genomförde dem på respektive respondents egna kontor eller på andra platser som vid tillfället var ändamålsenliga, till exempel i respondentens hem.
Intervjuerna genomfördes på olika tidpunkter på dygnet och vi styrde inte respondenterna i något avseende eftersom vi ansåg att det inte skulle påverka resultatet av intervjuerna på något uppenbart sätt.
Huvuddelen av frågorna var av öppen karaktär i syfte att respondenten i så stor omfattning som möjligt skulle beskriva sin egen uppfattning utan påverkan från oss. Vissa av frågorna var av sluten karaktär och då endast i syfte att leda in respondenten mot det område som vi ville ha beskrivet. Alla intervjuer spelades in för att i nästa steg kunna transkriberas för fortsatt analys.
I de mail som skickades ut hade vi beskrivit anledningen till intervjun. Vi inledde ändå alla intervjuerna med att påminna om vad vårt arbete gick ut på, och hur respondentens uppgifter skulle behandlas. Vi talade också om att vi skulle återkomma i de fall vi skulle vilja använda information i form av citat eller liknande, som skulle kunna innebära att uppgifterna var spårbara till individ.
I direkt anslutning till varje intervju genomförde vi en kortare utvärdering om hur intervjun gick, vilka observationer vi gjort och vilka intryck vi fått, hur respondenten uppträdde, hur stämningen var, om något kunde gjorts annorlunda och om något skulle förändras till nästa intervjutillfälle (Jacobsen, 2017).
3.9 Etiska ställningstaganden
Vår önskan och strävan har varit att respondenterna ska vara så öppna och ärliga som möjligt i samband med intervjuerna. Syftet med detta är självfallet att de data vi samlat in ska vara så användbara och pålitliga som möjligt. För att nå detta syfte har vi förklarat för alla respondenter att det de säger i intervjuerna inte kommer användas på ett sätt som gör att det kan spåras tillbaka till dem som individer. Citat som kommer att användas kommer att vara anonyma. Vi har också meddelat att informationen som framkommer i samband med intervjuerna enbart kommer att användas för denna studie. Anledningen till detta var att visa respekt för respondenterna som avsatt sin tid för att prata med oss (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2014).
Vi har studerat de nya yrkesofficerarna och deras arbetssituation ur ett arbetsgivarperspektiv.
Vi har därför låtit våra respondenter uttala sig om sina underställda medarbetare. Anledningen till detta är att vi anser att respondenterna har en mycket god uppfattning om både arbetssituationen som sådan, men också om sina underställda medarbetare. Detta har inneburit i huvudsak två saker för studien som vi som författare har behövt ta hänsyn till. Det ena är att vi har varit noggranna med att enbart inhämta information om de nya yrkesofficerarna som grupp, inte som enskilda individer. Det andra är att vi hela tiden har betraktat det som respondenterna har sagt som deras egen uppfattning, som vi sedan har sökt gemensamma mönster i. Vi har inte låtit respondenterna uttala sig för de nya yrkesofficerarna, utan endast uttala sig om dem.
Syftet med vår studie är att skapa en djupare förståelse för arbetssituationen för nya yrkesofficerare vid arméns markstridsförband, inte att klarlägga eller bevisa något som är fel eller dåligt. Även om detta kan anses som okontroversiellt så förstår vi att förutsättningen för att vi skulle kunna genomföra intervjuerna på ett för oss och respondenterna bra sätt, var att intervjusituationen byggde på ett ömsesidigt förtroende. För oss var det viktigt att detta förtroende skapades och bibehölls, vilket också har varit utgångspunkten för hur vi tagit oss an uppgiften att förvalta den information vi erhållit. För att undvika att någon av medarbetarna som våra respondenter arbetsleder ska känna sig utpekad, har vi undvikit att ställa frågor om enskilda individer och också anonymiserat de citat som används. Syftet med detta har varit att relationerna inom de arbetslag vari både respondenter och deras underställda arbetar i ska påverkas så lite som möjligt.
3.10 Att studera egen organisation
Fördelarna med att ha vår erfarenhet av att arbeta i Försvarsmakten, är att vi har en djupare förståelse om organisationen, den ingående personalen samt de ingående fenomenen och företeelserna, som en utomstående forskare inte har. Vår förförståelse om Försvarsmakten har gjort att vi inte har behövt lägga tid på att förstå militära termer, uttryck och begrepp.
Nackdelarna kan ha varit att de relationer vi har till respondenterna kan ha påverkat dels vilka svar vi fick, men också vilka frågor vi ställde eftersom saker och ting kan uppfattas undermedvetet i intervjusituationen. Frågor som borde ha ställts kanske inte ställdes eftersom vi redan trodde oss veta vilket svar vi skulle få. Denna problematik kan bli särskilt aktuell när det kommer till följdfrågor. För att undvika detta i så stor omfattning som möjligt har vi valt respondenter där vår relation inte innebär att vi träffas och arbetar tillsammans dagligen. Det har lett till att vi till del har valt respondenter vid ett annat regemente, med vilka vi inte har
3.11 Metoddiskussion
3.11.1 Inspired by Grounded Theory
Vi valde att genomföra en induktiv studie med intervjuer som främsta insamlingsmetod av empiri, och en analysmetod inspirerad av Grounded Theory (IGT). Detta var utmanande då vi saknade erfarenhet av detta, men vi kändes samtidigt att metoden var lämplig. Som vi tidigare redovisat hade vi redan innan vi påbörjade textanalysen en uppfattning om vad det var vi undersökte och letade efter. I vårt fall handlade det om att vi ville titta efter faktorer som beskriver arbetssituationen för de nya yrkesofficerarna och därmed kan man säga att vi redan hade vår ”kärnvariabel”. Det vi däremot inte visste var vilka koder, kategorier och teman vi skulle finna, samt hur dessa hängde ihop med varandra. Av denna anledning så var det uteslutet att vi skulle genomföra Classic Grounded Theory (CGT), eftersom man då ska arbeta helt förutsättningslöst, samt att analysen avslutas när kärnvariabeln är funnen.
3.11.2 Metodkrav
Inom CGT ställs det fyra krav på teorin för att resultatet av studien ska anses giltigt. Dessa krav gäller inte för IGT, men vi har ändå förhållit oss till dem. Kraven enligt Glaser är;
passform (fit), relevans (relevance), funktion (work) och modifierbarhet (modifiability).
Något mer utvecklat innebär kraven:
Passform (Fit)
- Passar kategorierna man kommit fram till ihop med de data man samlat in?
Relevans (Relevance)
- Är teorin intressant och relevant för området som har studerats?
Funktion (Work)
- Fungerar teorin i praktiken så att den kan identifiera och förklara huvudproblemet med kärnvariabeln som minsta gemensamma nämnare?
Modifierbarhet (Modifiability)
- Kan teorin modifieras när nya data tillkommer och jämförs med tidigare data?
Vi anser att när det kommer till dessa frågeställningar så har vår studie uppnått alla dessa krav. Passform eftersom kategorierna i vår modell är tydligt kopplade till vår insamlade data.
Relevans eftersom vår modell förklarar området och är lätt för läsaren att ta till sig. Funktion eftersom vår modell beskriver arbetssituationen på ett tydligt sätt, trots att vi inte letat efter en kärnvariabel. Modifierbarhet då vi ser goda möjligheter att utveckla vår modell om nya data tillkommer.