kurrens och höga byggkostnader. I föregående avsnitt framgår att bygg- kostnaderna, mätt som faktorprisindex, stigit kontinuerligt och snabbare än andra kostnader, mätt som konsumentprisindex. I detta avsnitt besk- rivs konkurrenssituationen i Danmarks byggsektor och byggmaterialindu- stri, med utgångspunkt i bransch- och regelstrukturer som troligen påver- kar konkurrenssituationen.
Fragmenterad bransch
Den danska byggsektorn domineras i än högre grad än den svenska av små företag. Samtidigt har storföretag (minst 250 anställda) en mindre andel av den totala omsättningen i Danmark än i Sverige. År 2010 stod de stora företagen för 17 procent av den totala omsättningen i Danmark, jämfört med 29 procent i Sverige.43
Dansk byggsektor har liten grad av vertikal integration44, vilket betyder att värdekedjan är bruten och lång (med många och små aktörer). Denna fragmentering får konsekvenser för konkurrensen på flera sätt. Enligt en rapport från 2016 beskrivs exempelvis värdekedjan i dansk byggsektor som lång, innehållandes tekniska rådgivare, arkitekter, advokater och byggherrerådgivare till flertalet fack- eller huvudentreprenörer samt ett antal (främst små) utförare och hantverkare. Att det är flera professioner inblandade är inte ett problem i sig. Det kan dock vara ett problem om det, som i befintlig litteratur återkommande beskrivs vara fallet i Dan-
43 Energistyrelsen, 2013. Branchekortlaegning af den danske byggesektor.
44 Med vertikal integration avses att ett företag integrerar in flera delar av produktions-
mark, finns en skarp linje mellan varje gruppering och deras arbetsupp- gifter, särskilt inom utförandedelen, där aktörer hellre ser till sitt än till helheten. Detta tar sig uttryck i de många tvister som är vanligt förekom- mande i branschen.45 En rapport uttrycker det som ”stor misstro” mellan de många parterna i ett bostadsbyggande.46 En ytterligare brist i att varje projekt består av så många delar är att lärdomar från samarbeten försvin- ner då nästa projekt innebär nya grupperingar.47
Ett ytterligare tecken på en fragmenterad bransch är att entreprenörer ofta involveras sent i byggprocessen och att de inte arbetar tillräckligt nära ar- kitekter och de tekniska rådgivande företagen under konstruktionsfasen. Detta resulterar i ett ineffektivt nyttjande av entreprenörer, och därmed ett ineffektivt användande av tid och resurser. I en rapport konstateras att små danska byggföretag, ofta entreprenörer, är upp till 25 procent dyrare än i Sverige.48
I sin analys av Danmarks byggsektor konstaterar Deloitte att branschens fragmentering till stor del förklarar sektorns svaga internationalisering och låga produktivitetsutveckling. Därutöver menar de att det också kan förklara investeringstakten i forskning och utveckling, som är lägre än i Sverige. Detta förklarar de med att svensk byggsektor är betydligt mer konsoliderad49, vilket gör att den också har bättre förutsättningar att inve- stera i forskning och utveckling.50
I en artikel51, där en tidigare VD för Skanskas verksamhet i Danmark ut- talar sig, beskrivs just den låga konsolideringsgraden som ett skäl till att byggbranschen kämpar. Ett skäl beskrivs kunna vara att arkitekternas och de rådgivande konsulternas ställning är betydligt starkare i Danmark än i Sverige, där arkitekter och konsulter hamnar mellan byggherrar och ent- reprenörer. Exempelvis har arkitekterna en mycket större roll i byggpro- jekten i Danmark, och är ofta med från början till slut. I Danmark är det de små företagen som har bäst lönsamhet, medan stora företag har svårare att få upp vinstmarginalerna. Två förklaringar som ges i artikeln är dels ägarstrukturerna inom sektorn, som är otydligare i Danmark (med ägarstiftelser och anonyma ägare), dels också det faktum att dansk nat-
45 Damvad, 2013. Konkurrencesituationen i dansk byggeri.
46 Kuben management, 2016. Værdiskabelse og effektivitet i dansk byggeri.
47 Damvad, 2013. Konkurrencesituationen i dansk byggeri; Kuben management, 2016.
Værdiskabelse og effektivitet i dansk byggeri.
48Europeiska kommissionen, 2018. European Construction Sector Observatory. Country
profile Denmark.
49 Konsoliderad avser här motsatsen till fragmenterad. 50 Deloitte, 2013. Analys av den danske byggesektor.
51 Byggindustrin, 2012. Danmark – den svagaste nordiska bygglänken.
ionell byggmarknad motsvarar en regional marknad i till exempel Sve- rige.52
Få internationella företag
Dansk byggsektor kännetecknas inte bara av relativt många små företag, utan också av att internationella aktörer har en mycket liten del av mark- naden.53 Den danska företagsstrukturen, med strikt uppdelade branscher med starka traditioner, försvårar för internationella företag att förstå marknaden, etablera sig på den och ta marknadsandelar.54 Många aktörer menar att detta är en delförklaring till den svaga konkurrensen i byggsek- torn, i synnerhet om stora byggprojekt. Det finns inte tillräckligt många eller stora danska företag som kan ta sig an stora (infrastruktur)projekt, samtidigt som det inte heller finns utländska företag som kan göra detta. Att så få stora aktörer lägger anbud på stora projekt minskar konkurrens- situationen där danska byggherrar inte kan vara säkra på att deras projekt verkligen blir föremål för adekvat konkurrens.55 Det innebär att företagen i vissa fall måste avbryta och justera uppgifterna till mindre bitar som bättre passar branschstrukturen i Danmark. Detta skapar onödiga kostna- der som inte ger något ökat värde samt tidsbortfall för både byggföretag och företag som lägger anbud.56
Lokal marknad
Dansk byggsektor beskrivs ofta som avskärmad och lokal snarare än nat- ionell, vilket avspeglar – och bidrar till – att få utländska företag väljer att bli aktiva i Danmark (och att få danska företag blir aktiva i utlandet). Or- saken är dels lokala skillnader i tillämpning av bygglagar och -regler, men också att offentlig sektor särbehandlar lokala byggföretag. Detta fär- gar prissättningen, som ibland inte sker utifrån marknadsmässig konkur- rens, utan utifrån lokal kännedom om marknader och standardprissätt- ning. Detta bidrar till att marknaden förblir lokal, och konsekvensen av detta är dämpad konkurrens.57
Ytterligare en faktor till den lokala, snarare än nationella, byggmarknaden är de lokala särkraven och de oförutsägbara utfallen från kommunernas hantering av bygglovsansökningar. Danmark har, precis som Sverige,
52 Ibid.
53 Damvad, 2013. Konkurrencesituationen i dansk byggeri.
54 Kuben management, 2016. Værdiskabelse og effektivitet i dansk byggeri. 55 Danska regeringen, 2016. Vejen till ett styrket byggeri i Danmark – regeringens
byggepolitiske strategi.
56 Danska regeringen, 2016. Vejen till ett styrket byggeri i Danmark – regeringens
byggepolitiske strategi.
57
Damvad, 2013. Konkurrencesituationen i dansk byggeri; Kuben management, 2016.
problem med långdragna handläggningstider och oförutsägbara utfall i samhällsplaneringen. Exempelvis kan identiska byggnader få bygglov i en kommun men inte i en annan, vilket försvårar standardiserat byggande och befäster marknadens lokala karaktär.
Dansk byggmarknad kännetecknas av att de mindre företagen fokuserar på de lokala marknaderna58, medan de större företagen arbetar på fler och större geografiska marknader och mot större projekt. Sistnämnda mark- nad – som domineras av infrastrukturprojekt – kännetecknas av svagare efterfrågan och hård konkurrens. Företagens fokus ligger också på pris- konkurrens (snarare än konkurrens på produkten eller dess egenskaper) vilket ofta resulterar i så låga marginaler att något anbud ofta inte kan läggas. Detta har, som tidigare nämnts, gjort att många företag inte lägger något anbud på stora projekt, vilket är ett problem för offentliga byggher- rar.59 Mönstret är en förklaring till att de mindre utförande företagen i Danmark klarar sig ekonomiskt bättre än storföretagen.
Nationella regler och standarder hämmar internationell konkurrens
EU-kommissionens nyligen framtagna analys av den danska byggsektorn visar att branschen kännetecknas av låg konkurrens och att en av anled- ningarna till detta är Danmarks många obligatoriska auktoriserings- och certifieringssystem. Systemen, några av de mest restriktiva och betung- ande i EU, bedöms försvåra för utländska byggföretag att ta sig in på den danska marknaden.60 Bland annat krävs tillstånd från danska Sik-
kerhedsstyrelsen för att få arbeta med el, värme, VVS- och avloppsin- stallation.61 Som en effekt av detta har Danmark bland de lägsta andelar- na utländska aktörer i byggsektorn av EU:s medlemsstater.
Även i danska rapporter konstateras att det danska regelramverket, med nationella standarder och tillstånd, effektivt stänger ute internationella ak- törer.62 Därtill bidrar regelramverket till att ytterligare förstärka den redan skarpa och produktivitetshämmande gränsdragningen mellan olika fack- branscher. Damvad exemplifierar problemets kärna i sitt konstaterande att det borde behövas fler olika tillstånd, exempelvis särskilda tillstånd för att
58 Där vissa menar att de förfördelas av offentlig sektor.
59 Boligokonomisk videncenter, 2016. Byggeriets saerlige ehrvervsforhold; Damvad,
2013. Konkurrencesituationen i dansk byggeri.
60 Europeiska kommissionen, 2018. European Construction Sector Observatory. Country
profile Denmark.
61 https://www.sik.dk/Global/English/Authorisation-and-approval
62 Damvad, 2013. Konkurrencesituationen i dansk byggeri; Kuben management, 2016.
arbeta med rutininstallationer och andra tillstånd för mer komplicerade installationer.63
Som ovan nämnts utvecklas (arbets-)produktiviteten svagt i Danmarks byggsektor som en konsekvens av sektorns fragmentering och den regel- börda som hindrar konkurrens från utländska aktörer. Produktivitetsut- vecklingen, som EU-kommissionen bedömer vara en stor utmaning för landet, har varit svag sedan tidigt nittiotal.64 På samma sätt som hög pro- duktivitet kan vara ett tecken på en hård (eller sund) konkurrensmiljö, där endast produktiva verksamheter överlever, är låg produktivitet under lång tid på samma sätt ett tecken på bristande konkurrens.
Konkurrens inom byggmaterialindustrin
Konkurrensen i Danmarks byggmaterialindustri varierar mellan företag i de många olika materialindustrierna. Vissa produkter med många produ- center utsätts för hård konkurrens, medan det på andra områden endast finns ett fåtal tillverkare och leverantörer av byggmaterial.65 Byggmateri- alproducenter (men även grossister och byggmarknader) verkar under lägre konkurrensnivåer än företag i utförandedelen (entreprenörer, hant- verkare). Detta ökar de förras marknadsmakt över de senare.
Danska Energistyrelsen undersökte 2012 konkurrenssituationen i den danska byggmaterialindustrin i en studie av företag som producerar ett flertal byggmaterial. Rapporten visar bland annat att:
det i Danmark finns få byggprodukter som endast produceras av några tillverkare (inhemska och utländska). I genomsnitt produ- ceras varje vara av 17,3 producenter;
en stor del av varorna importeras66; samt att
den största producenten i de flesta byggmaterialprodukter står för 50–60 procent av den totala marknaden, medan de fyra största står för cirka 90 procent av marknaden.
63 Damvad, 2013. Konkurrencesituationen i dansk byggeri.
64 Europeiska kommissionen, 2018. European Construction Sector Observatory. Country
profile Denmark; Boligokonomisk videncenter, 2016. Byggeriets saerlige ehrvervsfor- hold.
65
Baserat på det mått på marknadskoncentration som togs fram i den rapport som hänvi-
sas till ovan, var framställande av metall den byggmaterialsektor med hårdast konkurrens, dvs. flest producenter. I övrigt medelhård konkurrens med få aktörer inom vissa grupper. Lågt kilopris (olönsamt att importera) och höga uppstartskostnader leder till liten konkur- rens, vilket är något som stämmer in på exempelvis stål- och cementindustrin i Danmark.
Denna generella bild gäller för företag som tillverkar byggmaterial såväl som produkter inom andra industrisektorer. Konkurrensen på bygg- materialmarknaden bedöms därför som svagt positiv – antalet producen- ter ger vid handen att det finns sund konkurrens på marknaden för bygg- varor. Samtidigt visar den stora importen av byggmaterial att byggsektorn är beroende av internationell produktion, vilket förstärker byggmaterial- företagens marknadsmakt över byggföretagen.67
Entreprenörerna köper sällan direkt från företag i utlandet utan via danska grossister och byggmaterialhandlare vilket ger den senare gruppen, han- delsledet, stor påverkan på Danmarks byggsektor. Eftersom utförandede- len av byggbranschen, till skillnad från byggmaterialbranschen, är frag- menterad och dominerad av små företag får entreprenörerna en ogynnsam sits. Högre marknadskoncentration bland byggmaterialtillverkare och grossister än bland de utövande företagen (entreprenörer och hantverkare) ger materialtillverkare stark förhandlingsposition.68 I en rapport av Delo- itte framgår att företag har svårt att köpa in stora partier och då vara stora nog att gå runt grossistledet för att få ned kostnaden.69