Konsekvenser för företag

Förslagen om lättnader i tystnadsplikten

De förslag som innebär lättnader i tystnadsplikten enligt postlagen kommer i första hand att beröra de postoperatörer som bedriver postverksamhet och därmed distribuerar brev i Sverige. Det finns för närvarande omkring 30 postoperatörer som har tillstånd att bedriva inrikes brevbefordran i landet. Den absolut största postoperatören är Postnord Group AB som står för knappt 80 procent av marknaden för utdelade brev. Den främsta, och numera huvudsakliga, konkur-renten på brevmarknaden är Citymail Sweden AB (tidigare Bring Citymail Sweden AB). Citymail bedriver utdelningsverksamhet i mer än hälften av landet och levererar nästan 19 procent av breven. Således kan förslagen även komma att få betydelse för Citymail. Företaget befordrar dock endast försändelser från företag eller organisationer och inte från privatpersoner. För att använda sig av Citymails tjänster krävs också att 500 brev lämnas in vid samma tillfälle. Dessutom krävs en avsändare och returadress på samtliga brev. Det är således alltid möjligt att kontrollera vem som har skickat brev via Citymail.

Det finns i dagsläget inga indikationer på att Citymail används för befordran av illegala varor.

Övriga postoperatörer befordrar endast brev från företag eller organisationer eller verkar på en mindre, lokal eller regional, mark-nad med förhållandevis små volymer. Enligt utredningens

bedöm-SOU 2021:29 Förslagens konsekvenser

ning kommer författningsförslagen endast få marginell påverkan på dessa postoperatörer.

Förslagen om lättnader i tystnadsplikten enligt postlagen kommer att få betydelse för de företag som agerar som ombud för Postnord.

Postnord har i dagsläget drygt 1 600 s.k. postombud och 300 fristå-ende utlämningsställen, där det är möjligt att lämna och hämta brev och paket eller uträtta andra postärenden. Postnords ombud utgörs huvudsakligen av dagligvarubutiker av varierande storlek. Det före-kommer också att ombuden utgörs av mindre tobaksbutiker och bensinstationer. Citymail har inga postombud.

Regleringen om tystnadsplikt i postlagen omfattar inte befordran av paket. De förslag om lättnader i tystnadsplikten som lämnas kommer därför inte att få några konsekvenser för de företag som endast leve-rerar paket eller för de företagens ombud.

Förslagen om tystnadsplikt för uppgifter om postkontroller Utredningens förslag om en utökad tystnadsplikt för uppgifter om kontroll av försändelser innebär dels att tystnadsplikten i postlagen även ska gälla för sådana kontroller som utförs med stöd av bestäm-melser i preventivlagen, dels att regleringen om tystnadsplikt även ska gälla för aktörer utanför postverksamheten, nämligen för all be-fordringsverksamhet där en postkontroll kan ske. I praktiken innebär den senare förändringen att tystnadsplikt även gäller för de aktörer som distribuerar paket, i den mån en brottsbekämpande myndighet utför en kontroll av en försändelse som en sådan aktör distribuerar.

Postkontroll ingår inte i den redovisning av användningen av hem-liga tvångsmedel som regeringen årligen sammanställer till riksdagen.

Det finns därför inte någon samlad statistik över hur många kontroller som utförs varje år. Det kan dock konstateras att post-kontroll används mer sällan än andra tvångsmedel. En kartläggning från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) visar att det under åren 2012–2014 endast beslutats om kvarhållande av försän-delse med stöd av rättegångsbalkens regler vid 22 tillfällen (se SIN:s uttalande med beslut 2016-02-17, dnr 151-2015). Kontroller med stöd av regleringen i preventivlagen är än mer ovanliga. Även möjligheten att lägga s.k. postspärr enligt den reglering som är tillämplig för Tullverket används sparsamt.

Förslagens konsekvenser SOU 2021:29

Förutom aktörerna inom postverksamheten kommer utredningens förslag om en utökad tystnadsplikt för uppgifter om kontroll av försändelser även att träffa de företag som endast distribuerar paket.

Förslagen omfattar även s.k. kurirföretag, dvs. sådana befordrings-företag som har egna sorteringscentraler och som ombesörjer hela transporten från avsändare till mottagare av en försändelse utan mellan-händer.

Marknaden för leverans av varuförsändelser, vanligen kallad paket-marknaden, är under stor förändring och stark tillväxt. Enligt upp-gifter från Post- och telestyrelsen har 78 företag anmält att de tillhanda-håller paketleveranstjänster i Sverige. Enligt Post- och telestyrelsen stod Postnord för drygt 40 procent av paketmarknaden år 2019. Näst störst, men mest verksam på utrikesmarknaden, var United Parcel Service (UPS) med drygt 20 procent av den totala paketmarknaden.

Schenker och DHL hade drygt 10 procent var av marknaden. Andra företag på paketmarknaden är t.ex. TNT, Fedex, DSV, Jetpak, Best Transport och Bring Parcel (se Post- och telestyrelsens rapport Svensk postmarknad 2020, s. 40).

9.5.2 Konsekvenser för postverksamheten

För Postnord kommer förslagen om ökade möjligheter att bryta tystnadsplikten i postlagen att medföra ett behov av informations- och utbildningsinsatser. Det kommer också finnas behov av att utarbeta rutiner för hur ett uppgiftslämnande ska gå till. Således kommer förslagen att innebära en viss ökad tidsåtgång och administrativ börda för företaget. Även bedömningen av om ett utlämnande bör ske i det enskilda fallet kan komma att medföra viss ökad tidsåtgång för Postnord. Det får dock förmodas att det kommer att finnas väl upparbetade rutiner och kanaler för informationsutbytet.

Förslagen kommer också att ha positiva effekter för Postnord.

Genom att det öppnas upp en ny möjlighet för verksamheten att på eget initiativ lämna uppgifter om misstänkta brott till brottsbekäm-pande myndigheter, kan företaget tillse att det inte utnyttjas i brotts-liga sammanhang. Förslagen innebär också att företagets personal får en möjlighet att ingripa och påverka sin arbetsmiljö i de fall där miss-tankar om brottslig verksamhet uppkommer.

SOU 2021:29 Förslagens konsekvenser

Även för Postnords ombud kan de lämnade förslagen om lättnader i tystnadsplikten medföra ett visst behov av informations- och utbild-ningsinsatser. Företagen kan också komma att behöva utarbeta ruti-ner för hur ett utlämnande av uppgifter om misstänkta brott bör gå till. De flesta av företagen bör dock redan i dag ha rutiner för hur de hanterar misstänkta försändelser och uppgifter om misstänkta brott kopplade till t.ex. hanteringen av paket. Förslagen bedöms inte inne-bära en sådan pålaga att de påverkar konkurrensförmågan för de aktu-ella företagen.

Vid utformningen av utredningens förslag har särskilda hänsyn tagits till små företag genom att regleringen om utlämnande av upp-gifter har utformats som en möjlighet och inte en skyldighet att lämna uppgifter, se vidare i avsnitt 6.6.2.

Som framgått ovan är Postnord i praktiken den enda postopera-tören för rikstäckande befordran av enstaka brev. Konsekvenserna för de omkring 30 företag, utöver Postnord, som för närvarande har tillstånd att bedriva postverksamhet bedöms därför bli obetydliga.

Den föreslagna regleringen om lättnader i tystnadsplikten kan komma att medföra att fler brev under befordran tas i beslag. Dessa brev kommer därmed att plockas ur postflödet. Förslagen bedöms i övrigt inte innebära några märkbara förseningar vid befordran av brev. Den föreslagna regleringen torde således inte innebära några konsekvenser som har betydelse för de krav på befordringstider som föreligger för brevbefordran.

De förslag som innebär en utökad tystnadsplikt för uppgifter om kontroll av försändelser bedöms inte innebära något behov av för-ändrade arbetssätt för aktörerna inom postverksamheten. Förslagen bedöms inte heller i övrigt medföra några konsekvenser för företagen.

9.5.3 Konsekvenser för befordringsverksamheten

Det är endast utredningens förslag om en utökad tystnadsplikt för uppgifter om användningen av postkontroller enligt 27 kap. RB och preventivlagen som berör sådana befordringsföretag som inte utövar postverksamhet och som hanterar försändelser som omfattas av nämnda regelverk. I praktiken torde inte den föreslagna regleringen innebära några förändrade arbetsmetoder för företagen, eftersom de redan i dag behandlar aktuella uppgifter konfidentiellt. Förslagen

Förslagens konsekvenser SOU 2021:29

medför dock att det införs ett straffansvar som kan drabba enskilda medarbetare för det fall regleringen om tystnadsplikt inte efterlevs.

Det kan därför finnas anledning för aktörerna att tillse att deras riktlinjer i frågorna är uppdaterade och att personal och eventuella uppdragstagare informeras om lagregleringen. Frågorna bör dock vara relativt enkla för aktörerna att hantera och bedöms inte medföra några beaktansvärda administrativa kostnader. Eftersom förslagen om utökad tystnadsplikt omfattar samtliga berörda befordrings-företag bedöms de inte påverka befordrings-företagens konkurrensförmåga.

När det gäller tystnadsplikt för uppgifter om att hålla kvar för-sändelser enligt 4 kap. 22 § tullagen eller enligt 11 § inregränslagen eller om ett efterföljande beslag enligt 22 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling, innebär utredningens förslag att regleringen om tystnadsplikt för s.k. kurirföretag flyttas från tullagen och inregräns-lagen till postinregräns-lagen. Försinregräns-lagen medför däremot inte några förändringar i sak för de berörda aktörerna.

9.6 Konsekvenser för enskildas personliga integritet