Närmare utformning av en ny reglering - Överväganden och förslag

5 Brottsbekämpning och postbefordran

6.6 Överväganden och förslag

6.6.3 Närmare utformning av en ny reglering

Förslag: Den som i postverksamhet har fått del av eller tillgång till uppgift som omfattas av tystnadsplikt, får lämna en sådan uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, Polis-myndigheten eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet.

Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter SOU 2021:29

Vilken brottslighet bör omfattas?

Enligt direktiven ska utredningens förslag underlätta de brottsbekäm-pande myndigheternas arbete mot och förhindra illegal handel via post med narkotika, inklusive narkotikaklassade läkemedel, samt med varor som dopningsmedel, prekursorer för framställning av narkotika, hälsofarliga varor, vapen och explosiva varor. I direktiven anges också förfalskade id-handlingar. Den föreslagna regleringen bör således, som utgångspunkt, ge utrymme för att uppgifter om misstänkta brott som avser de uppräknade varuslagen ska kunna lämnas ut från post-verksamheten till brottsbekämpande myndigheter.

Det förekommer att brevförsändelser används för distribution vid otillåten handel med läkemedel. Man kan också tänka sig att springstiletter, springknivar och andra föremål som är särskilt ägnade att användas som vapen skickas med post. Regleringen kan därför behöva omfatta även brottslighet som avser dessa varor.

Narkotika

Med narkotika avses i Sverige de substanser som är föremål för kon-troll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har bi-trätt eller som av regeringen har förklarats vara narkotika. Substan-serna listas i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika (LVFS 2011:10). All olovlig användning och hantering av narkotika är straffbar enligt narkotikastrafflagen (1968:64). Nya substanser klassas löpande. Under senare år har det främst varit fråga om nya psykoaktiva substanser (NPS:er) som introducerats på mark-naden främst via internet. Sådana substanser kan även omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

För narkotikabrott av normalgraden döms enligt 1 § narkotika-strafflagen till fängelse i högst tre år. Är brottet att anse som ringa döms för ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst sex månader (2 §). För grovt narkotikabrott är straffet fängelse i lägst två och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet har utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett en särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. Är brottet att anse som synnerligen grovt döms för synnerligen grovt narkotikabrott till fängelse i lägst sex och högst tio år (3 §).

SOU 2021:29 Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter

För försök eller förberedelse till narkotikabrott, ringa narkotika-brott, grovt narkotikabrott eller synnerligen grovt narkotikabrott liksom för stämpling till narkotikabrott, grovt narkotikabrott eller synnerligen grovt narkotikabrott döms till ansvar enligt 23 kap. BrB.

Detta gäller dock inte vid gärningar som avses i 1 § första stycket 6 narkotikastrafflagen (4 §).

När narkotika har sålts via internet och därefter transporteras med post till köparen, sker en överlåtelse av narkotika eller i vart fall försök till sådant brott. Det bör i princip vara uteslutet att be-döma en överlåtelse av narkotika som ett ringa narkotikabrott (se prop. 1992/93:142 s. 17). Som utgångspunkt är det därför fråga om ett misstänkt brott av normalgraden när ett brev innehållande nar-kotika upptäcks i postflödet. Om informationen når brottsbekäm-pande myndigheter inleds en förundersökning om narkotikabrott av normalgraden och tvångsmedel får användas utifrån det. Omstän-digheterna i övrigt kan leda till att gärningen senare rubriceras om till t.ex. ett grovt narkotikabrott.

Med ”narkotikaklassade läkemedel” avses huvudsakligen icke läkarordinerade narkotikaklassade läkemedel, främst sömnmedel och lugnande medel men även olika smärtstillande preparat. Överlåtelse av sådana läkemedel faller under narkotikastrafflagen.

Prekursorer för framställning av narkotika

Med narkotikaprekursorer avses ämnen som kan användas vid fram-ställning av narkotika. Dessa ämnen är förtecknade i Europaparla-mentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer eller i rådets förordning (EG) nr 111/2005 av den 22 december 2004 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredje-länder. Eftersom kemikalierna även används för många lagliga ända-mål, kontrolleras den lagliga handeln för att förhindra att kemikalier från den lagliga hanteringen överförs till olagliga tillverkare av narko-tika. I Sverige är Läkemedelsverket tillstånds- och tillsynsmyndighet.

I 3 b § narkotikastrafflagen stadgas straff för den som olovligen befattar sig med narkotikaprekursorer som är avsedda för olovlig framställning av narkotika. Den som t.ex. överlåter sådana varor döms till fängelse i högst två år. Om brottet är att anse som ringa, döms till

Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter SOU 2021:29

böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet att anse som grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

För försök till olovlig befattning med narkotikaprekursorer av alla grader döms till ansvar enligt 23 kap. BrB. Straffansvar på försöks-stadiet föreskrivs dock inte om gärningen avser förvaring, innehav eller annan befattning med narkotikaprekursorer enligt 3 b § första stycket 2 (4 § andra stycket).

På samma sätt som gäller för narkotikabrott bör utrymmet för att bedöma ett brott enligt 3 b § som ringa vara begränsat. Också i övrigt bör vid bedömningen ledning sökas i vad som gäller för narkotika-brott (se prop. 2005/06:42 s. 50).

Dopningsmedel

I lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel föreskrivs ansvar för befattning med ett antal dopningsmedel. De dopnings-medel som omfattas av lagen är syntetiska anabola steroider, testo-steron och dess derivat, tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktion eller frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. Befattning med de angivna dopningsmedlen är inte tillåten annat än för medicinskt eller vetenskapligt ändamål.

Det är således inte tillåtet att t.ex. överlåta, förvärva i överlåtelse-syfte, bjuda ut till försäljning, inneha eller bruka dessa dopningsmedel (se 1 och 2 §§).

Den som uppsåtligen bryter mot regleringen döms enligt 3 § för dopningsbrott till fängelse i högst två år. För ringa dopningsbrott är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Straffet för grovt dopningsbrott är fängelse i lägst sex månader och högst sex år (3 a §).

För försök eller förberedelse till sådant dopningsbrott som inte är att anse som ringa döms till ansvar enligt 23 kap. BrB, om gärn-ingen gäller annan befattning än innehav eller bruk (4 §).

Liksom för narkotikabrott bör sådan befattning som syftar till spridning av dopningsmedel, t.ex. överlåtelse, i allmänhet inte be-dömas som ringa brott (se prop. 1998/99:3 s. 94).

SOU 2021:29 Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter

Hälsofarliga varor

Lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor ska tillämpas på varor som på grund av sina inneboende egenskaper medför fara för människors liv eller hälsa och som används eller kan antas an-vändas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan. Lagen ska inte tillämpas på narkotika, dopningsmedel eller läkemedel. Lagstift-ningen ger myndigheter möjlighet att ingripa mot nya hälsofarliga medel. Syftet är att effektivisera kontrollförfarandet för nya droger eftersom det inte är möjligt att narkotikaklassa alla varor som används eller marknadsförs i berusningssyfte. Genom lagen har befattning med ett antal nya psykoaktiva substanser (NPS:er) kriminaliserats.

I lagen kriminaliseras olika former av befattning med hälsofarliga varor, om befattningen sker utan tillstånd. Den som uppsåtligen bryter mot regleringen och utan tillstånd t.ex. överlåter eller bjuder ut varor som omfattas av lagen till försäljning, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet begås av grov oaktsamhet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. (3 och 4 §§)

I lagen föreskrivs inte ansvar för osjälvständiga brottsformer.

Läkemedel

Det är inte ovanligt att samma personer och organisationer som säljer narkotika över internet även tillhandahåller läkemedel som inte är narkotikaklassade. Försäljningen kan omfatta receptbelagda medi-ciner som t.ex. antidepressiva eller potenshöjande läkemedel.

För att få sälja läkemedel till konsument krävs som utgångspunkt tillstånd av Läkemedelsverket. Detta regleras i 2 kap. lagen (2009:366) om handel med läkemedel. För att få tillstånd måste sökanden fylla vissa krav på lämplighet och visa sig ha förutsättningar att upp-fylla en rad krav som ställs på verksamheten. För försäljning av vissa receptfria läkemedel är det tillräckligt att handeln har anmälts till Läkemedelsverket. Det är också tillåtet att utan tillstånd från Läke-medelsverket sälja vissa naturläkemedel och läkemedel som är god-kända som vissa utvärtes läkemedel.

Av 9 kap. 1 § lagen om handel med läkemedel följer att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver detaljhandel med läkemedel till konsument utan erforderligt tillstånd döms till böter eller fängelse

Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter SOU 2021:29

i högst ett år, om inte gärningen är belagd med straff enligt brotts-balken. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Om en uppsåtlig gär-ning har begåtts yrkesmässigt, avsett betydande mängd eller värde eller annars varit av särskilt farlig art, döms till fängelse i högst två år.

Lagen föreskriver inte ansvar för osjälvständiga brottsformer.

Förfalskade läkemedel

På internet förekommer försäljning även av oäkta eller förfalskade läkemedel, som inte har blivit kontrollerade av myndigheter. Dessa preparat kan vara skadliga eller rent av farliga. Som framgått ovan krävs som utgångspunkt tillstånd av Läkemedelsverket för att få sälja läkemedel till konsument (se 2 kap. lagen om handel med läkemedel).

Av 8 kap. 2 § läkemedelslagen (2015:315) följer också att yrkesmässig tillverkning av läkemedel endast får bedrivas av den som har Läke-medelsverkets tillstånd. Den som utan sådant tillstånd framställer läkemedel döms enligt 16 kap. 1 § till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken eller smugglingslagen. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.

Vapen

Vapenlagen (1996:67) är tillämplig på skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen. Med skjut-vapen förstås i lagen skjut-vapen med vilka kulor, hagel, harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut med hjälp av krutladdningar, kol-syreladdningar, komprimerad luft eller andra liknande utskjutnings-medel (1 kap. 2 §). Vad som sägs om skjutvapen i lagen gäller, enligt 1 kap. 3 §, också

a) anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjut-vapen,

b) obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjut-vapen,

c) start- och signalvapen som laddas med patroner, d) armborst,

SOU 2021:29 Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter

e) tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar,

f) slutstycken, ljuddämpare, eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor och mantlar till skjutvapen, eller armborststommar med avfyr-ningsanordningar,

g) anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elek-trisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta, och h) anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan

ammunition än de är avsedda för.

För att ha rätt att inneha skjutvapen krävs att innehavaren antingen har tillstånd att inneha skjutvapen eller att denne omfattas av något eller några av de undantag som gäller från kravet på tillstånd. Det krävs även tillstånd för att bedriva handel med vapen (se 2 kap. 1 §).

Skjutvapen får, enligt 2 kap. 9 §, överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha skjutvapnet. Vidare finns i 3 kap. vapen-lagen regler om under vilka förutsättningar skjutvapen får lånas ut.

I 9 kap. 1 § vapenlagen anges att den som uppsåtligen överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet, döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. För grovt vapenbrott är straffet fängelse i lägst två och högst fem år (9 kap. 1 a §). Är brottet att anse som synnerligen grovt föreskrivs fängelse i lägst fyra och högst sju år.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen döms till böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. 2 §).

För försök, förberedelse eller stämpling till grovt vapenbrott eller synnerligen grovt vapenbrott döms till ansvar enligt 23 kap. BrB (9 kap. 8 §). I övrigt föreskrivs inte ansvar för osjälvständiga brotts-former i vapenlagen.

Straffbestämmelserna om vapenbrott omfattar inte bara skjut-vapen utan även sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen vid tillämpningen av lagen.

Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter SOU 2021:29

Brandfarliga och explosiva varor

I lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor finns be-stämmelser om hantering, överföring, import och export av brand-farliga och explosiva ämnen samt sådana förberedande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken. Lagen syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor samt att förebygga obehörigt förfarande med varorna (1 § andra stycket). Till brandfarliga varor hänförs i lagen brand-farliga gaser, brandbrand-farliga vätskor och brandreaktiva varor (3 §). Till explosiva varor hänförs explosiva ämnen och blandningar, explosiva föremål samt ämnen, blandningar och föremål som tillverkas i avsikt att framkalla en verkan genom en explosion eller en pyroteknisk effekt (4 §). Vilka varor som på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor i lagens mening anges i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter. Exempel på explosiva varor är handgranater, minor, sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och pyrotekniska artiklar, såsom fyrverkerier och s.k. bangers.

Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor ska som utgångspunkt ha tillstånd till det. Detsamma gäller den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor (16 § första stycket). Tillstånd ges av MSB eller kommunerna (17 och 18 §§). Undantag från den generella tillståndsplikten finns i MSB:s föreskrifter för viss hantering av fyrverkerier.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot till-ståndsplikten döms, enligt 29 §, till böter eller fängelse i högst ett år om brottet avser brandfarliga varor, eller böter eller fängelse i högst tre år om brottet avser explosiva varor. Om brottet har begåtts av oaktsamhet döms till böter.

Om ett uppsåtligt brott avser explosiva varor och är att anse som grovt döms till fängelse i lägst två och högst fem år. Är brottet att anse som synnerligen grovt föreskrivs fängelse i lägst fyra och högst sju år. (29 a §)

I ringa fall döms inte till ansvar enligt lagen. Till ansvar enligt 29 eller 29 a § döms inte om gärningen är belagd med straff i smugg-lingslagen. Till ansvar enligt 29 § döms inte heller om gärningen är belagd med straff i brottsbalken. (30 §)

SOU 2021:29 Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter

Föremål som är särskilt ägnade att användas som vapen

Av 2 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra far-liga föremål följer att knogjärn, kaststjärnor eller andra sådana före-mål som är särskilt ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa samt springstiletter eller springknivar inte får saluhållas, dvs. bjudas ut till försäljning. De angivna föremålen får inte heller överlåtas till personer under 21 år. Bestämmelsen tar, förutom spring-stiletter och springknivar, även sikte på, s.k. gatustridsvapen. Här-med avses t.ex. karatepinnar, strypsnaror, rivhandskar, skarpslipade mejslar, blydaggar, s.k. precisionsslangbågar och kedjor som försetts med handtag. Den som bjuder ut ett sådant föremål till försäljning över internet gör sig därmed skyldig till brott.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot regleringen ska enligt 4 § dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall döms inte till ansvar. Om brottet är grovt, döms till fängelse i högst ett år. Lagen föreskriver inte ansvar för osjälvständiga brottsformer.

Förfalskade id-handlingar

Det förekommer internetsidor där det är möjligt att beställa falska id-handlingar. Dessa handlingar skickas sedan hem till den enskilde med posten. Enligt 14 kap. 1 § BrB döms den som framställer en falsk id-handling eller någon annan form av urkund eller ändrar eller fyller ut en äkta sådan, för urkundsförfalskning, om åtgärden innebär fara i bevishänseende. Brottet är fullbordat i och med förfalskningsåtgär-den. Straffet för urkundsförfalskning är fängelse i högst två år. Är brottet att anse som ringa, döms för förvanskning av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader (14 kap. 2 §). Är brottet att anse som grovt, döms för grov urkundsförfalskning till fängelse i lägst sex månader och högst sex år (14 kap. 3 §).

Även försök eller förberedelse till urkundsförfalskning och grov urkundsförfalskning är straffbelagt (14 kap. 13 §).

Brukande av falsk urkund och missbruk av urkund

Tystnadsplikten enligt postlagen omfattar, förutom breven i sig, även andra uppgifter som rör en enskild persons förbindelse med verk-samheten när det gäller befordran av brev. Det råder således

tystnads-Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter SOU 2021:29

plikt för uppgifter om den som t.ex. hämtar ut brev hos ett post-ombud. Det är alltså inte möjligt för personalen i postverksamheten att lämna uppgifter om denne person och vilken id-handling denne har använt till en brottsbekämpande myndighet utan att bryta mot tystnadsplikten. Från de brottsbekämpande myndigheternas sida kan det dock finnas intresse av att få ta del av uppgifter om en enskild som misstänks använda en förfalskad id-handling för att legitimera sig, eller som misstänks använda sig av någon annans id-handling.

Den som åberopar en falsk urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för brukande av det förfalskade som om denne själv hade gjort förfalskningen (14 kap. 10 § BrB). Påföljden för att bruka t.ex. ett falskt körkort är därmed som utgångspunkt fängelse i högst två år (se 14 kap. 1–3 §§ BrB). För försök eller förberedelse till brukande av vad som förfalskats döms till ansvar enligt 23 kap.

BrB (14 kap. 13 §).

Enligt 15 kap. 12 § BrB döms den som sanningslöst åberopar någon annans pass eller annan identitetshandling såsom gällande för sig eller annan person för missbruk av urkund, om åtgärden har inneburit fara i bevishänseende. Straffet för brottet är böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år. Ansvar för osjälvständiga former av brottet är inte föreskrivet.

Regleringens närmare utformning

En reglering som bryter tystnadsplikten i postlagen blir tillämplig för ett stort antal olika privata aktörer inom postverksamheten, såväl ett stort företag som Postnord som mindre aktörer som agerar som postombud. Eftersom regleringen kan komma att tillämpas av aktö-rer med olika förutsättningar att göra juridiska bedömningar, bör den utformas på ett så enkelt sätt som möjligt. För det fall uppställda rekvisit inte är uppfyllda vid ett utlämnande kan det nämligen bli fråga om ett brott mot tystnadsplikten.

Den långa uppräkningen av illegala varor som kan transporteras via post talar för att regleringen inte bör knytas till vissa specifika brott. En sådan uppräkning skulle bli alltför omfattande och skulle behöva ändras i de fall andra brottstyper skulle komma till eller aktuella brott ändras. Det finns också en risk för att en sådan upp-räkning inte skulle bli uttömmande. Med hänsyn härtill får det anses

SOU 2021:29 Ökade möjligheter att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter

lämpligare att regleringen avgränsas på annat sätt, t.ex. genom att den knyts till misstänkta brott som innehåller en viss straffskala.

För att regleringen ska ge aktörerna inom postverksamheten möj-lighet att lämna uppgifter om brev som misstänks innehålla narko-tika, prekursorer för framställning av narkonarko-tika, dopningsmedel, hälsofarliga varor och explosiva varor krävs att regleringen i vart fall omfattar brott för vilket det är föreskrivet ett års fängelse eller mer.

Detsamma gäller om regleringen ska innebära en möjlighet att lämna ut uppgifter om misstänkta brott avseende läkemedel som inte är narkotikaklassade samt förfalskade läkemedel. En reglering som ger enskilda inom postverksamheten rätt att lämna ut uppgifter om brott för vilket det är föreskrivet fängelse ett år eller mer skulle även innebära en möjlighet att lämna ut uppgifter om misstänkt illegala vapen, i vart fall om det misstänkta vapenbrottet är av minst normal-graden. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa är dock straffet böter eller fängelse i högst sex månader. För att

In document Ökade möjligheter att förhindra illegal handel via post (Page 88-103)