• No results found

Reglering på postområdet

3 Postmarknaden och dess reglering

3.2 Reglering på postområdet

Sverige är anslutet till FN:s Världspostförening (Universal Postal Union, UPU), som för närvarande har 192 medlemsstater. Föreningens huvudsakliga syfte är att tillgodose att det finns en fungerande inter-nationell postutväxling. Sverige har som medlemsland ingått de för-drag som är knutna till föreningen, de s.k. världspostförför-dragen. Den materiella världsposträtten finns i världspostkonventionen med till-hörande tillämpningsföreskrifter. Världspostkonventionen reglerar bl.a.

ansvarsförhållanden, rätten till ersättning och frågan om ansvarsfrihet vid förlorad eller skadad försändelse. I artiklarna 8 och 10 behandlas frågor om postsäkerhet och behandling av personuppgifter.

För att ett postbefordringsföretag ska få delta i det internationella postsamarbetet inom ramen för världspostfördragen krävs, enligt 4 kap. 7 § postlagen, att företaget har en verksamhet och organisa-tion som garanterar att det på ett godtagbart sätt kan utföra inter-nationell postbefordran och därvid tillämpar fördragens bestämmelser samt att regeringen godkänt att företaget får delta i ett sådant sam-arbete. Det företag som har utsetts att för Sveriges räkning delta i det internationella postsamarbetet inom ramen för världspostfördragen är Postnord.

3.2.2 EU-direktiv om posttjänster

Posttjänster inom EU regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna, det s.k. postdirek-tivet. I direktivet fastställs gemensamma regler för tillhandahållande

Postmarknaden och dess reglering SOU 2021:29

av posttjänster och samhällsomfattande posttjänster inom unionen.

Postdirektivet har ändrats vid ett par tillfällen, senast genom Europa-parlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG av den 20 februari 2008 om ändring av direktiv 97/67/EG beträffande fullständigt genom-förande av gemenskapens inre marknad för posttjänster.

Postdirektivet innehåller inte någon särskild reglering om tyst-nadsplikt.

EU-kommissionen har inlett ett arbete med att ta fram ett nytt postdirektiv.

3.2.3 Postlagen

Den nu gällande postlagen trädde i kraft i september 2010 och ersatte den tidigare gällande postlagen från år 1993. Genom postlagen genomförs bl.a. postdirektivet och dess ändringar. Lagen komplet-teras av postförordningen (2010:1049).

I postlagen finns bestämmelser om den samhällsomfattande post-tjänsten, som grundas på postdirektivet och som motsvarar det stat-liga åtagandet på postområdet. Vidare finns i postlagen bestämmelser om bl.a. tillståndskrav för den som vill bedriva postverksamhet och om den tillsyn som ska utövas av Post- och telestyrelsen.

Lagen innehåller ett flertal definitioner, se 1 kap. 2 §. Med postverksamhet avses regelbunden insamling, sortering, transport och utdelning av brev mot betalning. För att postverksamhet ska före-ligga krävs att befordringen sker med viss regelbundenhet, dvs. den ska i något avseende vara tidtabellsbunden eller följa ett fastlagt utdelningsschema. Verksamheten ska också vara oberoende av hur många försändelser det råkar finnas vid varje särskilt tillfälle (se prop. 1993/94:38 s. 151 och prop. 2009/10:216 s. 87 f.). Därigenom skiljer sig postverksamhet från verksamhet som bedrivs av bud-, express- och kurirföretag eller företag som hyr ut postboxar.

En posttjänst definieras i lagen som insamling, sortering, transport och utdelning av postförsändelser mot betalning. Posttjänst är till skillnad mot postverksamhet inte endast begränsat till befordran av brev, som får väga högst två kg, utan omfattar postförsändelser som väger högst 20 kg. Det krävs inte tillstånd för att utföra posttjänst utan tillståndsplikten omfattar bara postverksamhet (se 2 kap. 1 §).

SOU 2021:29 Postmarknaden och dess reglering

Som tidigare framgått ska det enligt postlagen finnas en sam-hällsomfattande posttjänst, dvs. en posttjänst som finns i hela landet, som är av god kvalitet och som innebär att alla användare kan ta emot postförsändelser och till rimliga priser kan avlämna sådana försän-delser för befordran.

Ett brev definieras i postlagen som en adresserad försändelse som är innesluten i kuvert eller annat omslag och som väger högst två kg samt vykort, brevkort och liknande försändelser. Även adresserade försändelser som har lagts i ett öppet kuvert eller plastomslag (t.ex.

plastinslagna tidskrifter) utgör brev. Däremot faller oadresserade försändelser, t.ex. oadresserad direktreklam, utanför definitionen.

Adresserade försändelser som väger mindre än två kg befordras dock inte alltid som brev. Sådana försändelser kan befordras som paket om en postkund väljer detta befordringssätt (se prop. 1993/94:38 s. 152).

En postförsändelse definieras i lagen som en adresserad försändelse som väger högst 20 kg och som överlämnas i den slutliga form i vilken den ska transporteras av en tillhandahållare av posttjänster.

I begreppet postförsändelse ingår förutom brev även t.ex. böcker, kataloger, tidningar, tidskrifter och paket (se prop. 2009/10:216 s. 87). Skillnaden mellan brev och de postförsändelser som väger högst två kg är att begreppet postförsändelse är vidare och förutom brev även innefattar sådana tidningar och kataloger m.m. som inte är inneslutna i kuvert eller annat omslag (se a. prop. s. 40).

Enligt 2 kap. 6 § postlagen ska postverksamhet bedrivas så att den tillgodoser rimliga krav på tillförlitlighet och så att skyddet för avsän-darnas och mottagarnas personliga integritet upprätthålls. Postbeford-ringsföretag ska därmed hantera brev på ett säkert och tillförlitligt sätt. Brev får inte exponeras för obehöriga eller lämnas obevakade eller oskyddade på ett sätt som innebär risker från integritetssynpunkt eller att breven skadas genom yttre påverkan, t.ex. av väder eller vind.

Skyddet för postkundernas integritet upprätthålls exempelvis genom skyldigheten att iaktta tystnadsplikt (se prop. 1993/94:38 s. 153 och 156 f.).

Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet enligt postlagen.

Myndigheten har därmed tillsyn över efterlevnaden av lagen och de föreskrifter och tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av lagen (se 4 kap. 13 § postlagen och 2 § postförordningen).

Postmarknaden och dess reglering SOU 2021:29

3.3 Postlagens tystnadsplikt