5 EU:s arbete med integra tion av miljöfrågor i andra
5.3 Kopplingar mellan arbetet i EU och natio nellt
Arbetet med sektorsintegration av miljöhänsyn pågår både i EU och på nationell nivå. Sverige har arbetat länge med sektorsintegration och varit en initiativtagare till det arbete som drivs i EU. Detta arbete har alltså för Sverige dels en nationell dimension, dels en EU-dimension. Sektorsintegration ur svenskt perspektiv handlar om;
• att i Sverige få sektorsaktörer att integrera miljö i alla beslut • att få EU som organisation att verka för miljöintegration inom alla
samhällsområden
• att svenska myndigheter i sitt EU-arbete driver integreringen av mil- jöfrågorna i alla analyser och beslut
Arbetet med sektorsintegration inom ramen för Cardiffprocessen i EU och arbetet med sektorsansvar för ekologisk hållbarhet i Sverige har många likheter. På sätt och vis kan de sägas vara parallella processer. Syftet är detsamma, nämligen att sträva efter att få in miljöfrågan i andra politikområden. I dagsläget sker ingen hopkoppling mellan dessa två processer. Arbetet sker på olika nivåer, men vi me- nar att det även bör övervägas om det är möjligt att integrera och dra lärdomar mellan nivåer. Med utgångspunkt både i de likheter och olikheter som finns mellan processerna kan ett antal frågeställningar vara värda att lyftas upp, frågeställningar som dels rör Sveriges arbete på nationell nivå, dels Sveriges arbete med Cardiff- processen.
5.3.1 Sektorsbegreppet i EU och i den nationella processen
I Sverige har indelningen i sektorer, när det gäller det särskilda sektorsansvaret, skett utifrån olika myndigheters ansvarsområden. I EU är definitionen av sektorer
58
SERI, 2000. Ecologic, 2001.
59
detsamma som sektorsråden. Inom Cardiffprocessen ser man t.ex. transportområdet som en sektor, men i Sverige är transportområdet uppdelat på flera myndigheter. Även Europiska miljöbyrån (EEA) använder en annan sektorsindelning än den som finns i Sverige. Med utgångspunkt från detta tycker vi det är viktigt att diskutera hur den sektorsindelning vi har i Sverige nationellt fungerar med den sektorsindel- ning som tillämpas i EU. (Se förslag angående sektorsbegreppet i avsnitt 3.2.)
5.3.2 Att dela med sig av erfarenheter
Sverige är ett av de länder som hunnit relativt långt med sektorsintegrering och har varit pådrivande i arbetet inom EU. Arbetet med sektorsintegration i EU syftar till att EU som organisation ska använda sig av sektorsintegrering för att miljöaspekter ska ingå i fler beslutsunderlag inom EU. Detta innebär inte att de enskilda EU- länderna ska införa sektorsintegrering. Det borde här finnas en möjlighet för Sveri- ge att även fortsättningsvis dela med sig av sina erfarenheter och påverka arbetet i EU. Ett syfte att utveckla för EU:s arbete med sektorsintegration skulle kunna vara att sträva efter att de enskilda länderna också arbetar med sektorintegrering natio- nellt. Här borde Sverige kunna bidra med goda exempel. Att utveckla nationella processer för sektorsintegration är också en tanke som lyftes fram i den utvärdering som Ecologic gjorde 200160.
5.3.3 De nationella sektorsmyndigheterna
Många nationella myndigheter berörs av båda processerna. En del nationella myn- digheter skriver i sina redovisningar om det särskilda sektorsansvaret, att de i mångt och mycket är påverkade av det som händer i EU. Fiskeriverket anger t.ex. i sin redovisning att de till stor del styrs av EU:s fiskepolitik. När en myndighet påverkas mycket av beslut inom EU bör det vara naturligt att den myndigheten deltar i EU-arbetet, för att på så sätt arbeta med miljö inom sin sektor. Det verkar också rimligt att då föra in detta i respektive myndighets regleringsbrev. Vidare gör EEA på EU-nivå ett försök att arbeta med sektorsindikatorer för att göra det möj- ligt att följa upp arbetet inom sektorerna i EU. Det borde vara möjligt att involvera de svenska sektorsmyndigheterna ytterligare i detta arbete och även se över om det finns en möjlighet för myndigheterna att använda sig av dessa indikatorer i sitt nationella arbete.
Med utgångspunkt i detta vill vi lyfta fram ett antal frågeställningar. • Vad innebär Cardiffprocessen för nationella sektorsmyndigheter? • Kan de två processerna kopplas ihop på myndigheterna och kan er-
farenheter överföras mellan dem?
• Kan myndigheterna använda sig av/arbeta med EU:s sektorsstrategi- er eller de indikatorer som tagits fram av EEA?
5.3.4 Uppdragets innebörd
En uppföljning som gjorts av arbetet i EU visar att uppdraget har varit oklart och att detta har bidragit till hinder i arbetet61. Detsamma kan sägas om arbetet på den
60
Ecologic, 2001.
61
nationella nivån där vissa myndigheter menar att uppdraget är oklart. Uppdragen har haft något olika innehåll; i EU har t.ex. råden ombetts att ta fram sektorsstrate- gier inom sitt politikområde. Något sådant har inte förekommit på nationell nivå. Med utgångspunkt från detta vill vi lyfta upp två frågor som relevanta att diskutera
• Kan vi dra lärdomar mellan de två processerna om hur denna typ av uppdrag lämpligen utformas och genomföras?
• Har de olika nivåerna erfarenheter att utbyta sinsemellan vad gäller arbetets upplägg och vilka uppdrag myndigheterna har fått?
Referenser
Ecologic - Institute for International and European Environmental Policy, 2001.
Results of the "Cardiff processes" - assessing the State of Development and Char- tering the Way Ahead, rapport nummer 2999 19 120 UFOPLAN.
ESV 2003. Att styra med generella krav i staten.
Europeiska kommissionen, 2002. Kommissionens meddelande till rådet, europa- parlamentet, ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om Europe- iska gemenskapen sjätte miljöhandlingsprogram, Miljö 2010:Vår framtid –vårt val. Europeiska rådet i Bryssel den 20-21 mars 2003. Ordförandeskapets slutsat-
ser.8410/03
Europeiska rådet i Cardiff den 15-16 juni 1998. Ordförandeskapets slutsatser. (15/6/1998) nr 00150/1/98 REV 1.
Europeiska rådet i Göteborg den 15 och 16:e juni 2001. Ordförandeskapets slutsat-
ser. SN20001/1/01 REV1
Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, Statistiska Centralbyrån, 2001.
Miljöpåverkan från olika varugrupper, FMS Nr. 167.
Institute for European Environmental Policy (IEEP), Ecologic, 2001. The effective-
ness of EU council integration strategies and option for carrying forward the ”Cardiff” process.
Miljödepartementet, 2002. Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av mil-
jöledningsarbete. Daterad 2003-11-04.
Naturvårdsverket, 2000. Miljömål och sektorsansvar. Rapport nr 5087.
Naturvårdsverket, 2002. Naturvårdsverkets tolkning av verkets roll gentemot myn-
digheterna med ett särskilt ansvar för miljö och/eller särskilt ansvar för ekologiskt hållbar utveckling. Dnr 190-5291-02 Hs.
Naturvårdsverket, 2003. Myndigheternas sektorsansvar för ekologiskt hållbar ut-
veckling. Rapport 5268
Naturvårdsverket, 2003. Miljöledningssystem i myndigheter – 2002, Naturvårds- verkets rapport 5284.
Naturvårdsverket 2004. Miljöledning i statliga myndigheter. Rapport nr 5346. Nordiska Ministerrådet, 2001. Sustainable Development, New Bearings for the
Nordic Countries. Nord 2001:3.
Regeringen, 1987/88. Miljöpolitiken inför 90- talet. Proposition 1987/88:145. Regeringen, 1992/93. En ny skogspolitik. Proposition 1992/93: 226.
Regeringen, 1996/97. En uthållig energiförsörjning. Proposition 1996/97: 84. Regeringen, 1997/98. Transportpolitik för en hållbar utveckling. Proposition 1997/98: 56.
Regeringen, 1997/98. Hållbart fiske och jordbruk. Proposition 1997/98:2. Regeringen, 1997/98. Uppföljning av skogspolitiken. Proposition 1997/98:158. Regeringen, 1997/98. Svenska miljömål. Proposition 1997/98:145.
Regeringen, 1998/99. Kulturarv-, kulturmiljöer och kulturföremål. Proposition 1998/99: 114.
Regeringen, 1998. Regeringsbeslut Fo 98/1532/MIL. Regeringen, 1998. Regeringsbeslut Fo 98/1533/CIV. Regeringen, 1998. Regeringsbeslut M 98/2998/8.
Regeringen, 1999/00. Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för
handikappolitiken, Proposition 1999/2000:79.
Regeringen 2000/01. Förslag till statsbudget för budgetåret 2001. Proposition 2000/01:1.
Regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstra-
tegier.
Regeringen 2001/02. Hållbara Sverige. Regeringens skrivelse 2001/02: 50. Regeringen (2002). Nationell strategi för hållbar utveckling, Regeringens skrivelse 2001/02:172.
Riksdagen, 1996/97, redogörelse 1996/97:JO1.
Riksdagen, Jordbruksutskottets betänkande 1987/88:23 Om miljöpolitiken inför
1990-talet (prop. 1987/88:85).
Riksdagen, Riksdagsskrivelse 1987/88:373.
Riksrevisionsverket ,2000. Miljömålen och återrapporteringen – en felande länk i
resultatstyrningen, RRV 2000:29.
SFS 2001:1096. Förordning med instruktion för Naturvårdsverket. SFS 1998:808. Miljöbalken.
SFS 1995:1322 .Verksförordningen
Sustainable Europe Research Institute (SERI), 2000. From Helsinki to Gothenburg. Svenska ordförandeskapet 2001. Environmental integration into EU sectoral poli-