Förorenade områden
9.5.4 Korridor Olsfors
Korridorens sträckning ses i Figur 9.15.
Landskap och bebyggelse Nuvarande förhållanden
Korridor Olsfors sammanfaller med korridor Bollebygd Nord fram till nära Söråns dalgång, se beskrivningar av förhållanden på den sträckan för alternativ Bollebygd Nord. Söråns dalgång är smal med branta sidor och glest befolkat. Söråns dalgång är till stor del skogsbeväxt och präglat av verksamheter och infrastruktur såsom Kust till kustbanan och Boråsvägen. Skogsområde mellan Bollebygd och Viared är del av ett större sammanhängande skogsområde med inslag av mindre sprickdalar, mossar och sjöar. Glest utspridd över hela området finns inslag av bebyggelse och jordbruksverksamhet. Viared och området närmast kring väg 27/40 är påverkat av infrastruktur.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Detta alternativ har samma sträckning som korridor Hindås öster om
Landvetter flygplats och som korridor Bollebygd Nord genom Nolåns dalgång med omnejd. Konsekvenserna på de sträckorna blir desamma. För områdena öster om Landvetter flygplats innebär det liten till måttlig konsekvens och för Nolåns dalgång och Bollebygd tätort stor konsekvens.
Nolån
Bedömd huvudsaklig anläggningstyp för ny stambana
(Gränser mellan anläggningstyper är ungefärliga och kommer att detaljstuderas i utformning av planförslag)
Bank eller skärning
Figur 9.15 Korridor Olsfors.
Dalgångens branta sidor och Söråns meandring ger området en värdefull landskapskaraktär med måttlig känslighet för förändring. En bro över Söråns dalgång ger en liten effekt då intrånget endast medför en viss förändring av områdets redan infrastrukturpräglade karaktär. Konsekvensen bedöms vara liten till måttlig genom Söråns dalgång.
För sträckan vidare mot Borås följer alternativ Olsfors väg 27/40 mellan Bollebygd och Viared. Skogsområdet nära väg 27/40 är till stor del infrastrukturpräglat och mindre känslighet för förändring. Effekten och konsekvensen av en järnväg i markplan nära väg 27/40 för sträckan mellan Olsfors och Borås bedöms som liten.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Lokalisering av anläggningen i plan och höjdläge, liksom anläggningstyp, har stor betydelse för konsekvenser på många områden längs hela sträckan.
Bullerskydd i form av skärmar eller vallar utmed järnvägen kan bli aktuellt där anläggningen passerar nära bostäder. Utformningen av dessa kräver anpassning till landskapsbild, bebyggelsens arkitektur och terrängen.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Kring tunnelmynningar vid bland annat Nolåns och Söråns dalgång kommer ytor att behövas för arbetsvägar, etablering och upplag. Likaså kommer
motsvarande att behövas i närheten av brofästen. Arbetsvägar, etablering och upplag kan påverka vistelseytor och invanda stråk i landskapet.
Effekten bedöms lokal, måttlig och långvarig då det kommer ta lång tid innan landskapet återgår till tidigare förhållande efter att etableringsytan inte längre behövs. Konsekvensen blir stora eftersom området ligger nära bebyggelse och områden där människor rör sig, platserna är synliga från långt håll och värdet av landskapet kring tunnelmynningarna och brofästena i Nolåns dalgång är stora.
Värdet av landskapet kring tunnelmynningar och brofästena i Nolåns dalgång är stora och i Söråns dalgång är måttligt.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Under byggskedet kommer åtgärder i form av bland annat omledning av gång- och cykelvägar att utföras för att undvika barriäreffekt av arbetsvägar och etableringsytor.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Korridoren omfattar passage genom Nolåns dalgång där landskapet har mycket stora värden och hög känslighet för förändring. En järnväg på bro kommer att påverka skala, karaktär och upplevelsen av landskapet.
Även funktioner och totalintrycket kommer att försämras. Effekten bedöms vara stor. På övriga delar av sträckan är värdet lägre och effekten bedöms bli betydligt mindre.
Den sammantagna konsekvensen för alternativ Olsfors bedöms som stor och negativ, eftersom passagen i korridorens läge genom Nolåns dalgång ger stora negativa konsekvenser.
Naturmiljö
Nuvarande förhållanden
Från Landvetter flygplats till Nolåns dalgång har detta alternativ samma sträckning som alternativ Bollebygd Nord, se beskrivning av förhållanden i avsnittet för Bollebygd Nord.
I korridorens östra del berörs ett stort antal skogsområden och myrmarker med påtagliga till höga naturvärden längs med väg 40. Här ingår bland annat Rydsmossen, Lomtjärnsmossen, Aborråsamossen, Bredamossen och Glastjärnsmossen. Sammantaget bedöms dessa skogliga områden ha ett måttligt naturmiljövärde.
Inom korridoren finns höga värden samt häckningsplats för en känslig fågelart på flera ställen. Naturmiljövärdet bedöms vara stort.
De större vattendragen Nolån och Sörån berörs av korridoren. Nolån är ett medelstort, varierat vattendrag med till stora delar naturligt och meandrande lopp samt förekomst av flodpärlmussla. I Sörån nedströms korridoren finns flera talrika förekomster av flodpärlmussla. Sörån omges av sumpskog, våtmarker, ängs- och betesmark samt skogsmark med påtagliga naturvärden.
Nolån och Sörån är utpekade som nationellt värdefulla vatten, framför allt för sina förekomster av strömvatten och flodpärlmussla. Nolån och Sörån bedöms ha stort respektive måttligt naturmiljövärde.
Korridoren passerar ett antal mindre till medelstora vattendrag med måttliga naturmiljövärden, Huvdaby bäck, Mörkarebäcken, Häbbäcken och Grandalsbäcken. I korridorens östra del ligger flera sjöar med måttliga naturmiljövärden i anslutning till myrmarkerna som nämns ovan, bland annat Fäsjön, Nättjärnen och Eningen.
Dessutom finns bland annat Hålsjön och Eningsbäcken med litet naturmiljövärde inom korridoren.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Eftersom detta alternativ har samma sträckning som alternativ Bollebygd Nord från Landvetter flygplats till Nolåns dalgång blir
konsekvensbedömningarna desamma. Detta innebär måttlig konsekvens för Klippans naturreservat samt måttlig konsekvens för de skogliga värdekärnorna öster om Landvetter flygplats samt norr om Stora Bugärde.
Det finns risk för permanent skada på häckningsplats samt för störning av känslig fågelart. Konsekvensen bedöms blir måttlig till stor och förutsätter rätt placering av järnvägen inom korridoren.
För vattendrag inom korridoren kan anläggning av järnvägen ge upphov till permanenta effekter på flöden, bottnar och stränder vilket kan medföra negativa effekter på akvatiska livsmiljöer.
Sörån, Nolån, Häbbäcken och Grandalsbäcken passeras på bro. Sörån och Nolån med omgivande naturvärden riskerar biotopförluster på grund av brostöd och etableringsytor. Rätt placering i korridoren kan lindra effekterna på omgivande landmiljö. Under förutsättning att brostöd inte placeras i vattenmiljön eller i områden med höga naturvärden i landmiljön bedöms effekterna bli små.
Övriga vattendrag i korridoren passeras i markplan vilket ger upphov till förlust av akvatiska livsmiljöer i anslutning till passagen. Vid passage i markplan finns även risk för att vandringshinder för vattenlevande
organismer uppstår om vattendraget leds genom trumma. Miljöanpassningar som minskar de fysiska ingreppen i vattendragsfåran och dess närområde bedöms medföra att effekterna för vattenmiljön blir små.
Berörda sjöar riskerar försämrad vattenomsättning och fragmentering vid passage med bank. Rätt placering av järnvägen i östra delen av korridoren kan lindra effekterna som då bedöms som måttliga.
De negativa konsekvenserna för akvatiska livsmiljöer bedöms bli små förutom för Nolån, Fäsjön, Nättjärnen och Eningen där de bedöms bli måttliga.
De sammanhängande skogs- och myrmarkerna i korridorens västra och östra del riskerar att påverkas negativt av dränering och grundvattensänkning, bland annat vid Stora Bugärdet i väster och i området öster Bollebygd längs med väg 40. Anläggningen bedöms innebära stor risk för fragmentering och kanteffekter på våtmarker och skogsmark med påtagliga till höga värden samt riskera påverkan på ekologiska samband. Såväl effekten som konsekvensen bedöms bli måttlig.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Lokaliseringen av anläggningen inom korridoren har stor betydelse för konsekvenser inom några delar av sträckan. Det gäller skogsområdena öster om Landvetter flygplats, vid Klippans naturreservat samt vid Nolån, Sörån och sjön Eningen. Bullerskydd kan motverka störningar på känsliga fågelarter.
De permanenta effekterna på Sörån och Nolån med omgivningar kan minskas genom att brostöd inte placeras i vattenmiljön eller i områden med höga naturvärden i landmiljön. Dagvatten från bro kan fördröjas, och därigenom få en viss rening innan utsläpp till vattendrag.
Uppkomst av vandringshinder i vattendrag kan i de flesta fall undvikas genom lämpliga miljöanpassningar, exempelvis typ av trumma. Generella skyddsåtgärder för att begränsa påverkan på sjöar, vattendrag och våtmarker beskrivs i avsnitt 9.2.1.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
För områden nära Risbohult, Klippan och Eningen kan byggskedet ha en påverkan på känsliga arter av fåglar i häckningstid. Vid byggskedet tillkommer markanspråk för upplag, etableringsytor med mera.
Myrmarkers och sumpskogars ekologiska värden är generellt beroende av att naturliga flödesvariationer kvarstår. Anläggningsvägar och arbete med tunga maskiner i anslutning till våtmarker kan påverka torvens kompakteringsgrad och därmed få effekt på torvens vattenhalt och genomsläpplighet, vilket kan resultera i att vattennivån i vissa delar av våtmarken minskar. Detta bedöms leda till att omfattande arealer av våtmarker riskerar att påverkas negativt av dränering och grundvattensänkning. Detta kan påverka fågelliv, insekter, med mera. Effekterna kan vara långvariga och lokalt bli stora.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Där järnvägen passerar vattendrag och våtmarker i markplan kan anläggningsarbeten påverka flödesförhållanden och vattenkvalitet i nedströms belägna ytvatten vilket kan få negativa effekter på vattenlevande organismer. I Sörån nedströms korridoren finns flera talrika förekomster av flodpärlmussla. Även i Nolån finns flodpärlmussla, men i mindre bestånd. I byggskedet skulle anläggningsarbeten och utsläpp av länshållningsvatten från tunnelarbeten kunna få negativa effekter på beståndet. Konsekvenserna bedöms bli små till måttliga om skyddsåtgärder vidtas.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Arbetstider i närheten av häckningsplatser för känsliga fågelarter bör begränsas. Lokalisering av anläggningsytor och upplag bör undvikas i
anslutning till områden med förhöjda naturvärden och i stråk med betydande ekologiska samband söder om Risbohult.
Generellt kan påverkan på vattenkvaliteten i vattendrag motverkas genom att placera etableringsytor med skyddsavstånd till vattendraget samt att byggdagvatten och länshållningsvatten från tunnel behandlas innan det tillförs recipient. Påverkan på vattenmiljön i vattendrag kan minskas genom att brostöd inte placeras i fåran. Dessa åtgärder minskar även konsekvenserna för bestånden av flodpärlmussla. Vid anläggningsarbeten i sjöar och vattendrag kan arbetsområdet skärmas av med spont, siltgardin eller motsvarande för att begränsa grumling i vatten. Mindre vattendrag kan tillfälligt ledas om för att minska påverkan på vattenkvaliteten och undvika vandringshinder under byggskedet. Generella skyddsåtgärder för att begränsa påverkan på sjöar, vattendrag och våtmarker beskrivs i avsnitt 9.2.1.
Korridoren medför måttlig konsekvens för Nolån med stort naturmiljö-värde och för tre sjöar med måttliga naturmiijönaturmiljö-värden. Beroende på lokalisering finns risk för påverkan på ett flertal värdefulla skogs- och våtmarker och ekologiska samband samt viss risk för påverkan på naturreservatet Klippan.
Sammantaget bedöms korridoren medföra måttlig negativ konsekvens för naturmiljön, på grund av påverkan på flera objekt med stora naturmiljövärden.
Kulturmiljö
Nuvarande förhållanden
Korridor Olsfors sammanfaller med korridor Bollebygd Nord fram till nära Söråns dalgång, se beskrivningar av förhållanden ovan. Söråns dalgång är till stor del skogsbeväxt och präglat av infrastruktur såsomKust till kustbanan och Boråsvägen. Bebyggelsen är i huvudsak grupperad längs dalgångens sidor, med gårdar placerade mellan utmark och inägor. Korridoren passerar kulturmiljöerna Härryda sockencentrums södra del och Bollebygds
sockencentrums norra del. I skogsområdet mellan Bollebygd och Viared finns ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, som utgörs av fossila åkrar, skogsbruks- och boplatslämningar samt en stenvalvsbro från historisk tid. Den fossila åkern är möjligen från järnålder.
Även ett par väg- och gränsmärken finns här. Viared och området närmast kring väg 27/40 är påverkat av infrastruktur och det stora industri- och verksamhetsområdet, här finns viss agrar bebyggelse i områdets nordvästra del som tillhört Viareds by. Runt Viared och längs korridoren in mot Borås C finns ett antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, primärt fossila åkrar, en bytomt och boplatslämningar från historisk tid och möjligen järnålder.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Detta alternativ har samma sträckning som korridor Hindås öster om
Landvetter flygplats och som korridor Bollebygd Nord genom Nolåns dalgång med omnejd. Konsekvenserna på de sträckorna blir desamma. För områdena närmast flygplatsen innebär det måttlig konsekvens och för Nolåns dalgång innebär det måttlig till stor konsekvens. För väg- och gränsmärken bedöm effekten liten eller försumbar.
Längs korridoren finns ett stort antal (105) övriga kulturhistoriska lämningar som primärt består av skogsbruks-, torplämningar och bebyggelse från historisk tid, men som inte är registrerade som fornlämningar. Flera lämningar är också enbart registrerade i Skog och historia-projektet.
Effekten på dessa lämningar längs de sträckor där järnvägen går i markplan bedöms som måttlig. Länsstyrelsen kan dock göra bedömningen att en övrig kulturhistorisk lämning är av sådant värde att den behöver undersökas arkeologiskt. I vissa fall kan lämningen även omvärderas till fornlämning.
Effekten för den enskilda lämningen blir i sådana fall stor.
Konsekvensen för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningarna längs delar av korridoren som går i tunnel bedöms som försumbar. Detta förutsatt att inga ingrepp sker i området.
Längs hela korridoren finns en stor potential att påträffa fler lämningar, främst skogsbruks- och boplatslämningar från historisk tid och möjligen järnålder samt stenåldersboplatser längs vattendrag och dalgångar.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Skyddsåtgärder i form av stängsling av fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar är aktuellt i de fall arbete utförs i närheten.
Tillfälliga arbetsvägar, etableringsytor och upplag placeras i så stor utsträckning som möjligt så att de inte skadar kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt.
Korridoren medför måttlig respektive stor effekt på de värdefulla kulturmiljöerna Härryda sockencentrum samt Bollebygds sockencentrum och del av Nolåns dalgång.
Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar från historisk tid påverkas och ger negativa effekter. Även förhistorisk fossil åkermark påverkas negativt.
Den sammantagna konsekvensen för alternativet Olsfors bedöms som måttligt negativ, då två värdefulla kulturmiljöer berörs av korridoren.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Rekreation och friluftsliv Nuvarande förhållanden
Korridor Olsfors sammanfaller med korridor Bollebygd Nord fram till nära Söråns dalgång, se beskrivningar av förhållanden i respektive avsnitt.
Vannasjön med Vanna kvarn är en rekreativ målpunkt med iordningställd grillplats/vindskydd och en vandringsled runt sjön. Vannasjön nyttjas också för bad. Från Söråns dalgång och fram till Viared finns inga områden som kategoriseras som tätortsnära rekreationsområden och det finns heller inga områden med särskilt utpekade och skyddade miljöer med rekreationsvärden.
Vid Viaredssjön är stränderna utpekade som tätortsnära rekreationsområden av kommunen.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Tillgängligheten till utpekade rekreationsområden norr om väg 27/40 försämras för boende söder om vägen då det inte finns några utpekade rekreationsområden söder om väg 27/40. Järnvägsanläggningen innebär ytterligare en barriär för att nå rekreationsområden. Konsekvensen bedöms som försumbar.
Järnvägsanläggningen passerar Vannasjön i markplan och innebär både en visuell påverkan och bullerpåverkan. Målpunkten riskeras att raderas.
Konsekvensen bedöms som liten till måttlig då rekreationsområdet är av mindre omfattning och har en lokal betydelse.
Rekreationsmiljön på södra sidan om Viaredssjön är idag starkt präglad av väg 27/40 och också bullerpåverkad. Konsekvensen bedöms som liten.
För den del av korridoren som sammanfaller med Bollebygd Nord se beskrivning av förhållanden ovan.
För resterande del bedöms inga särskilda konsekvenser för barn och unga.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Bullerreducerande åtgärder kan komma att krävas för att säkerställa att riktvärdena för buller i rekreationsområden klaras i aktuella rekreationsområden.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Kring tunnelmynning vid Nolåns dalgång och i Viared kommer ytor att behövas för arbetsvägar, etablering och upplag. Likaså kommer motsvarande att behövas i närheten av brofästen i bland annat Nolåns dalgång. Arbetsvägar, etablering och upplag kan påverka vistelseytor och invanda stråk i landskapet.
Effekten bedöms lokal, liten och långvarig då det kommer ta lång tid innan naturmiljön återgår till tidigare förhållande efter att etableringsytan inte längre behövs. Konsekvensen blir liten eftersom ytorna kan ligga inom och beröra anslutningsvägar till målpunkter.
Ett fåtal rekreationsområden påverkas, med varierande grad av konsekvens från en liten konsekvens till en liten till måttlig konsekvens.
Områdena söder om Klippans naturreservat, i Nolåns dalgång, vid Vannasjön och vid Viaredssjöns södra strand påverkas av barriärverkan, bullerstörning och visuell påverkan som minskar tillgänglighet samt attraktivitet. En mindre lokal målpunkt riskerar att raderas vid Vannasjön.
Den sammanvägda bedömningen för korridoren bedöms som liten till måttlig negativ konsekvens, då påverkan sker på ovan nämnda rekreationsområden.
Ytvatten
Nuvarande förhållanden
Förutom Nolån och Sörån berör korridoren endast relativt små vattendrag.
Mindre vattendrag förekommer i måttligt antal och är utspridda i hela korridoren.
Andelen av korridoren som utgörs av våtmarker som kan komma att beröras av anläggning är betydande. Andelen mindre sjöar och tjärnar är måttlig.
Störst andel våtmarker finns i den del av korridoren som går parallellt med väg 27/40 mellan Landvetter flygplats och Bollebygd samt öster om Söråns dalgång.
Inga större sjöar berörs direkt av korridoren, dock berörs flera tjärnar och mindre sjöar i delen av korridoren som går längs väg 27/40. I området sydväst för Viaredssjön passerar korridoren ett mindre sjösystem.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Hydrologi
Påverkan på våtmarker, vattendrag och sjöar under driftskedet kan i
huvudsak ske i de delar av korridoren där anläggningen förläggs i markplan.
Effekter på våtmarker, vattendrag och sjöar beskrivs under generella effekter i avsnitt 9.2.1. Vid vattendragspassager på bro bedöms effekten under
driftskedet bli försumbar. Detta gäller Häbbäcken, Grandalsbäcken Nolån och Sörån.
Negativ effekt på våtmarkerna bedöms bli stor under driftskedet och framför allt om passage sker i skärning. Negativ effekt bedöms bli störst där större våtmarker och sammanhängande våtmarkskomplex berörs.
Våtmarkspassager som ändrar avrinningsförhållandena kan även få liten till måttlig negativ effekt på hydrologin utanför korridoren och då framför allt åt söder.
Konsekvensen av påverkan på våtmarker och nedströmsliggande recipienter beskrivs under avsnitt Naturmiljö.
Mindre vattendrag där passage kan medföra negativ effekt förekommer i måttligt antal och utspridd i hela korridoren. Mindre sjöar och tjärnar som kan komma påverkas negativ finns primärt i delen av korridoren som går längs väg 27/40 samt i form av ett mindre sjösystem sydväst om Viaredssjön.
Bedömd konsekvens beskrivs under avsnitt Naturmiljö.
Vattenförekomster
Konsekvensbedömningen för ytvattenförekomster redovisas i avsnitt 10.1.7. Uppföljning mot miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. För ytvattenförekomsterna inom korridoren är bedömningen att det inte råder en risk för otillåten försämring av status eller risk för äventyrande av möjlighet att uppnå status enligt MKN efter miljöanpassning/skyddsåtgärder.
Vattentäkt Rådasjön
Avrinnings- och vattenskyddsområde berörs av korridoren i delen som sammanfaller med korridor Bollebygd Nord. Effekten i driftskeden bedöms bli försumbar, se mer i avsnitt om korridor Bollebygd Nord.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
För miljöanpassning och skyddsåtgärder för passage av vattendrag och våtmarker se generella miljöanpassningar under avsnitt 9.2.1.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Hydrologi
Effekter på våtmarker, vattendrag och sjöar under byggskedet beskrivs under generella effekter i avsnitt 9.2.1.
Konsekvensen av påverkan på våtmarker och nedströmsliggande recipienter beskrivs under avsnitt Naturmiljö.
Nolån kan under byggtid bli recipient för processvatten från tunneldrivning på båda sidor om Nolåns dalgång. Även Sörån kan bli recipient från
tunneldrivning mellan Nolåns och Söråns dalgång. Detta kan potentiellt få stor negativ effekt på vattenkvaliteten i dessa vattendrag.
Vattentäkt Rådasjön
Effekten på vattentäkten Rådasjön i byggskedet bedöms bli försumbar till liten, se mer i avsnitt om korridor Bollebygd Nord.
Korridoren bedöms ge försumbar till liten konsekvens för Rådasjön under byggskedet.
Sammantaget bedöms korridoren medföra en försumbar konsekvens för ytvatten, inga vattenskyddsområden berörs.
Grundvatten
Nuvarande förhållanden
Korridoren löper till stor del genom skogsmark med tunna jordlager och grundvatten i jordlager förekommer av detta skäl främst i små magasin i anslutning till lågpunkter i terrängen, normalt i morän och torv.
Korridoren löper till stor del genom skogsmark med tunna jordlager och grundvatten i jordlager förekommer av detta skäl främst i små magasin i anslutning till lågpunkter i terrängen, normalt i morän och torv.