Förorenade områden
9.6 Miljöeffekter och konsekvenser för alternativ genom Borås
I detta avsnitt beskrivs miljökonsekvenserna för alternativ genom Borås;
korridor Knalleland med station B2, korridor Borås C nordöst med station B1A, korridor Borås C sydöst med station B1C, korridor Lusharpan med station B4, korridor Osdal/Borås C med station B11A och korridor Osdal med station B11B.
9.6.1 Korridor Knalleland med station B2
Korridorens sträckning ses i Figur 9.17.
Landskap och bebyggelse Nuvarande förhållanden
Området norr om Sjömarken har en småskalig jordbrukskaraktär som både visuellt och funktionellt är starkt kopplat till orterna. Vid Ramnaslätt ligger en bergtäkt som påverkar den delen av området lokalt. Naturreservatet Rya åsar öster om bebyggelsen i stadsdelen Hestra består av åldrad, högväxt skog. Topografin med stora nivåskillnader skapar en spännande och varierad naturupplevelse i reservatet.
Norrmalm
Sjuhäradsl. Gärdhem
Borås
Bedömd huvudsaklig anläggningstyp för ny stambana (Gränser mellan anläggningstyper är ungefärliga och kommer att detaljstuderas i utformning av planförslag)
Bank eller skärning Lång bro
Bergtunnel Stationsalternativ Utredningsområde
Figur 9.17 Korridor Knalleland med stationsläge B2.
Knallelandsområdet i Borås tätort är ett verksamhetsområde med blandad användning och storskalig karaktär, präglat Knallelandsområdet i Borås tätort är ett av infrastruktur och hårdgjorda ytor. Bostadsområdet Norrmalm består av småhusbebyggelse från 1900-talets första hälft med flera fina exempel på tidstypisk arkitektur. Skogs- och jordbruksområden öster om Borås är del av ett större sammanhängande glesbefolkat skogsområde som har inslag av större mossar och småskaliga boendemiljöer med jordbrukskaraktär.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Det småskaliga, jordbrukspräglade området norr om Sjömarken har höga funktionella och visuella värden som är ovanliga i regionen. Känsligheten för fragmentering och barriärer är stor. Korridoren för Knalleland går i tunnel, vilket innebär att det inte blir någon påverkan på landskap eller bebyggelse.
Konsekvensen bedöms därmed bli försumbar på sträckan genom området norr om Sjömarken.
Naturområdet Rya åsar har värdefull landskapskaraktär med mycket stor känslighet för förändring. Tunneln kommer att ha sitt påslag på Rya åsars östra slänt. Påslaget hamnar sannolikt i en del av reservatet som har ett exponerat läge sett från dalgången. En tunnelmynning i slänten påverkar upplevelsen av skogsmiljön både för den som besöker naturreservatet och för den som betraktar området på avstånd. Norrmalm, där bron går in i tunnel på
den östra sidan om dalgången, är ett bostadsområde med en mycket värdefull karaktär och stor känslighet för förändring. Effekten av anläggningen med bro och tunnelmynning här kommer att bli stor. En lång, bred bro tvärs över dalgången riskerar att påverka skalan och det visuella intrycket av verksamhetsområdet Knalleland. Storskaligheten och typen av verksamheter idag innebär dock att platsen har liten känslighet för förändring. Effekter av en bred bro över hela dalgången bedöms kunna bli att invanda stråk påverkas och barn och ungas möjligheter att röra sig fritt i området begränsas om det uppstår otrygga miljöer under bron. Även om rörelsemönster kan bibehållas kan en bro upplevas som en barriär eftersom den bryter sikten och delar upp området.
Knalleland är utpekat som ett av kommunens utvecklingsområden. Det bor mycket människor i närområdet vilket, skapar goda förutsättningar för ett stationsläge med hög användning. Anläggningens bullerspridning och fysiska utbredning innebär dock att möjligheterna till en diversifierad stadsbild med en blandning av verksamheter och bostäder begränsas. Det finns risk för att området minskar i attraktivitet för boende genom den påverkan på friluftsområdet Rya åsar och på boendemiljön på Norrmalm som blir effekten av anläggningen. En kumulativ effekt kan vara påverkan på annan utveckling i området. Sammantaget bedöms konsekvensen för dalgången med Rya åsar, Norrmalm och Knalleland bli måttlig till stor.
Öster om Norrmalm går järnvägen i tunnel fram till utredningsområdets slut, vilket innebär att det inte blir någon påtaglig påverkan och konsekvensen blir därmed försumbar.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Lokalisering av anläggningen i plan och höjdläge, liksom anläggningstyp, har stor betydelse för konsekvenser på många områden längs hela sträckan.
Bullerskydd i form av skärmar eller vallar utmed järnvägen kan bli aktuellt där anläggningen passerar nära bostäder. Utformningen av dessa kräver anpassning till landskapsbild, bebyggelsens arkitektur och terrängen.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Kring tunnelmynning i Rya åsar och Norrmalm kommer ytor att behövas för arbetsvägar, etablering och upplag. Det kan påverka vistelseytor och invanda stråk i stadsdelen. Effekten bedöms bli stor och långvarig då det kommer ta lång tid innan landskapet återgår till tidigare förhållanden efter att etableringsytan inte längre behövs. Konsekvensen blir stor eftersom området ligger nära bebyggelse och områden där människor rör sig, platserna är synliga från långt håll och värdet av landskapet kring tunnelmynningarna och brofästena är stort.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Under byggskedet kommer åtgärder i form av bland annat omledning av gång- och cykelvägar att utföras för att undvika barriäreffekt av arbetsvägar och etableringsytor.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Bostadsområdet Norrmalm har höga bebyggelsevärden och frilufts-området Rya åsar har värdefull landskapskaraktär. En tunnelmynning i slänten och en bro över dalgången riskerar att påverka skalan och det visuella intrycket samt medföra att invanda stråk påverkas och att möjligheterna att röra sig fritt i området begränsas. Effekterna bedöms bli stora.
Sammantaget bedöms konsekvensen som måttligt till stor negativ, då påverkan sker på tätortsnära landskap och tät bebyggelse.
Naturmiljö
Nuvarande förhållanden
Naturreservatet Rya åsar berörs av korridoren. Inom reservatet är naturen omväxlande med klippbranter, ekskogsklädda sluttningar, vidsträckta barrskogar, hävdade kulturmarker och ett rikt växt- och djurliv. Här finns också viktiga ekologiska samband i nord-sydlig riktning.
Ett flertal skogsområden med påtagliga till höga naturvärden passeras av tunnelanläggningen. Kring Häglared, Främgärde och Hässleholmen öster om Borås återfinns flera lövskogsområden med höga värden, ängs- och betesmark samt flertalet sumpskogar. Även vid Öndered nordväst om Borås passeras flera lövskogsområden samt en skoglig nyckelbiotop. Sammantaget bedöms dessa områden ha ett måttligt naturmiljövärde.
Ryssbybäcken är en öringförande skogsbäck med måttligt naturmiljövärde.
Viskan genom Borås är ett lugnflytande vattendrag som delvis kantas av grova ekar och alar med överhängande grenar. Vattendraget är en viktig biologisk korridor. I strandskogen utmed ån häckar mindre hackspett och vid fördämningen vid Ålgården syns ofta strömstare under vintern. Viskan bedöms ha måttligt naturmiljövärde inom korridoren.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Vid Rya åsar går järnvägen i betongtunnel genom områdets södra del och mynnar sedan i bro över Viskan, vilket innebär en påverkan på naturreservatet. Bullernivåer och störningar på känsliga arter inom naturreservatet kan bli påtagliga. Gammal lövskog växer i det berörda området och kommer att påverkas direkt av markanspråk och troligen även indirekt genom uttorkningseffekter. Den negativa konsekvensen bedöms bli stor, baserat på att betongtunnel inom naturreservatet behöver anläggas i öppet schakt och påverkan på värdefulla livsmiljöer därför blir oundviklig.
Dessutom krävs anläggningsytor för räddningstjänsten, med tillfartsvägar genom naturreservatet.
De lövskogsområden, sumpskogar och ängs- och betesmarker som berörs öster om Borås bedöms inte påverkas av anläggningen då drifts- och anläggningsdelar för tunneln förutsätts kunna lokaliseras utanför höga naturvärden.
Ryssbybäcken passeras i bergtunnel och eventuella effekter av järnvägen blir försumbara. Viskan kan påverkas negativt av brostöd i vattenmiljön, vilket kan medföra risk för mobilisering av förorenade sediment, eller ingrepp i den värdefulla trädbården. Effekterna bedöms som små om ovanstående placering av brostöd kan undvikas. Konsekvensen för Viskan blir liten till måttlig.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Konsekvenserna för Viskan kan minimeras genom att undvika brostöd i vattnet och bevara trädbården närmast ån. Dagvatten från bron bör inte släppas direkt till vattendraget utan fördröjning och rening. Konstruktion med betongtunnel kan lindra bullerstörning i naturmiljön vid Rya åsar, även om anläggning av betongtunnel har en negativ påverkan enligt ovan.
Exakt lokalisering blir viktig faktor för att lindra skada på naturreservatet.
Det är mycket betydelsefullt att hävd och skötsel kan fortgå. Generella skyddsåtgärder för att begränsa påverkan på sjöar, vattendrag och våtmarker beskrivs i avsnitt 9.2.1.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Buller och mänsklig närvaro i byggskedet kan störa häckande fåglar vid Rya åsar.
Anläggningsarbeten för järnvägen kan medföra negativa effekter på Viskans vattenkvalitet genom utsläpp av byggdagvatten och länshållningsvatten från bergtunnlar. Eventuella brostöd i Viskan kan mobilisera förorenade bottensediment, vilket påverkar vattenkvaliteten negativt. Försämrad vattenkvalitet kan ge upphov till negativa effekter på vattenlevande
organismer. Konsekvenserna bedöms bli små till måttliga om skyddsåtgärder vidtas.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Anläggningsytor intill naturreservatet behöver lokaliseras rätt för att lindra skada. Påverkan på vattenkvaliteten kan minskas genom att etableringsytor placeras med skyddsavstånd till vattendraget samt att byggdagvatten och länshållningsvatten behandlas innan det når recipienten. Vid
anläggningsarbeten för bro i Viskan kan arbetsområdet skärmas av med spont, siltgardin eller motsvarande för att begränsa grumling i vatten. Generella skyddsåtgärder för att begränsa påverkan på sjöar, vattendrag och våtmarker beskrivs i avsnitt 9.2.1.
Korridoren medför att mycket värdefulla skogs- och hagmarksmiljöer försvinner i naturreservatet Rya åsar. Bullernivåer och störningar på känsliga arter kan bli påtagliga och ekologiska samband påverkas.
Sammantaget bedöms konsekvensen som stor och negativ, då påverkan på värdefulla livsmiljöer i naturreservatet blir oundviklig.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Kulturmiljö
Nuvarande förhållanden
Korridor Knalleland med station B2 passerar norr om Sjömarken där det finns ett flertal fornlämningar. Vidare österut vid naturreservatet Rya åsar och bostadsområdet Hestra finns ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, både från historisk tid och järnålder.
Lämningarna består i huvudsak av fossila åkrar och boplatslämningar, men även enstaka gravar (stensättningar) och gravfält. Där korridoren går över från tunnel till bro vid planerad station B2 passeras en kulturhistoriskt värdefull industrimiljö intill Viskan, i ett tätbebyggt handels- och
verksamhetsområde. Korridoren övergår till tunnel vid stadsdelen Norrmalm, där kulturmiljön Centrala Norrmalm är belägen. Brämhult som ligger i korridorens östra del är ett tätbebyggt område som övergår till ett agrart landskap med enstaka gårdar och skogsbygd kring Brämhults kyrkomiljö med medeltida kyrka. Även öster om Borås finns ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar av likartad karaktär som vid Rya åsar och Hestra.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Kulturmiljön Kvarteret Ålgården och Armbåga ligger vid Viskan och innehåller Borås stads äldsta industrimiljö med en före detta kvarnbyggnad från 1853 samt två av stadens bäst bevarade industrianläggningar från tiden kring sekelskiftet. Området är utpekat i Borås Stads kulturmiljöprogram.
Korridorens stationsläge planeras på bro, vilket kan medföra att
industribebyggelse rivs och tas bort där brostöden behöver placeras. Området fragmenteras än mer och det kulturhistoriska sammanhangets läsbarhet minskar. Det kulturhistoriska värdet bedöms som måttligt och effekten som stor, konsekvensen bedöms som måttlig till stor.
Stadsdelen Norrmalm gränsar till området Knalleland österut. I den sydvästra delen av Norrmalm ligger ett litet, avgränsat område med välbevarade, funktionalistiska villor uppförda under 1930- och 40-talen.
Området kallas Centrala Norrmalm och är utpekat i Borås Stads
kulturmiljöprogram. Områdets kulturhistoriska värde bedöms som måttligt.
Korridoren övergår här från bro till tunnel. Viss bebyggelse kan rivas beroende på var tunnelmynningen hamnar. Områdets planstruktur ändras, området minskar och det kulturhistoriska sammanhanget blir svårare att läsa.
Om tunnelmynningen placeras så att bebyggelsen i området inte påverkas minskar de negativa. Effekten och konsekvensen bedöms som måttlig.
Kulturmiljön Brämhult består av en sammanhållen bebyggelsemiljö i funktionalistisk stil med villor från 1930- och 40-talen. Området är utpekat i Borås stads kulturmiljöprogram. Värdet bedöms som måttligt. Då området passeras i tunnel bedöms effekt och konsekvens som försumbar, förutsatt att inga större ingrepp sker i området.
Brämhults kyrka är en medeltida träkyrka med omgivande före detta skola och kyrkohärbärge. Kyrkan, som ersatte en äldre kyrka, är uppförd på 1400-talet och är en av de två medeltida kyrkorna inom utredningsområdet.
På kyrkogården finns en stenhäll, en så kallad brudsten. Kyrkan är kyrkligt kulturminne och skyddad enligt kulturmiljölagen. Området bedöms ha ett stort värde. Då korridoren passerar i tunnel bedöms effekt och konsekvens som försumbar, förutsatt att inga större ingrepp sker i området.
Konsekvensen för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningarna både väster och öster om Borås bedöms som försumbar, eftersom korridoren går i tunnel. Detta förutsatt att inga ingrepp sker i området.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Tillfälliga arbetsvägar, etableringsytor och upplag placeras i så stor utsträckning som möjligt så att de inte skadar kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt. Åtgärder vidtas för att undvika att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skadas av vibrationer eller sättningar.
Korridoren och stationsläget medför negativa effekter på två värdefulla kulturmiljöer; Kvarteret Ålgården och Armbåga samt Centrala
Norrmalm. Konsekvensen för områdena bedöms som måttlig till stor respektive måttlig.
Den sammantagna bedömningen är att alternativet medför en måttlig negativ konsekvens för kulturmiljön, på grund av påverkan på ovan nämnda kulturmiljöer.
Rekreation och friluftsliv Nuvarande förhållanden
Naturreservatet Rya åsar är tätortsnära och ett välbesökt rekreationsområde med elljusspår, vandringsleder, grillplatser samt utsiktsplatser som ligger väster om Knalleland. Topografin i Rya åsar har stora nivåskillnader och området är svårtillgängligt och har få entrépunkter från Knallelandssidan.
Verksamhetsområdet Knalleland har flertalet målpunkter för fritidsaktiviteter, inte minst för barn och unga. Viskan rinner i västra utkanten av Knalleland och är utpekat av kommunen som ett rekreations- och promenadstråk genom Borås i nordsydlig riktning.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
För sträckan genom Rya åsar är anläggningstypen tunnel, vilket innebär att det inte blir någon påverkan. En tunnelmynning kommer dock att finnas i Rya åsars östra slänt. Tunnelmynningen kommer i en brant del av rekreationsområdet som är svårtillgängligt från Knalleland. En tunnelmynning i slänten kan medföra ökat buller och framförallt innebär broarna en visuell påverkan. Järnvägsanläggningen kommer påverka områdets attraktivitet i liten grad då platsen är kuperad och endast en liten del av hela rekreationsområdet påverkas. Rekreationsområdet Rya åsar och rekreationsstråket samt fritidsaktiviteter längs Viskan och i Knalleland bedöms få en liten påverkan av buller. En bro genom området kan dock upplevas som en barriär eftersom den bryter sikten och delar upp området samt påverkar rörelsemönstren. Broutformningen kan ge en visuell påverkan och kan komma att påverka områdets attraktivitet. Sammantaget bedöms konsekvensen för Rya åsar och Knalleland bli försumbar.
En bro över Knallelands västra delar kan skapa miljöer som upplevs otrygga för barn och unga, vilket i förlängningen kan påverka tillgängligheten till målpunkterna.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Bullerreducerande åtgärder kan komma att krävas för att säkerställa att riktvärdena för buller i rekreationsområden klaras i aktuella rekreationsområden.
Gestaltningsåtgärder kan bli aktuellt i miljöer som hamnar under broar eller nära tunnelmynningar för att motverka att dessa miljöer upplevs otrygga.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Kring tunnelmynningar i Rya åsar och brostöd i Knalleland kommer ytor att behövas för arbetsvägar, etablering och upplag. Det kan påverka rekreationsområden. Effekten på rekreationsområdet som helhet bedöms vara försumbar.
Rekreationsområdet Rya åsar påverkas i begränsad omfattning i en del av området som är svårtillgängligt. Viskan påverkas i en mycket begränsad omfattning. Station på bro kan ge en visuell påverkan samt innebära att det skapas otrygga miljöer som kan påverka områdets attraktivitet.
Den sammanvägda bedömningen för korridoren ger försumbar konsekvens, då påverkan sker på en liten del av Rya åsar där nyttjandet är begränsat.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Ytvatten
Nuvarande förhållanden
Korridoren berör Viskan som avvattnar Öresjö och uppströmsliggande avrinningsområde. Stora delar av korridoren utgörs av anläggning i tunnel, vilket medför att inga andra ytvattenobjekt berörs.
Avrinnings- och vattenskyddsområde för ytvattentäkt berörs inte av korridoren.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Passage av Viskan sker på bro där det bedöms möjligt att placera brostöd så dessa inte gör intrång i åfåran eller i området i direkt anslutning till denna.
Effekten på Viskans hydrologi bedöms därför bli försumbar under driftskedet.
Bedömd konsekvens av passage av Viskan beskrivs under avsnitt Naturmiljö.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Brostöd bör inte placeras så dessa gör intrång i åfåran eller i området i direkt anslutning till denna.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Viskan kan under byggskedet bli recipient för processvatten från
tunneldrivning på båda sidor om Viskans dalgång samt för byggdagvatten vid byggnation av station på bro. Detta kan potentiellt få stor negativ effekt på vattenkvaliteten.
Bedömd konsekvens beskrivs under avsnitt Naturmiljö.
Vattenförekomster
Konsekvensbedömningen för ytvattenförekomster redovisas i avsnitt 10.1.7. Uppföljning mot miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. För ytvattenförekomsterna inom korridoren är bedömningen att det inte råder en risk för otillåten försämring av status eller risk för äventyrande av möjlighet att uppnå status enligt MKN efter miljöanpassning/skyddsåtgärder.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Vid intrång i Viskans åfåra under byggskedet behövs anpassning av åfåran som kompensation för det fysiska intrånget för att bibehålla vattendragets kapacitet och minska risken för flödesförändring. Lokala flödesförändringar kan medföra behov av lokala erosionsskydd.
Inga ytvattentäkter berörs av korridoren.
Sammantaget bedöms korridoren medföra en försumbar konsekvens för ytvatten, inga vattenskyddsområden berörs.
Grundvatten
Nuvarande förhållanden
Förutom passagen av Viskans dalgång vid Borås löper korridoren genom områden med berg eller tunna jordlager på berg. Grundvatten i jordlager förekommer av detta skäl främst i små magasin i anslutning till lågpunkter i terrängen, normalt i morän. Inom denna korridor finns endast några mindre torvområden, norr om bergtäkten vid Ramnaslätt.
I anslutning till stationsläget passeras Viskans dalgång och
grundvattenförekomsten Borås, vilken av SGU har klassats i intervallet 5–25 l/s (SGU, 2021). På ömse sidor om dalgången berörs också viktiga tillrinningsområden till detta grundvattenmagasin med skärning och tunnelmynning. Grundvattenförekomsten Borås utnyttjas dock inte för kommunal eller annan större dricksvattenförsörjning och bedöms ha ett måttligt värde. Enskilda vattentäkter och några äldre vattentäkter kopplade till industri finns inom avlagringen. Det är dock inte känt om dessa fortfarande används. Grundvattenförekomsten underlagrar stor del av centrala Borås, vilket kan innebära att upprätthållande av grundvattennivåer kan ha betydelse för grundläggning och stabilitet. Grundvattenförekomsten har sannolikt god kontakt med Viskan längs stora delar av sitt lopp.
Grundvatten i berg förekommer i anslutning till sprickzoner och kan vara särskilt betydande i anslutning till Viskans dalgång vid Borås. Mellan de större sprickzonerna kan det lokalt även finnas god grundvattentillgång i berg i anslutning till mindre sprickzoner. Inom korridoren finns få
dricksvattenbrunnar i berg, men ett mycket stort antal energibrunnar. Detta gäller särskilt i stadsdelen Hestra, norr om Bergdalen och vid Brämhult.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Påverkan på grundvatten under driftskedet omfattar i huvudsak hantering av avvattning av anläggningen, där infiltration av föroreningspåverkat dagvatten kan ge effekter på vattenkvalitet i grundvattenförekomsten. Risken bedöms dock bli försumbar under driftskedet och konsekvenser därmed också försumbara på grund av låg föroreningsbelastning vid den trafikering av järnvägen som är aktuell. Påverkan och effekter på energibrunnar kommer att uppstå, men konsekvenserna bedöms som små.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Skyddsåtgärder som kan vara aktuella för driftskedet för samtliga korridorer beskrivs i avsnitt om korridor Mölnlycke. Utöver dessa kan särskilda skyddsåtgärder krävas i anslutning till Viskans dalgång, så att till exempel avvattning av anläggningen vid drift och underhåll inte riskerar att förorena grundvattenförekomsten Borås. Det är också sannolikt att ett antal energibrunnar antingen behöver tas ur drift och ersättas eller att åtgärder som kompenserar för förlusten tillämpas i samband med att
Skyddsåtgärder som kan vara aktuella för driftskedet för samtliga korridorer beskrivs i avsnitt om korridor Mölnlycke. Utöver dessa kan särskilda skyddsåtgärder krävas i anslutning till Viskans dalgång, så att till exempel avvattning av anläggningen vid drift och underhåll inte riskerar att förorena grundvattenförekomsten Borås. Det är också sannolikt att ett antal energibrunnar antingen behöver tas ur drift och ersättas eller att åtgärder som kompenserar för förlusten tillämpas i samband med att