Risk och Säkerhet
9.6.5 Korridor Osdal/Borås C med station B11A
Korridorens sträckning ses i Figur 9.21.
Norrmalm
Sjuhäradsl. Gärdhem
Borås
Utredningskorridor Osdal/Borås C (B11A) Bedömd huvudsaklig anläggningstyp för ny stambana (Gränser mellan anläggningstyper är ungefärliga och kommer att detaljstuderas i utformning av planförslag)
Bank eller skärning Lång bro
Bergtunnel Stationsalternativ Utredningsområde
Figur 9.21 Korridor med station vid Osdal och säckstation vid Borås C (B11A).
Landskap och bebyggelse Nuvarande förhållanden
Korridoren för huvudbana i alternativet Osdal/Borås C sammanfaller helt med korridoren för huvudbanan i alternativet Lusharpan. Förhållanden för den korridoren beskrivs i avsnittet korridor Lusharpan med station B4.
Korridoren för bibana till säckstation i Borås C i alternativ Osdal/Borås C skiljer sig från korridoren för Lusharpan. Bibanan viker av från huvudbanan i det täta skogsområdet söder om väg 27 och på avstånd från Pickesjön.
Korridoren följer Viskadalsbanan och avgränsas i öster av Varbergsvägen.
Förbi Regementet, och ända fram till Borås C där två nya plattformar anläggs, är korridoren smal och berör inte bebyggelsen med höga värden i Regementsområdet.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Påverkan, effekt och konsekvens för huvudbanan i detta alternativ blir i stort sett densamma som för huvudbanan i korridor Lusharpan. Konsekvenserna bedöms därmed som liten för Viaredsområdet i väster samt liten till
måttlig för området öster om Osdal. För Målsryd där korridoren omfattar anläggningstyp markplan bedöms konsekvensen bli måttlig till stor. För de
delar av korridoren där anläggningstypen är tunnel bedöms konsekvensen som försumbar.
Skillnader med detta alternativ jämfört med alternativ Lusharpan är att det har bibana in till Borås C och en extern station på huvudbanan vid Osdal.
Beskrivningen i detta avsnitt omfattar bedömning för bibanan och en station i Borås C samt kompletterande bedömning för en station på huvudbanan i Osdal.
Bibanan avviker planskilt från huvudbanan och går sedan i markplan från kopplingspunkten söder om väg 27 fram till Borås C där två nya plattformar anläggs. Borås stadskärna som helhet har en mycket värdefull stadsmiljö med en stor känslighet för förändring. Området runt stationen är starkt präglat av infrastruktur med viktiga funktioner kopplat till lokalt och regionalt resande. Effekten av en station på bana bedöms bli att Borås C får en ökad funktion som lokal och regional målpunkt för resande, att karaktären som knutpunkt för resande stärks och att nya angöringar till plattformarna till viss del kan överbrygga befintliga barriärer i staden. En kumulativ effekt kan bli att tidigare obebyggda ytor intill Borås C kan utvecklas med ny bebyggelse.
Effekterna bedöms bli positiva för Borås utveckling och för platsen.
Konsekvensen bedöms bli positiv.
Det infrastrukturpräglade, öppna landskapsrum vid Osdal och Djupasjön i Viskans dalgång har vissa visuella och rekreativa värden med måttlig känslighet för förändring. Effekterna och konsekvenser för sträckan utmed väg 27 genom Funningen, Viskans dalgång och Gässlösa sammanfaller i stort med korridor Lusharpan som beskrivs i avsnittet ovan. Anläggningstypen är bro för passagen över Viskans dalgång. Bron kommer att bli både lång och hög och ha brostöd vid Djupasjöns strand. Skillnaden mot alternativ Lusharpan är att alternativ Osdal/Borås C har en station på bron, vilket innebär en bredare bro och komplement som stationsbyggnad, angöring och parkering. Effekten bedöms bli minskad användning av strövområden runt Viskan och ändrad markanvändning nära stationen för att tillgodose behovet av angörings- och parkeringsytor. Områdets karaktär är redan idag påverkat av väg 27 och intrycket kommer att förstärkas. En positiv effekt kan bli att närheten till ett nytt stationsläge kan öka attraktiviteten som boendemiljö i närområdet. Kumulativa effekter kan uppkomma av att kommunen har planer för ett storskaligt verksamhetsområde och omlastningsplats för gods i ett närliggande område. Konsekvensen för landskap och bebyggelse av en station på huvudbana i Osdal i alternativet korridor Osdal/Borås C med station B11A bedöms bli liten till måttlig.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Bullerskydd i form av skärmar eller vallar utmed järnvägen kan bli aktuellt där anläggningen passerar nära bostäder.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Kring tunnelmynning kommer ytor att behövas för arbetsvägar, etablering och upplag. Likaså kommer motsvarande att behövas i närheten av brofästen.
Arbetsvägar, etablering och upplag kan påverka vistelseytor och invanda stråk i landskapet. Värdet av landskapet kring tunnelmynningarna och brofästena i Viskans dalgång är stora. Effekten bedöms bli stor och kortvarig eftersom landskapet som berörs har goda möjligheter att återetableras. Konsekvensen blir måttlig.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Under byggskedet kommer åtgärder i form av bland annat omledning av gång- och cykelvägar att utföras för att undvika barriäreffekt av arbetsvägar och etableringsytor.
Konsekvensen i den västra delen av korridoren, i Viared, bedöms som liten. För Viskadalen i Osdal, för skogsområdet söder om väg 27 samt där korridoren anläggs i markplan öster om Osdal, bedöms
konsekvensen som liten till måttlig. Där korridoren passerar Funningen samt Målsryd, bedöms konsekvensen som måttlig.
Då bibana med säckstation vid Borås C ger ett centralt stationsläge, uppstår en positiv konsekvens.
Sammantaget bedöms konsekvensen bli liten till måttligt negativ, då det centrala stationsläget uppväger påverkan på landskap och bebyggelse.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Naturmiljö
Nuvarande förhållanden
I korridorens sydvästra del berörs ängs- och betesmark vid Borås flygplats samt Pickesjöns södra omgivningar av anläggningen. Kring Pickesjön består naturvärdena av ett lövskogsområde samt en skoglig nyckelbiotop kring Ekornaholmen. Sammantaget bedöms områdena ha ett litet naturmiljövärde.
Vad gäller huvudbanan följer detta alternativ samma sträckning som huvudbanan i korridor Lusharpan, se beskrivning av förhållanden i avsnitt för korridor Lusharpan med station B4.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Vid Borås flygplats och Pickesjön bedöms anläggningen ha en liten negativ påverkan på naturvärdena, då anläggningen innebär markanspråk och fragmentering.
Eftersom huvudbanan i detta alternativ har samma sträckning som
huvudbanan i korridor Lusharpan blir konsekvensbedömningarna till stor del desamma. Detta innebär stor konsekvens för Osdal och Bråts skjutfält, liten till måttlig för odlingslandskapet runt Berget och Stuvered samt för ängs- och betesmark vid Borås flygplats, försumbar för Gånghester samt måttlig till stor för Västra delen av naturreservatet Lindåsabäcken.
Värdekärnan vid Råslätt i korridorens sydöstra kant bedöms påverkas av markanspråk och fragmentering med följden att potentiellt artrika miljöer knutna till äldre odlingslandskap kan behöva exploateras. Konsekvensen bedöms bli måttlig till stor, men möjlighet finns att lindra skada genom rätt placering av järnvägen inom korridoren.
Viskan påverkas på samma sätt som i korridor Lusharpan. Stationsläget Osdal kräver anslutningar till Varbergsvägen och väg 27, vilket kan innebära ytterligare markanspråk. Effekten bedöms bli stor om markanspråken berör Viskans närområde. Konsekvensen blir måttlig till stor.
Vattendragen Ringsbäcken och Rosendalsbäcken/Häggån passeras i markplan vilket ger upphov till viss förlust av akvatiska livsmiljöer i anslutning till passagen. Vid passage i markplan kan även vandringshinder för vattenlevande organismer uppstå. Miljöanpassningar som minskar de fysiska ingreppen i vattendragsfåran och dess närområde innebär att effekten blir liten. Konsekvenserna för vattenmiljön bedöms bli små till måttliga.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Bullerdämpande åtgärder kan eventuellt behövas vid Pickesjön och Osdal för att reducera påverkan på fågelliv. Skötsel och hävd av marker kring Osdal är nödvändig för att bibehålla värden för fåglar, insektsfauna och hedartad flora i området.
De negativa effekterna i Viskan kan begränsas genom att brostöd i möjligaste mån inte placeras i vattenmiljön. Uppkomst av vandringshinder i vattendrag kan i de flesta fall undvikas genom lämpliga miljöanpassningar, exempelvis typ av trumma. Generella skyddsåtgärder för att begränsa påverkan på sjöar, vattendrag och våtmarker beskrivs i avsnitt 9.2.1.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Vid Osdal och Bråts skjutfält kan värdefulla områden som finns utspridda i området försvinna i byggskedet. Om järnvägen passerar Lindåsabäcken kan lokaliseringen inom korridoren anpassas för att minimera förlusterna av livsmiljöer för flodpärlmussla. De negativa effekterna i Viskan kan begränsas genom att brostöd i möjligaste mån inte placeras i vattenmiljön.
Myrmarkers och sumpskogars ekologiska värden är generellt beroende av att naturliga flödesvariationer kvarstår. Anläggningsvägar och arbete med tunga maskiner i anslutning till våtmarker kan påverka torvens kompakteringsgrad och därmed få effekt på torvens vattenhalt och genomsläpplighet, vilket kan resultera i att vattennivån i vissa delar av våtmarken minskar. Detta bedöms leda till att omfattande arealer av våtmarker riskerar att påverkas negativt av dränering och grundvattensänkning. Detta kan påverka fågelliv, insekter, med mera. Effekterna kan vara långvariga och lokalt bli stora.
Där järnvägen passerar vattendrag och våtmarker i markplan kan anläggningsarbeten påverka flödesförhållanden och vattenkvalitet i nedströms belägna ytvatten, vilket kan medföra negativa effekter på
vattenlevande organismer. Försämrad vattenkvalitet i Lindåsabäcken kan ge upphov till negativa effekter på bestånden av flodpärlmussla.
Eventuella brostöd i Viskan kan mobilisera förorenade bottensediment, vilket påverkar vattenkvaliteten negativt. Tunnelalternativ öster om Osdal innebär risk för påverkan på Viskan från länshållningsvatten. Grumling och föroreningar under byggskedet kan ge upphov till temporära negativa effekter på vattenmiljön i Viskan. Konsekvenserna bedöms bli små till måttliga om skyddsåtgärder vidtas.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Påverkan på vattenkvaliteten kan minskas genom att byggdagvatten och länshållningsvatten behandlas innan det når recipienten. Vid anläggningsarbeten i sjöar och vattendrag kan arbetsområdet skärmas av med spont, siltgardin eller motsvarande för att begränsa grumling i vatten.
Eventuella förorenade sediment behöver omhändertas. Mindre vattendrag kan tillfälligt ledas om för att minska påverkan på vattenkvaliteten och undvika vandringshinder under byggskedet. Generella skyddsåtgärder för att begränsa påverkan på sjöar, vattendrag och våtmarker beskrivs i avsnitt 9.2.1.
Värdefulla områden som hyser artrik flora och artrik insektsfauna behöver bevaras genom noggrann planering av byggskedet. Rätt lokalisering av arbetsytor och upplag är viktig. Byggskedet behöver föregås av noggrann inventering och åtgärdsplanering av sakkunniga. Troligen behöver fysiska intrång minimeras på flera ytor, och säkerställas genom både hägnad och skötsel.
Beroende på lokalisering, medför anläggningen en måttlig till stor konsekvens för naturreservatet Lindåsabäcken (stort naturmiljövärde).
Konsekvensen för Viskan bedöms som måttlig. Vid Osdal (högsta naturvärde), bedöms gaddstekelfauna reduceras påtagligt och livsmiljöer för känsliga fågelarter kommer att påverkas. Värdefulla ekologiska samband kommer att påverkas där. Det finns även risk för skada på värdefull skogsmiljö vid Råslätt samt värdefulla hagmarker vid Stuvered, beroende på anläggningens lokalisering.
Sammantaget bedöms konsekvensen som stor och negativ, då värde-fulla vatten- och sandmiljöer påverkas.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Kulturmiljö
Nuvarande förhållanden
Runt Viared finns ett antal kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, primärt fossila åkrar, en bytomt och boplatslämningar från historisk tid och möjligen järnålder. Förbi Regementet, och ända fram till Borås C där två nya plattformar anläggs, är korridoren smal och berör inte den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i Regementsområdet.
Förhållanden längs huvudbanan är desamma som beskrivs för huvudbanan i avsnittet korridor Lusharpan med station B4.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Kulturmiljön Dammsvedjan, ett område med villabebyggelse från 1950-talet berörs till en mindre del av korridoren. Området är utpekat i Borås stads kulturmiljöprogram och har ett måttligt kulturhistoriskt värde. Korridoren passerar området i tunnel, och effekterna bedöms som försumbara.
Konsekvensen blir försumbar för området.
Längs de sträckor där järnvägen går i markplan bedöms effekten på de kända fornlämningarna bli stor eftersom de efter tillståndsprövning troligen måste undersökas arkeologiskt och grävas bort. Effekten på väg- och gränsmärken som också är fornlämningar bedöms som liten eftersom de sannolikt kan flyttas och bevaras på en annan plats. Milstolparnas samband riskerar att brytas vid flytt vilket gör att effekten bedöms som liten istället för försumbar.
Längs huvudbanan finns ett antal (46) övriga kulturhistoriska lämningar som primärt består av torplämningar, fossil åker och bebyggelse från historisk tid, men som inte är registrerade som fornlämningar. Flera lämningar är också enbart registrerade i Skog och historia-projektet. Effekten på dessa lämningar längs de sträckor där järnvägen går i markplan bedöms som måttlig.
Länsstyrelsen kan dock göra bedömningen att en övrig kulturhistorisk lämning är av sådant värde att den behöver undersökas arkeologiskt. I vissa fall kan lämningen även omvärderas till fornlämning. Effekten för den enskilda lämningen blir i sådana fall stor.
Konsekvensen för de kända fornlämningarna och övriga kulturhistoriska lämningar längs delar av huvudsträckningen bedöms som försumbar, eftersom korridoren här går i tunnel. Detta förutsatt att inga ingrepp sker i området.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Skyddsåtgärder i form av stängsling av fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar är aktuellt i de fall arbete utförs i närheten.
Tillfälliga arbetsvägar, etableringsytor och upplag placeras i så stor utsträckning som möjligt så att de inte skadar kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt.
Påverkan kommer att ske på enstaka kända fornlämningar från historisk tid, vilket medför negativa effekter. Ytterligare enstaka fornlämningar kan flyttas för att begränsa skada.
Den sammantagna bedömningen för alternativet är liten till måttlig negativ konsekvens, på grund av påverkan på enstaka fornlämningar.
Rekreation och friluftsliv Nuvarande förhållanden
Korridoren för huvudbana i alternativet Osdal/Borås C sammanfaller helt med korridoren för huvudbanan i alternativet Lusharpan. Förhållanden för korridoren för korridor Lusharpan med station B4 beskriv i avsnittet ovan. Pickesjöområdet är ett tätortsnära och välbesökt kommunalt utpekat rekreationsområde med rastplatser och hundrastgård på sjöns östra strand.
De östra delarna är på grund av de topografiska förutsättningarna mindre tillgängliga. Osdals rekreationsområde är kommunalt utpekat och tätortsnära promenadstråk som inkluderar Viskan och Sankt Sigfrids griftegård.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
För konsekvenser avseende huvudbanan se korridor Lusharpan med station B4 ovan. Konsekvenserna bedöms som liten till måttlig.
Bibanan för säckstation kan medföra att rekreationsområdets omfattning vid Pickesjön minskar. Järnvägsanläggningen kan innebära att området påverkas visuellt och av buller. Konsekvensen bedöms vara liten till måttlig. Bibanan kan påverkan och bullerpåverkan på rekreationsområdet Osdal.
I Viskadalen i koppling till rekreationsområdena finns flera fritidsaktiviteter för barn och unga där några av dessa målpunkter riskerar att raderas. En bro kan skapa miljöer som upplevs otrygga för barn och unga, vilket i förlängningen kan påverka tillgängligheten till målpunkterna.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Bullerreducerande åtgärder kan komma att krävas för att säkerställa att riktvärdena för buller i rekreationsområden klaras i aktuella rekreationsområden.
Gestaltningsåtgärder kan bli aktuellt i miljöer som hamnar under broar eller nära tunnelmynning för att motverka att dessa miljöer upplevs otrygga.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Kring tunnelmynning och brostöd inom korridoren kommer ytor att behövas för arbetsvägar, etablering och upplag. Det kan påverka rekreationsområdena.
Effekten på rekreationsområden inom korridoren bedöms som helhet vara liten.
Korridoren berör flera tätortsnära och kommunalt utpekade områden (litet till måttligt värde).
Konsekvensen för Gässlösa bedöms som måttlig, då området har flera utpekade värden och målpunkter. Påverkan på Pickesjön, Osdal, Flymader samt Hälasjön, bedöms mindre omfattande och konsekvensen bedöms som liten.
Sammantaget bedöms korridoren medföra en liten negativ konsekvens, då några rekreationsområden på avstånd från bebyggelse påverkas.
Ytvatten
Nuvarande förhållanden
Viskan rinner från Borås söderut igenom Viskadalen och Djupasjön. Förutom Viskan berörs endast små vattendrag i måttlig omfattning av korridoren.
Andel våtmark i delarna av korridoren där anläggningen förläggs i markplan är måttlig.
Väster om Viskadalen berörs de medelstora sjöarna Hälasjön och Gasslången av korridoren. Korridoren berör även Djupasjön i Viskadalen och St.
Transåssjön, Flysjön, Rueredssjön och Hårsåsasjön öster om Viskadalen.
Korridoren sammanfaller för huvudbanedelen med korridor Lusharpan.
Bibanedelen berör sjö, våtmark och vattendrag i liten utsträckning.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Påverkan på våtmarker, vattendrag och sjöar under driftskedet kan i huvudsak ske i de delar av korridoren där anläggningen förläggs i markplan.
Korridoren sammanfaller för huvudbanedelen med korridor Lusharpan med station B4. Bibanedelen berör sjö, våtmark och vattendrag i liten utsträckning, varför effekten här blir liten.
Bedömd konsekvens av påverkan på hydrologin i sjöar, våtmarker och vattendrag beskrivs under avsnitt Naturmiljö.
Konsekvensbedömningen för ytvattenförekomster redovisas i avsnitt 10.1.7. Uppföljning mot miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. För ytvattenförekomsterna inom korridoren är bedömningen att det inte råder en risk för otillåten försämring av status eller risk för äventyrande av möjlighet att uppnå status enligt MKN efter miljöanpassning/skyddsåtgärder.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Brostöd bör inte placeras så dessa gör intrång i Viskans åfåra eller i området i direkt anslutning till denna.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Påverkan på våtmarker, vattendrag och sjöar under byggskedet kan i huvudsak ske i de delar av korridoren där anläggningen förläggs i markplan samt på recipient för process- och byggdagvatten.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i byggskedet
Vid intrång i Viskans åfåra under byggskedet behövs anpassning av åfåran som kompensation för det fysiska intrånget för att bibehålla vattendragets kapacitet och minska risken för flödesförändring. Lokala flödesförändringar kan medföra behov av lokala erosionsskydd.
Inga ytvattentäkter berörs av korridoren.
Sammantaget bedöms korridoren medföra en försumbar konsekvens för ytvatten, inga vattenskyddsområden berörs.
KAPITELNAMN MILJÖEFFEKTER OCH K ONSEK VENSER
Grundvatten
Nuvarande förhållanden
Förutom passagen av Viskans dalgång vid Borås löper korridoren genom områden med berg eller tunna jordlager på berg. Grundvatten i jordlager förekommer av detta skäl främst i små magasin i anslutning till lågpunkter i terrängen, normalt i morän. Inom denna korridor finns framförallt en del torvområden mellan Viared och Osdal.
I anslutning till stationsläget vid Osdal passeras Viskans dalgång och södra delen av grundvattenförekomsten Borås, vilken av SGU har klassats i intervallet 1–5 l/s och som ett separat grundvattenmagasin till det som berör centrala Borås (SGU, 2021). Grundvattenförekomsten har i detta avsnitt därmed en lägre kapacitet än i centrala Borås och med en generell strömningsriktning söderut. Grundvattenförekomsten Borås utnyttjas i detta avsnitt inte för kommunal eller annan större dricksvattenförsörjning och bedöms ha ett måttligt värde. Grundvattenförekomsten har här troligen kontakt med Viskan längs stora delar av sitt lopp.
Grundvatten i berg förekommer i anslutning till sprickzoner och kan vara särskilt betydande i anslutning till Viskans dalgång vid Borås. Mellan de större sprickzonerna kan lokalt även finnas god grundvattentillgång i berg i anslutning till mindre sprickzoner. Inom korridoren finns få dricksvattenbrunnar i berg, förutom vid Hälasjön. Det finns även få energibrunnar.
Sträckning med spår till säckstation vid Borås C följer i huvudsak Viskadalsbanans sträckning och går därmed längs kanten och genom de västliga delarna av grundvattenförekomsten Borås under en drygt 3 kilometer lång sträcka.
Påverkan, effekter och konsekvenser i driftskedet
Påverkan på grundvatten under driftskedet omfattar i huvudsak hantering av avvattning av anläggningen, där infiltration av föroreningspåverkat dagvatten kan ge effekter på vattenkvalitet i grundvattenförekomsten Borås. Risken bedöms dock bli försumbar under driftskedet och konsekvenser därmed också försumbara på grund av låg föroreningsbelastning vid den trafikering av järnvägen som är aktuell.
Där korridoren går i markplan, särskilt vid skärning, är påverkan på grundvattenberoende torvområden ofrånkomlig. Detta gäller särskilt mellan Viared och Osdal. Effekterna kan bli permanenta förändringar i grundvattennivåer och förändringar i flödesregimen inom torvområden, till exempel dämningseffekter eller utdränering, vilket i sin tur kan få konsekvenser för naturvärden. Sträckor med skärning ger sammantaget störst konsekvenser för torvområden. Dessa beskrivs under Naturmiljö.
Bibanan in till Borås bedöms inte få någon tillkommande påverkan på grundvatten under drift utöver huvudbanan och den påverkan som idag finns från Viskadalsbanan.
Konsekvensbedömning för grundvattenförekomster redovisas i avsnitt 10.1.7 Uppföljning mot miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten.
Miljöanpassningar och skyddsåtgärder i driftskedet
Skyddsåtgärder som kan vara aktuella för driftskedet för samtliga korridorer beskrivs i avsnitt om korridor Mölnlycke. Utöver dessa kan särskilda
skyddsåtgärder krävas i anslutning till Viskans dalgång, så att till exempel avvattning av anläggningen vid drift och underhåll inte riskerar att förorena grundvattenförekomsten Borås.
För dricksvattentäkter i berg kan vissa brunnar helt behöva ersättas med alternativ vattenförsörjning, medan andra kan behöva kompenseras med större borrdjup.
Påverkan, effekter och konsekvenser i byggskedet
Påverkan och effekter i byggskedet omfattar direkta föroreningsrisker eller påverkan på kvantitet och nivåer genom att avvattning behövs i samband med byggande av olika anläggningsdelar. Föroreningsrisker omfattar både
Påverkan och effekter i byggskedet omfattar direkta föroreningsrisker eller påverkan på kvantitet och nivåer genom att avvattning behövs i samband med byggande av olika anläggningsdelar. Föroreningsrisker omfattar både