Kulturella förutsättningar i Pajala Kommun

Det ökade behovet av kompetens är anledningen till skapandet av ett

kompetensförsörjningsnätverk bestående av representanter från näringslivet, arbetsförmedlingen, Pajala Kommun och Lapplands lärcentra. I nätverket är målen att ta fram en enad bild av hur kommunen ska marknadsföras, öka samverkan och minska trösklar för inflyttning. Det handlar till exempel om att hitta former för tandemrekrytering, marknadsföring och besök på mässor. En

informant hävdar att viljan att bo på orten och ta sig an livsstilen är avgörande för att människor ska stanna i kommunen och att alla medborgare har ett ansvar för att integrera människor i samhället. En informant berättar om sin syn på ett övergripande arbete som inkluderar alla kommunmedborgare. När det kommer till att marknadsföra orten så blir det därför viktigt att lyfta livsstilen snarare än den fysiska miljön:

”Jobbet med normer och värderingar är en nyckel för att vi ska kunna öppna upp vårt samhälle på ett bättre sätt och vi ska kunna synas mer i Sverige, i norden, i världen. Det tror jag är klokt att göra […] Vi pratar mer om att vi måste sälja in livsstilen, det handlar om en livsstilsförändring att flytta hit. Och det är liksom paketet av att man har fritiden runt knuten och att man är en del av någonting. Om jag ska dra paralleller till när jag bodde i Stockholm, man var ju ingen i samhället, det spelade ingen roll om jag bodde där eller inte. Här är man en viktig kugge i hur det här samhället ska fungera, det här med föreningslivet, att det krävs att man ska engagera sig och de kommer ställas krav på dig som medborgare i den här kommunen om att du kommer behöva göra de här sakerna. Men också det här med lugnet. Vi måste sälja in livsstilen istället för bara miljön. För miljön är fantastisk men livsstilen är helt unik skulle jag vilja påstå.” - Informant 3

Möjligheten till en meningsfull fritid på orten är något som flera informanter lyfter fram som en viktig aspekt för att lyckas med rekryteringen. Informant 4 uttrycker det på följande sätt: ”De som

inte kommer från Pajala och inte har några rötter här de behöver något annat för att stanna.”.

Även upplevelser av attitydförändringar, med ökat intresse för att bo på landsbygden framgår under intervjuerna. En av informanterna drar paralleller till gröna vågen på 70-talet där människor valde bort moderna bekvämligheter och storstadsstress mot enklare förhållanden på landsbygden:

”Det känns som att vi är lite i nån form av gröna vågen, att vi är på väg att börja se fördelarna med miljön. Man pratar om den tornedalska hjälten som värmer sitt hus med förnybar energi... Så det känns som att fler börjar få upp ögonen för att bo på landsbygden […] Det här med närhet och frihet, känns som vi är på väg in i en grön våg.” - Informant 3

I upplevelserna av ett återuppväckt intresse för livsstilen på landsbygden, kan en attitydförändring framförallt bland individer med rötterna i Tornedalen uttolkas. Detta är ett möjligt uppsving för det kulturella kapital som livsstilen på landsbygden generar i kontrast till det kulturella kapital som stadslivet generar. Att anamma livsstilen kan därför ses som en strategi för att tillförskaffa sig ett kulturellt kapital som igenkännes och erkänns som värdefullt (Broady, 1991) på orten. Informant berättar om hur hen själv arbetat aktivt för att sätta medarbetare i kontakt med människor med liknande intressen och ser ett behov av att marknadsföra förenings- och kulturlivet på ett bättre sätt. Informant 2 beskriver hur det pågår projekt för att marknadsföra kommunen:

”Det pågår en hel del projekt där man försöker rikta sig utåt och sätta Pajala på kartan, göra fina foldrar och så. Att satsa på turism sätter ju Pajala på kartan. Det är ju oerhört vackert i Pajala och det finns oerhört mycket natur och orörd natur. Den typen av intressen skulle ju kunna genomföras här och de skulle man behöva få ut ännu tydligare. Sen är det också ett trivsamt klimat i Pajala och

människor är vänliga och ställer upp för varandra. Sen vet jag inte hur man ska sprida det men det är en vänlig kommun. Vi behöver saluföra oss mer i Pajala Kommun.” – Informant 2

Upplevelser av utmaningar med integration av nya människor framgår också under intervjuerna. Ett levande förenings- och kulturliv ses som naturliga vägar till sociala sammanhang och integration. För att förenings- och kulturliv ska leva så krävs också ett medborgansvar i att engagera sig och bjuda in nya människor i gemenskapen. Som en informant konstaterar: ”Det krävs att man

gör för att det ska bli någonting”. Att personliga kontakter och skapandet av ett socialt nätverk är

avgörande för hur människor trivs på orten råder det enighet om bland informanterna. Informant 3 belyser en problematik gällande integrationen av nya kommunmedborgare:

”Man behöver den här personen som visar en, som säger ´häng med, kom och drick kaffe.´. Jag pratade med en företagare från Korpilombolo som sa att han bott här i 15 år men det är fortfarande ingen som har frågat ´ja men vill du komma och ta en kopp kaffe?´ Jag tror vi har ett stort jobb att göra där.” - Informant 3

Citat tyder på ett på en problematik med integrationen av nya människor. Utifrån den säregna livsstilen på orten, kan det rimligen antas att det finns ett habitus bland ortsborna som styr deras tanke- och handlingsmönster samt specifika kulturella drag som tillerkänns värde (Broady, 1991). Detta medför att nyinflyttade människor, som ännu inte skaffat det kulturella- eller sociala kapital som tillskrivs värde, är svårare att integrera på orten. Detta innebär i förlängning en ökad risk för att människor inte trivs på orten och påverkar därmed personalomsättningen för både privat och offentlig sektor. En informant anser att ortens attraktivitet snarare än verksamheters attraktivitet är den starkaste bidragande faktor till att individer etablerar sig på orten.

Vid återkopplingen av de preliminära resultaten till stöd – och omsorgssektorns ledningsgrupp diskuterades några av de kulturella dragen i Pajala kommun. Exempelvis tradition där invånare i Pajala kommun inte bjuder in varandra på kaffe förklara varför företagaren i citatet ovan inte fått några förfrågningar. Det vanliga är istället att människor spontant besöker varandra utan att ha blivit inbjudna enligt informanterna. Informanternas lösning är hjälpa nyinflyttade att utöka deras sociala kapital genom att lotsa dem till aktiviteter och sociala sammanhang. Att bli en del av det lokala föreningslivet eller få en kontakt på orten kan vara en nyckel till att införskaffa det sociala och kulturella kapital som är avgörande för att människor i slutändan ska trivas och stanna på orten. Då samma typ av kapital kan ha olika värde i olika fält (Carle, 2015) är det inte säkert att kapitalformerna människor bär med sig till Pajala ses som värdefulla av lokalbefolkningen. Den lokala kulturen och attityderna kan därmed kopplas till den externa kontexten i systemmodellen

(Wallo, 2014) som har betydelse för organisationers förutsättningar att rekrytera medarbetare. Att aktivt arbeta med värderingar och normer, samt arbeta mot inslag av en ”jantelag” som är djupt

framgångsrika verksamheter, berömma varandra, öka samverkan och känna stolthet över bygden är förbättringsområden som framförs under intervjuerna:

”Jag tror att vi har ett jobb för att höja vår egen, vår status för oss själva litegrann, vi behöver jobba med den biten. Att allt inte är elände. Oftast när man pratar med företagen i kommunen, oftast får det höra när något gott snett, men när man gjort ett bra jobb då är det ingen som säger det. Där behöver nog alla ta ett stort ansvar för det är bara vi som kan göra det, vi som bor här. Men också att synliggöra det allt det här med jantelagen. Men också det här med att skapa samverkan med andra företag, att man hjälper till att dra, att man stöttar varandra och tänker går det bra för ditt företag så går det bra för mitt företag.” - Informant 5

Även motsättningar mellan olika kommundelar och politiken är något som lyfts fram som hinder för att lyckas med rekryteringen. Motsättningar mellan byar innebär enligt en informant att det finns attityder där människor i byarna utanför centralorten tänker: ”aldrig i livet att jag flyttar till

Pajala, då flyttar vi hellre till Överkalix!”. Informanterna menar att rivaliteten mellan utbyarna och

centralorten främst beror på nerläggningar av skolor som är ett led i den ökade centraliseringen som pågått under en längre tid. Det finns också ett aktivt föreningsliv och företagsamhet som verkar för att även byarna utanför centralorten ska leva. Ett exempel är byn Saittarova som med hjälp av projektmedel arbetar för att anpassa den befintliga lanthandeln till en obemannad butik med självscanning. Att modernisera och bibehålla service även i utbyarna är ett sätt att öka möjligheterna för inflyttning även på andra orter i kommunen än centralorten. Men även synpunkter på att politiker som träter och besparingar skapar en negativ bild av kommunen framgår under intervjuerna. En informant reflekterar över många kommuners situation:

”Just nu är det en negativ bild över de flesta kommuners situation och bara den påverkar väldigt mycket. Jag tror man skulle behöva våga satsa istället för att satsa på besparingar. Då blir det per automatik att folk vågar flytta hit och bli kvar.” - Informant 6

För att öka attraktiviteten är en strategi att undanröja praktiska hinder för människor som önskar leva och verka på orten. Informant 4 berättar att brist på bostad varit ett hinder för att rekrytera rätt kompetens och att ett initiativ varit att ordna en övernattningslägenhet för pendlande medarbetare och konstaterar att ”man väljer de platser som är lätta att gå till.”. För att underlätta bostadsfrågan pågår ett arbete med att se över möjligheten att sälja eller hyra ut hus som inte använts för permanent boende. En fastighetslots ska där vara till hjälp för människor som kan tänka sig att sälja eller hyra ut sina hus och i samarbete med andra utvecklingsprojekt skapa attraktiv och effektiv paketering där matchande av boende, arbete och nyetablering av företag ska underlättas. Möjligheterna att kombinera arbetsliv och fritid i kommunen framställs som fördelaktigt under intervjuerna. Låga boendekostnader innebär möjligheter att klara sig på en lägre inkomst enligt informanterna. Informant 3 jämför även boendepriser med Stockholm: ”Det här med kostnaderna,

alltså du kan få en bondgård här för två miljoner medan du knappt får en etta på Södermalm för motsvarande.” Även kostnader för att delta i föreningslivet, närheten till naturen och friluftslivet

är ytterligare förutsättningar som de flesta informanter anser vara positiva aspekter av att leva och verka i kommunen.