Kunnighet om olika medier och deras regelverk

När lärare undervisade om reklam var det ofta i skolämnet bild, eftersom lärarna uttryckte att det stod i läroplanen att de skulle undervisa till exempel om bildanalys. En lärare berättade om sin lektion i bildanalys. Eleverna lärde sig att prata om konst genom att jämföra två olika bilder som hade mycket gemensamt men även mycket som var olika.

Ä-X: Vi hade två bilder, det handlar om, dels var det Moulin Rouge, den filmaffischen, passionerad kyss och sen så hittade jag en annan bild, också en kyss, kanske inte passionerad tyckte jag själv, men det var upp till barnen att tycka, en man och en kvinna. Båda kvinnorna hade röda kläder och det handlade om att se likheter och skillnader i den bilden.

I: Står det någonting i läroplanen om det här med bildanalys?

Ä-X: Ja, det gör det ju. I ämnet Bild så ska det ju dels ha bildanalys och sen har vi den här analysförmågan som ingår, det är ju de här förmågorna, det är en analysförmåga också.

Andra lärare pratade om hur de undervisade och diskuterade manipulation av bilder i sitt bildämne. T-Y Sen har vi också pratat lite om hur man kan göra om, vi har ett exempel på en tjej som är modell i klassrummet och hur de liksom har gjort om henne, hur de retuscherar, hur man kan göra om bilden så att den ser ut som om du står på stranden i din bikini men kan ju klippa in dig någon annanstans.

T-X Eller retuschera bort bikinin om det skulle vara så, liksom.

Ibland uttryckte lärarna att de tog upp ämnet reklam spontant när det uppkom under tiden de använde medier i annat syfte, till exempel nyheter på webb-TV.

Ä-BB2: Det enda vi pratar om det är ju när vi ser, vi ser ju nyheter via webb-TV, kanske två gånger i veckan och då är man lite trött på TV 4-nyheterna med all reklam och så.

Ä-BB1: Förfärligt!

Ä-BB2: Ibland får man diskussion kring reklamen säger jag. Det är kul det med.

Några lärare i den yngre generationen uttryckte att de använder internet till undervisning om genus. Syftet var då att eleverna skulle få upp ögonen för att genus var socialt förväntat och att sociala förväntningar påverkade hur de skulle vara. Diskussionen hade utgått ifrån att det fanns två kön, två olika kön, men att man inte visste hur mycket som egentligen var genetiskt eller hur mycket som var förväntningar ifrån samhället som skapade det. Lärarna menade att årskurs 5 och 6 var en bra ålder att diskutera genusfrågor.

Ä-Y: De börjar bli lite egna personer också, det finns alltid tjejer och killar som är lite åt nåt håll, så där…//…Men så är ju målet också att få dem att förstå att, att man kanske inte behöver tycka att rosa är världens finaste färg bara för att man är tjej. Sen kan man säkert komma mycket, mycket längre. I: Och då har ni Genus som, förstod jag dig rätt, då använder du medier?

Ä-Y: Ja det gör vi ju definitivt.

8.2 Kunnighet om olika medier och deras regelverk

Användarens kunskap behövs om konventionen, regler eller normer som uttryckligen eller underförstått inverkar på mediernas system, lagar och tillsynsmyndigheter. En översiktlig kunskap angående medieindustrins olika överenskommelser, till exempel överenskommelser angående

128

sändningstider i TV är värdefull kunskap. Ingen menar att mediekunniga personer behöver vara medieexperter inom varje medieområde, men att det är viktigt att ha en grundläggande förståelse för det sammanhang i vilket medier fungerar och vilka regler som gäller (The European Commission -The framework-Annex B, 2009). TV har till exempel andra regler än webbportalen YouTube för sina filmer. Olika TV-kanaler har olika lagar och riktlinjer. Det finns lagar och regler för TV. Som exempel kan nämnas att det i Sverige finns en överenskommelse med TV-bolagen att inte sända barnförbjudna filmer tidigare än kl 21. 00.

TV och radio har olika program som styrs av olika intressen och några lärare uttryckte att de pratade med sina elever om detta.

T-BB1-1: TV och radio och sådant. Då kommer vi till det som är finansierat med licenspengar, olika reklamfinansierade kanalerna och hur då det skiljer sig åt. Då kanske man kan få in en diskussion om hur det skiljer sig åt.

T-BB1-2: Just det här med sanningshalt eller objektiva resultat över huvudtaget så är det ju då lättare om det är styrt av ett public serviceföretag istället om det är styrt av reklampengar.

Det är förbjudet med barnreklam i Sverige men tillåtet i England. Detta kringgår en TV-kanal, TV3. Fast programmen sänds i Sverige sänder TV-bolaget programmen från England och rättar sig då efter engelsk lagstiftning. Detta innebär att TV3 får sända barnreklam i Sverige fast det är förbjudet i svensk lagstiftning. Detta tog en enda lärare upp i sin intervju.

Ä-Y: Pratar man om TV så gör man ju det. Och vi pratar ju, framför allt pratar vi mycket reklam och då kommer ju den där frågan just varför är det reklam på vissa kanaler och på vissa inte. Och det här med Radiotjänst och TV-licens och vad är det, varför ska man ha det, Oftast så börjar diskussionen i dom själva med barnreklam, alltså reklam riktad mot barn. För det är ju än så länge förbjudet i Sverige men man kringgår ju den lagen när man sänder till exempel TV3 från England, vilket gör att då är sändningspunkten England och då får man ha reklam riktat mot barn. Men kanaler sända från Sverige får ju inte ha det. Och det där reagerar ju de för och tycker: -Vad konstigt, just att man kan kringgå tycker de oftast är lurigt.

De flesta av lärarna verkade inte ha någon förståelse för att olika länders lagar kunde påverka de svenska TV-kanalernas sändningar. Däremot var det en känd kunskap att det finns lagar och regler om vad man får och inte får göra med material från internet, till exempel hur man får använda bilder och musik och regler för att använda texter. Elever liksom lärare behöver lära sig om vilka regler det finns och följa dessa noga i skolarbetet. Det är till exempel viktigt att veta att man inte får kopiera och själv använda vad en författare har skrivit hur som helst, eller kopiera en bild utan vidare. Lärare diskuterade vad de själva visste och gjorde angående upphovsrättsskyddat material. Några lärare efterfrågade en översikt över vad som gällde.

Ä-X: Jag hoppas jag kan grundlagen. Det kan vi inte. Jag tycker faktiskt fortfarande att det är de som är chef över oss som ska ge oss verktygen. Vi ska få veta det så att vi kan hämta information.

Även lärare som var väldigt noga med att inte ladda ner filmer eller musik blev överraskade när de hörde att eleverna inte fick använda bilder från internet hur som helst.

Ä-BB1: Men jag känner att jag, för jag kan inte det, jag vet vad som gäller kopieringsrätten men inte det här med datorn, det kan jag inte. alltså jag har låtit dem – Får jag sätta in en bild till min berättelse? -Ja, det får du, säger jag. Har inte haft en tanke på att de inte ska få ladda ner hur som helst.

129

I skolarbetet hanterade lärare kopieringsförbudet praktiskt för att de ansåg att det skulle krävas någon som var anställd på skolan enbart för att reda ut vad som annars gällde. Ibland såg lärare mellan fingrarna även om de själva visste att eleverna gjorde fel.

Ä-BB1-1: Ja, till vissa bilder får man ju också lov att ladda ner så länge man talar om vem var det kommer ifrån. Källskyddet, men det är en djungel. Ibland har jag låtit eleverna plocka bilderna om de anger källan och jag känner precis som du att det här är litegrand av en gråzon. Jag vet inte riktigt.

Ä-BB1-2: Men om du nu anger källan så är det ju grönt.

En lärare berättade om ett skolarbete där eleverna skulle välja en seriefigur och skriva om. Eleverna letade bilder på nätet. När läraren pratade med eleverna om att det inte var tillåtet att kopiera bilder hur som helst, hade eleverna protesterat högljutt.

Ä-X1: jag försökte och jag blev sågad. jag sa att man få inte lov att ta bilder hur som helst, utan att ta kontakt med den som har gjort bilden och så där.

Ä-X2: Om man ska kopiera över den ja

Ä-X1: Så sa de i kör: Vi får göra det, då la jag mig direkt. Ja

Ett vanligt elevarbete är att göra elevpresentationer i ett datorprogram. När skolorna hade Pc arbetade eleverna med programmet PowerPoint och i Mac-datorerna arbetade eleverna i programmet Keynote.

I: Om barnen gör någon form av presentation med bilder, har ni nån… Ä-BB1: Ja då får de ta ifrån de ställen där man får ta.

Ä-BB2: Som man får ta från och det finns ju öppna kanaler men det där är meckigt och det är väldigt svårt när barnen håller på att jobba, de har jättesvårt att förstå att de här bilderna som ligger där på internet inte får användas hur som helst. Det är svårt att förklara det för en 10-12-åring, det finns inte riktigt i deras värld än. För hemma använder de dessa bilder.

Det är en kunskap att veta hur man får använda text som någon annan författare har skrivit. Ett vanligt beteende hos elever som inte hade fått undervisning om vad som är tillåtet eller inte, var att klippa ut information från internet och klistra ihop till egen text.

T-BB1: Fast vi har väl den policyn att man kan hämta, men sen så är det att ingen skriver av här. Vi klipper inte och klistrar på det sättet man kan ju hämta det, och läsa igenom det med överstrykningspenna, det här var svaret på de frågor jag har ställt i mitt huvud och sen får man ju göra det efter sin egen kunskap. Men man får ju uttrycka det själv i skrift.

Lärarna undervisade eleverna hur författarnas rättigheter kunde skyddas genom om att lära barnen skriva vilka källor de använt. När eleverna arbetade i skolan med att söka på internet, uppmanade lärare sina elever att skriva varifrån eleverna har tagit sin information.

T-BB2: Vi jobbar med Afrika nu och då fick de skriva var de hade hämtat det. I: Är det självklart för alla barn hur man gör?

T-BB2: Absolut inte, Nej det är det inte. Och att över huvud taget att ange källor, att uppge var man har fått information ifrån, det är inget som är självklart. Likadant om det gäller böcker också - det är inte heller säkert att man kan lita på alla böcker. För barnen är det ju väldigt att står det i skrift så är det så. Lärare uttryckte att även om det är svårt att lära eleverna att skriva källor så var det viktigt att börja redan nu. Sedan kunde lärare på högstadiet fortsätta arbetet med att skriva referenser.

Ä-BB1-1: Ja exakt blir det inte. Och rätt var det är har de inte gjort det. – jag kommer inte ihåg! Dom är små.

130

Ä-BB1-1: Bara skriver: internet, men inte var, så hittar de inte det sen Ä-BB1-2: Nä. Och de kan ju liksom skriva internet YouTube

Om eleverna tidigt vande sig vid att skriva referenser kunde det ibland till och med bli för mycket. En ämneslärare uttryckte att eleverna ibland till och med var alldeles för noga med att skriva ner sina källor.

Ä-Y: Men just var hämtar vi vår information någonstans, det är ju faktiskt ganska centralt tycker jag. Jag märker ju när jag får ner mina klasser till mitt ämne att de är väldigt, väldigt noga med att skriva var de hämtar bilder, var de hämtar all information. De skriver alltså källor. Ibland säger jag så här; ni behöver inte alltid, ni kan ha källorna på ett papper vid sidan om men ni behöver inte alltid skriva dem, för ibland är de nästan för noga överallt så det går ju inte att läsa, för det är källor överallt.