Beskrivningen av medietillgängligheten i Älvsborg innebär en översikt av skolornas medieutrustning och skolornas trådlösa nätverk. Den stora IKT-satsningen i Älvsborg växte fram över fyra års tid, från våren 2007 till hösten 2010 och en rapport sammanställdes i oktober 2011. Enligt rapporten var ett av skälen för denna satsning att Göteborgs Stad planerade att byta ut skolwebbportalen Kunskapsnätet till webbportalen Hjärntorget, vilken nu har blivit infört. De mål som formulerades för det nya IT-stödet som kom att kallas Hjärntorget, ställde också tydligare krav på vad man i rapporten kallar medarbetarnas IKT-kompetens. I rapporten sammanfattar projektgruppen att IKT-satsningen har varit lyckad och att Älvsborg har haft förmånen att ha pedagoger med intresse och lust att utvecklas. Rektorerna har varit förebilder för sin personal och har inspirerat och stöttat och ställt krav, och förvaltnings- och ekonomichef har engagerat sig och även de fackliga organisationerna ska i olika sammanhang ha gett sitt stöd till utvecklingen. Satsningen har haft fokus på pedagogisk utveckling med hjälp av IKT som verktyg men tekniken var tänkt att endast vara en plattform för den pedagogiska utvecklingen (Lorentzson et al., 2011) .
Skolor och förskolor hade försetts med tekniska verktyg som dataprojektorer i taket, dokumentkameror4 i alla klassrum med mera (Lorentzson et al., 2011). En lärare uttryckte att det tog tid innan hon började använda sin dokumentkamera men att hon nu absolut inte skulle vilja vara utan den.
Ä-X: och det tog lång tid innan jag över huvud taget såg ett behov av den [dokumentkameran], alltså innan jag började använda den. Den stod där, jag såg inget behov av den för jag hade liksom inte kommit in det tänket. Men så fort man börjar använda den så inser man hur mycket man bara älskar den och hur man kan använda den på tusen olika sätt.
I Älvsborg har alla förskolor blivit utrustade med interaktiva whiteboards, skrivtavlor som ofta kallas för Smartboards. Dessa interaktiva tavlor kopplas till en dator och en projektor och om särskilda pennor används sparas det skrivna på tavlan direkt i datorn. Lärare kan använda tavlan till samlingar, lektionsgenomgångar, filmvisning, bildredovisningar. Det finns olika mjukvaroprogram som skolorna kan köpa till sina Smartboards. Intervjuade lärare efterfrågade en möjlighet att kunna få använda dessa interaktiva tavlor i sina klassrum, då det fanns en osäkerhet om förskolan verkligen använde sina interaktiva tavlor.
Ä-Y: …i förskoleklasserna så har dom ju Smartboards, bara så att det är tillagt. Det efterfrågas ju i fler klassrum men än så länge.
I: Använder de den någonting
Ä-Y. Nej, inte alla, de flesta hoppas jag! …//…
Ä-Y: Vad kan man ställa för krav? …//…Tänk om jag kunde få den där Smartboarden istället, det vore ju fantastiskt, istället för att det står någonstans där den inte används. Men – ja, det är en problematik som alltid finns.
4
En dokumentkamera är en modern overhead-apparat där man via dataprojektorn kan visa en färgbild ur en bok eller en text, men även kan visa och förstora upp föremål för en större grupp.
86
Teknikutvecklingen har även satt fokus på behov av tjänstetelefoner. Lärare gav uttryck åt sin frustration över att fortfarande inte kunna få mobila tjänstetelefoner, något som upplevdes som viktigt för lärararbetet på flera sätt. Vid idrottslektioner utomhus efterlyste lärare särskilt att det var viktigt ur säkerhetsaspekten att kunna ha egna mobiltelefoner. Dessa lärare fick nu varje gång fråga klassens fritidshem om de kunde få låna deras mobiltelefon som hörde till skolan, vilket innebar ett merarbete och innebar att lärarna använde sin privata mobil istället.
Ä-X: Men jag kan tycka att det är konstigt år 2012, att man inte har en egen telefon. Man är ju ändå anställd i Göteborgs kommun och har ansvar för så många elever och barn. Det krävs av oss att vi håller kontakt med föräldrar på ett bra och smidigt sätt.
Ä-X: Det är så självklart att de [skolledningens administrativa personal] har sin egen mobila telefon, men vi som är ute och rör oss ute, vi är ute och är rastvärdar, vi är ute med barnen på utflykter, ditten och datten, nej då finns det en lånetelefon som du kan rekvirera. Men ge mig en arbetstelefon där jag kan ta kort på barnen, jag kan hämta min mail – så jag kan använda den som en liten dator. Jag kan ha den och ha kontakt med föräldrar och allt i hop, en arbetstelefon. Hur svårt kan det vara? År 2012? Nej, vi har en liten telefonhytt i personalrummet i ett av skolhusen.
Några lärare uttryckte att de tillät föräldrar att kommunicera via deras personliga mobiltelefoner och då genom att skicka sms. Då kunde läraren få ett sms på morgonen inne i klassrummet om någon elev var sjuk och kunde då lugnt låta bli att vidta de kontrollåtgärder som annars ingår i lärarens uppdrag.
Ä-X: Jaa, de [föräldrarna] får inte ringa mig hem, de ska ju inte dra in min familj i mitt arbete. Där går gränsen, alltså mina barn ska inte behöva prata med föräldrar, men de hör av sig ibland ringer de men oftast sms:ar de. Och för mig är det mycket enklare också att hålla kontakten där.
Lärare diskuterade om det var lämpligt att lämna ut sitt eget mobilnummer när det handlade om skolarbetet.
Ä-X: Det är nog olika hur folk gör, liksom. En del lämnar ju inte ut sitt [mobilnummer].
Ä-X: Nej, men det respekterar jag, det gjorde inte jag heller innan men jag har upptäckt, för här har vi ju ingen telefon i klassrummet utan det är ju den där telefonen där ute [pekar på personalrummet] som jag aldrig kommer åt och kan använda.
Enligt rapporten (Lorentzson et al., 2011) utrustades skolorna i Älvsborg med en basutrustning av Mac-datorer som var en klassuppsättning per var tredje klass i år F-6 som samlades i en vagn gjord för Mac-datorer. När denna basutrustning hade delats ut i Älvsborg, bestämdes det att satsa på fler klassuppsättningar med bärbara elevdatorer. För att få tillgång till dessa klassuppsättningar krävdes att arbetslaget lämnade in en beskrivning av mål, syfte och hur man tänkte arbeta. Det krävdes även att arbetslagen skulle beskriva sitt arbete i en blogg (Lorentzson et al., 2011).
Ä-Y: Här uppe på 4-6 så har vi en klassuppsättning med Mac-datorer I: På hur många klasser?
Ä-Y: Tre stycken, så det är 28 datorer på tre klasser, nej förlåt, det är bara fyran och femman som delar på den. Just det, sexorna har en egen Mac-vagn, har de.
För att lärarna skulle bli trygga och säkra i att hantera tekniken och kunna använda olika program på elevdatorerna, bestämde skolledningen att alla medarbetare i Älvsborg, och senare även lärare i
87
Tynnered skulle utrustas med en bärbar arbetsdator i form av en bärbar Mac-dator. Detta skulle även ge möjlighet att använda datorn som ett kreativt redskap, inte minst för ljud och bild.
IKT-satsningen i Älvsborgs skolområde har enligt rapporten (Lorentzson et al., 2011) finansierats genom att antalet elever per klass har utökats från ca 20 till minst 25 st i området. Inga nya lärare eller lokaler har krävts. Genom att ta bort nästan alla Pc-datorer från skolor och förskolor har Älvsborgs skolområde sluppit kostnader för det så kallade ”School Agreement” inom Göteborg Stad som ger rätt att använda Office-program och operativsystem för Pc-datorer. Men man är fortfarande tvungen att betala för stadens gemensamma plattform GBG3000 samt för basservice, trots att dessa tjänster inte är aktuella för områdets Mac-datorer. I skolorna lämnades det kvar några Pc-datorer för administration av lösenord till inloggning på internet och till Göteborgs stads webbportal: Hjärntorget. Skolledarna, skolornas kanslister och Skolornas IT-ansvariga hade administratörsaccess till dessa datorer, enligt de intervjuade lärarna.
En konsekvens av att introducera Mac-datorer i en invand Pc-miljö är att det lätt uppstår problem med kompatibiliteten. I Älvsborgs fall har man haft problem med det interna nätverket och det trådlösa nätverket. Enligt rapporten för Älvsborg har skolorna ”naturligtvis också ett väl fungerande nätverk” (Lorentzson et al., 2011, p. 15). Skolorna har både ett fast nätverk som lärarna kan använda till sin medarbetardator, och ett trådlöst nätverk som främst behövs för att använda elevdatorerna. Efter det att rapporten har skrivits har något hänt, då flera av lärarna ansåg att nätverket fungerade dåligt och hindrade dem från att använda internet i undervisningen.
Ä-BB2: Nätverket, det trådlösa nätverket på den här skolan är ett skämt, kan man säga. Det fungerar inte. För dålig täckning på routrarna helt enkelt.
Ä-BB1: Vi kommer inte ut alls..//… så det här med internet och att man ska lära eleverna att skriva, men källkritik och att gå in på internet och söka och försöka hitta uppgifter, det går ju inte. Det är bara någon som kan sitta åt gången.
Ä-BB2: Det märkliga är, vi hade ju ett öppet nätverk fram till någon gång i slutet på förra terminen, förra vårterminen var det inte så. Och då fungerade det riktigt bra.
Ä-BB1: Var det därför det gjorde det?
Ä-BB2: Ja, sen låste de nätverket och det var en rätt hård säkerhetsgrad. Jag vet inte om det kanske till och med är krypterat men det krävs certifikat och det krävs lite av varje på varje dator och efter det så har det inte fungerat…//…men det stora problemet kom egentligen när de låste nätverket.
På en annan skola fungerade det trådlösa nätverket men det var problem med att samordna tekniken till det interna nätverket, det så kallade intranet.
Ä-Y: Jo, vi har ju, eller vi har ju internet trådlöst har vi ju…//…men vi kan till exempelvis nu inte skriva ut på färgkopiatorn
I och med att Mac-datorerna inte blev uppkopplade till skolornas lokala nätverk, det som kallas intranet, kunde inte lärare och elever längre använda detta till att spara sina arbeten. Då upplevde lärare att det var problem med att spara sina egna arbeten någon annanstans än i sin personaldator.
88
Skulle denna personaldator gå sönder var det inte troligt att något av lärarens arbete skulle kunna räddas. En server för så kallad back-up på skolområdet efterlystes.
Ä-Y: Det är det som är så konstigt att man inte har någon Back up-station, det känns nästan som att man ska gå och köpa en egen hårddisk för att göra en back-up på sin Mac liksom.
Det ekonomiska skälet för att välja Mac-datorer istället för att ha kvar och förnya Pc-datorerna uttryckte inte lärarna att de hade förstått eller vetat om. Lärarna trodde enbart att Mac-datorerna skulle vara dyrare för skolorna. Flera lärare uttryckte besvikelse över att Mac-datorer har köpts in istället för en fortsatt satsning på Pc-datorer. Dessutom uttryckte några lärare att det var nödvändigt att ha kvar administrativa Pc på skolorna för att kunna byta lösenord även för lärarna.
Ä-Y1: Vi har inga PC kvar. Det finns ingen PC kvar på hela bygget…//…Men det är den enda tror jag som finns på huset som är administrativ. Så när du ska gå och byta ditt lösenord till exempel på Hjärntorget som blir efter 3 månaders intervall eller nånting, då får man göra det där.
I: Hjärntorget, fungerar det inte med Mac?
Ä-Y2. Men du har inte access till att byta lösenord och sånt, det måste du fortfarande göra på en administrativ dator
Ä-Y1: Som är en PC, hänger du med hur det går till här.
Detta utvecklade av lärare i andra skolor som förklarade hur det förhöll sig med lärarnas lösenordsbyten.
Ä-X: ja, du kan ju gå in på Hjärntorget och ändra ditt lösenord själv I: Även om du använder Macen?
Ä-X: Ja, det kan du göra, men om tiden har gått eller det har blivit något problem med ditt lösenord så kan du bara återställa den på en Pc.
I: Och då kan ni gå till biblioteket och göra det.
Ä-X: Nej inte vi, det är X [skolans IT-pedagog] som har behörighet för det.
Det fanns en uttalad oro för hur reparationer och ersättning för skadade datorer och annan utrustning skulle finansieras fortsättningsvis. Personaldatorer hade tidigare kostnadsfritt kunnat bli lagade på Mac-support men med skolornas stora besparingsmål hade denna kostnad lagts ut på skolorna. Lärarna upplevde detta som en stor besvikelse när de hade lagt ner stor möda på att integrera olika tekniska hjälpmedel naturligt i sin undervisning. Enligt dessa lärare måste man räkna med att datorer går sönder och de uttryckte besvikelse över att ledningen kunde komma 3-4 år senare och säga att nu fanns det inga pengar till att laga datorerna.
Ä-Y: Det här har ju varit en jättestor anpassning för oss rent pedagogiskt att ställa om, vad ska man använda datorerna till, hur ska vi ha, vad finns det för möjligheter till det här? och så lagom tills vi har kommit igång och det är en naturlig del av undervisningen, ja då stramar man åt så att nu riskerar vi att vi inte får den tekniska hjälp som vi behöver. Och det känns väldigt så, jag vet inte, då kan man nästan känna att då vore det bättre om vi inte fick datorer alls och vi fortsatte med papper och penna. Istället ör att man ger och sen så kapar man bara av det. För det måste man ju räkna med, när man gör en så enorm investering.
89