Skillnader mellan de äldre och de yngre generationerna

Tidigare i kapitel 3 diskuterades medieerfarenheter för olika generationer av lärare under deras uppväxt och som lärare. Resultatet i översikten av generationers betydelse för lärares uppfattning om begreppet mediekunnighet, kommer att beskrivas mer utförligt här nedan. För att tydliggöra

skillnaderna har begreppen äldre generationers lärare och yngre generationers lärare valts istället för de fyra generationsbeteckningar som återfinns i tabellen. Beskrivningen följer rubrikerna till vänster i tabellen, det vill säga de omgivande miljöfaktorerna, medieanvändningen, kritisk medieförståelse samt mediekommunikation.

162 De äldre generationerna

När det gäller de omgivande miljöfaktorerna så var det enbart de äldsta generationerna i båda organisationer som pratade om vikten av böcker i klassrummet. Lärare i de äldsta generationerna uttryckte att de fortfarande använder uppslagsverk i bokform och hellre använde kassettbandspelare och Cd-spelaren än sin dator när läroböckernas innehåll skulle kompletteras. En lärare i den äldsta generationen uttryckta att hon visste att det fanns en TV-apparat kvar på skolan men att inte ens hon hade använt den på längre. Generationen Baby Boomers har haft erfarenhet som lärare att på slutet av 70-talet tacksamt ta emot skolföräldrars avlagda svart- vita TV-apparater till skolan. En färg-TV som nu bara stod och samlad damm i skolan kunde säkert upplevas som sorglig (se kapitel 3).

Lärare i de äldre generationerna använde medier och skapade med medierna en förstärkning av sin traditionella undervisning. Lärare utgick ofta ifrån traditionella medier, till exempel böcker och tidningar, även när de använde nya, digitala medier. Lärarna använde sin personaldator, internet och projektorn i taket för att visa strömmande film istället för att som förut rekvirera och stå i kö på AV-centralen oc h få vänta på att filmerna skulle skickas till skolan. Lärarna använde dokumentkameran för att på ett enkelt sätt visa alla eleverna bilder i en bok vid högläsning. Göteborgs Stads webbportal Hjärntorget använde dessa lärare så lite som möjligt.

Många lärare i de äldre generationerna menade att elevernas mobiltelefoner skulle vara avstängda helt under skoltid. Flera av dessa lärare ansåg att det fortfarande behövdes en gemensam skolregel som förbjöd användandet av mobiltelefoner under skoltid i syfte att minska skolans ansvar. Dessa lärare hade troligtvis själva lärt sig med småstegsmetoden, steg för steg, en sak i taget, individuellt och allvarligt, och utgick då ifrån att barn lärde sig bäst på precis likadant sätt. Eftersom lärare i de äldre generationerna ofta själva inte behärskar att använda olika medier samtidigt, kan de ha svårt att förstå att en del barn i vissa sammanhang kan arbeta bättre i skolan om de samtidigt kan få lyssna på musik eller att de kan lära sig läxorna hemma medan de ser på TV (Palfrey & Gasser, 2008). Men det gäller inte alla barn. Andra barn kan uppleva sig stressade om de utsätts för många intryck samtidigt. Det är lärarens skicklighet att avgöra vilka barn som lär sig bäst på olika sätt som är avgörande i klassrumssituationen.

När det gäller den kritiska medieförståelsen var det främst lärare i de äldre generationerna som uttryckte kunskap om TV och radio och skillnaden på public service och reklamfinansierade kanaler. De befarade att de yngsta generationernas lärare inte skulle förstå vikten av att lära eleverna kritisk medieförståelse. Lärarna i de äldre generationerna uttryckte att de undervisade eleverna om källkritik i både traditionella medier och på internet. Dessa lärare undervisade sina elever att söka information på säkra webbsidor, gärna sådana som lärarna hade förhandsgranskat och godkänt. De gjorde eget undervisningsmaterial med elevuppgifter till förhandsgranskade och godkända webbsidor.

163

När det gäller mediekommunikation ville helst lärare i de äldre generationerna inte ha något alls att göra med elevernas Facebookhantering och de tyckte att det var föräldrarnas sak. Lärare hade inte något eget Facebook-konto och var inte intresserade hur sociala medier fungerade. Trots detta uppfattade lärarna det som skolans ansvar och sitt ansvar som lärare att ta upp konflikter som hade uppstått genom elevernas medieskapande på fritiden.

De yngre generationerna

En fråga för analysen av generationer var om lärare i de yngre generationerna upplevde tillgänglighet av medier och medieresurser på olika sätt än lärare i de äldre generationerna. Det fanns inte underlag för en sådan skillnad i intervjumaterialet. Däremot kunde skillnader i lärargenerationers tankar ändå upptäckas genom hur yngre lärarna uttryckte sig om fördelar med att utrusta klassrummen annorlunda för den äldsta generationens lärare. Lärare i de yngre generationerna menade att om klasrummen för den äldsta generationens lärare utrustades med något som dessa lärare verkligen hade efterfrågat, som till exempel en dokumentkamera, trodde de att detta skulle medverka till att lärarna i den äldre generationen sedan kunde bli nyfikna på andra tekniska hjälpmedel såsom datorer och internet. När lärare i den yngsta generationen diskuterade den teknikfortbildning som erbjöds lärare, ansåg de att en sammanhållen utbildning inte gynnade alla på skolan, och särskilt inte den äldsta och den yngsta generationen av lärarna. Lärarna i den yngre generationen uttryckte att de hade tyckt synd om flera lärare i den äldre generationen som hade haft svårt att följa med i utbildningen tempo, trots att lärarna i den yngre generationen själva ansåg att utbildningen var på en alldeles för låg nivå och gick för långsamt fram och inte gav dem någon ny kunskap.

När det gällde medieanvändningen hade lärare i de yngre generationerna en mer modern syn på medier och använde medier på ett mer naturligt sätt i undervisningen än lärare i de äldre generationerna. Böcker användes fortfarande men en lärare berättade om önskemålet att byta ut klassrummets uppslagsböcker mot en likadan digital uppslagsbok på internet. Ännu kostade det för mycket, men det stod på lärarens önskelista. Lärare i de yngre generationerna uppmuntrade sina elever att använda elevdatorerna kreativt och på nya sätt. Lärare använde medierna till annan undervisning än tidigare. Det kunde till exempel handla om att använda en instruktionsfilm från YouTube om den japanska tecknade bildkulturen Manga till en bildlektion, att starta klassbloggar för olika ändamål och undervisa om att skapa film. Lärarna använde Hjärntorget aktivt i elevernas skolarbete och lärde eleverna att publicera egna arbeten där.

Lärare i de yngre generationerna hade ett helt annat förhållningssätt till mobiltelefoner än sina äldre arbetskamrater. Den yngsta generationen, generation Y anses själva vara beroende av sina mobiltelefoner och använder dessa till en mängd olika funktioner förutom som telefon, till exempel

164

som ficklampa, som dator och som almanacka (se till exempel Tapscott, 2008). Lärarna menade att eleverna var duktiga på att hantera sina mobiler på ett trevligt sätt i skolan och att det var större besvär med äldre kollegor som inte stängde av ljudet på sina mobiltelefoner under möten. Den yngsta lärargenerationen tillät sina elever att använda egna mobiltelefonertill snabb informationssökning när skolans trådlösa nätverk inte fungerade och till att fotografera till skolarbetet. Fotografierna fick eleverna ladda ner på sina elevdatorer. Dessa lärare tyckte att det var självklart att eleverna skulle få använda sina mobiltelefoner för att lyssna på musik under tiden de arbetade självständigt med sina skolarbeten. Detta hade lärarna i den yngre generationen själva gjort under sin uppväxttid och de ansåg att användandet av flera medier kunde stimulera inlärningen (se till exempel Rosen, 2010).

Lärare i de yngre generationerna undervisade om källkritik med hjälp av internet och elevernas fria sökande på olika webbsidor. Lärarna ansåg sig ha en fördel framför lärare i den äldre generationen när det gällde ha större kunskap om olika webbsidor på internet. Lärarna i den yngsta generationen uttryckte att de arbetade med genusfrågor i samband med skolarbetet om reklam.

Lärarna hade ofta egna konton på sociala medier och en del lärare i den yngre generationen hade skaffat egna lärarkonton på Facebook i avsikt att få en möjlighet att följa elevernas kommunikation och uppförande på Facebook. Enbart lärare i de yngre generationerna använde sitt lärarkonto på Facebook i avsikt att kommunicera med föräldrar istället för att använda Hjärntorget.

När det gällde mediekommunikation undervisade lärare i de yngre generationerna om sociala medier och diskuterade ett trevligt uppträdande på internet som kunde motverka nätmobbning. Lärare i de yngre generationerna uppfattade sin ålder som en fördel av skolans hantering av konflikter som uppstått på internet genom att dessa lärare förstod hur de sociala medierna fungerar. På så sätt menade lärare att de hade lättare att förstå och stötta eleverna vid händelser som nätmobbing än vad de trodde att lärare i de äldre generationerna skulle ha. Några lärare i den yngsta generationen uttryckte att de var osäkra på om de fick lov att undervisa om säkerhet i sociala medier på skoltid. Det kan upplevas som märkligt att lärare ber om ursäkt för att de hade undervisat eleverna om att hantera de sociala medierna på ett bra och klokt sätt och hjälpt eleverna med en säkrare inställning på sina konton. Detta är möjligtvis ett uttryck för att lärarna inte riktigt vet vilka regler som gällde och vad deras rektor ansåg om undervisning om sociala medier.

Lärare i den yngsta generationen uttryckte att de själva spelade datorspel på fritiden. Även om inte lärarna spelade datorspel online, gavs dessa samtal möjligheter att diskutera onlinespel med eleverna och på så sätt upptäcka nya behov av undervisning om vett och etikett på internet.

165

11.3 Sammanfattning

Den största skillnaden mellan lärare som kom till uttryck i studien var inte mellan generationer eller organisationer utan mellan lärare som själva var intresserade av medier. Några skillnader kunde ändå skönjas.

Lärare i de äldre generationerna använde medier och skapade med medierna en förstärkning av sin traditionella undervisning medan lärare i de yngre generationerna samt lärare i den äldre generationen som var extra medieintresserade, skapade med medier på ett nydanande sätt i undervisningen. Lärare i de äldre generationerna uttryckte att de undervisade eleverna om källkritik i traditionella medier som papperstidningar och på utvalda webbsidor som hade förhandsgranskats av lärarna, medan de yngre generationernas lärare undervisade om detsamma fast med hjälp av tidningar publicerade på internet och elevernas egna val av webbsidor på internet. Det var främst de äldre generationernas lärare som hade kunskap om TV och radio och skillnaden på public service och reklamfinansierade kanaler. Dessa lärare befarade att den yngsta generationens lärare skulle missa att se vikten av att lära eleverna kritisk medieförståelse och menade att eftersom dessa lärare var uppvuxna med medier kanske de inte skulle anse att en sådan undervisning behövdes. Några lärare i den yngsta generationens lärare uttryckte sig på sådant sätt att denna oro kan sägas vara obefogad. Skillnaden var större mellan lärare inom alla generationer, vilket väcker frågan om omfattningen angående kritisk medieförståelse kan vara ett område som kanske behöver stärkas i lärarfortbildningen. Några lärare i den yngsta generationen uttryckte att de var osäkra på om de fick lov att undervisa om säkerhet i sociala medier på skoltid men att de gjorde det i alla fall då de själva ansåg det viktigt för eleverna.

Det var stor skillnad på lärarnas mediekunnighet och deras förmåga att stödja sina elever i deras utveckling av mediekunnighet, vilket diskuteras i följande kapitel.

166