I kommande avsnitt presenteras tidigare forskning på hur psykisk ohälsa framställs i massmedier. Den tidigare forskningen presenteras utifrån de litteraturöversikter som gjorts. Dessa har studerat mediernas rapportering om psykisk ohälsa i allmänhet och inte enbart depression. I avsnittet presenteras vidare kunskapsläget om i vilken utsträckning medier påverkar hur människor i allmänhet ser på psykisk ohälsa. Avslutningsvis presenteras det begränsade forskningsläget av hur olika grupper framställs i medier i relation till psykisk ohälsa.
Massmedias framställning av psykisk ohälsa
Reavley et al. (2010) menar att massmedia är den mest centrala kunskapskällan när det kommer till var allmänheten får sin kunskap om psykisk ohälsa. Dagstidningar, tv-sändningar och internet lyfts fram som de medium människor främst anskaffar sig kunskap ifrån (Wahl, 1992, 2004). Wahl (2004) lyfter fram att 76 procent av amerikanerna uppger att de anskaffat sig kunskap om psykisk ohälsa genom att de läst om det i en nyhetsartikel i tidningen. Enbart en tredjedel uppger att de anskaffat information från personer som arbetar med psykisk ohälsa.
Massmedia har skrivit om depression och andra typer av psykisk sjukdom under en lång tid. Under lika lång tid har forskare undersökt på vilket sätt detta gjorts. År 1992 gjordes en första litteraturöversikt som sammanfattade över 40 års forskning om mediernas beskrivning av psykisk sjukdom och de som lever med detta (Wahl, 1992). Det visade sig i Wahls översikt att TV och dagstidningar genom åren varit den primära källan till kunskap på området. Psykiska sjukdomar av olika slag tycktes blivit mer accepterade och mediebilden mer korrekt och nyanserad allt efter åren gick. Psykiatriska diagnoser som depression eller schizofreni tycktes dock nämnas på ett till synes slentrianmässigt sätt för att beskriva människor i negativa ordalag. Nästan alltid utan att en professionell gett en åsikt eller på annat sätt uttalat sig i mediet (Wahl, 1992).
Sedan Wahls litteraturöversikt 1992 har medielandskapet förändrats och mer fokus tycks ha hamnat på detta forskningsfält. Det har sedan 1992 gjorts ett antal litteraturöversikter, vilka sammanfattar forskningsläget. I denna forskning är psykisk ohälsa ett paraplybegrepp under vilket depression och andra diagnoser och sinnestillstånd samlas.
De senaste är gjorda år 2008 och 2017 (Klin & Lemish, 2008; Ma, 2017). Klin och Lemish (2008) sammanfattar i sin översikt massmedias framställning av psykisk ohälsa i ett antal
teman i vilka de identifierat två kategorier. Dessa kategorier är avsiktliga mediala intryck, respektive oavsiktliga mediala intryck, vilka innefattar olika sätt mediers skildringar lämnar avtryck hos konsumenten (Klin & Lemish, 2008). Ma (2017) skriver att resultaten i hennes studie till stora delar påminner om tidigare forskningsresultat. En väsentlig skillnad är att hennes litteraturöversikt fångar upp resultat av internets introduktion bland människor i allmänhet. Introduktionen av internet innebar ett massmedium som skiljer sig mot klassiska medier som tv och nyheter, på så sätt att individer i hög grad skriver om sig själva, till skillnad från hur det är i andra medier (Ma, 2017).
I de litteraturöversikter som gjorts på området framgår att skildringar kopplade till psykisk ohälsa inte sällan görs i negativa sammanhang. Det kopplas till brottslighet och upplevs stigmatiserande (Klin & Lemish, 2008; Ma, 2017; Wahl, 1992). Gemensamt för hur psykisk ohälsa skildrats är också att det generellt framställs som något negativt (Klin
& Lemish, 2008; Ma, 2017). Exempelvis skildras personer som lever med psykisk ohälsa ofta som farliga. Ma (2017) medger att vissa psykiska sjukdomar innebär en överrepresentation för våldsam brottslighet, men att massmedia framställer sambandet som betydligt starkare än vad det är. Det finns också belägg för att människor påstår sig minnas kopplingar till psykisk ohälsa även i nyheter kring våldsdåd eller liknande där psykisk ohälsa inte var en faktor. Nyheter som nämner psykisk ohälsa ihågkommes också i större grad än de där det inte nämns (Chan & Yanos, 2018).
Utifrån de litteraturöversikter som gjorts är det också tydligt att psykisk ohälsa kopplas samman med oberäknelighet då massmedier behandlar ämnet. Detta sker inte minst genom sensationella rubriker eller bilder på personer som i allmänhetens ögon kan uppfattas som galna. Personen i fråga behöver inte heller vara diagnostiserad med någon psykisk sjukdom för att i massmedierna benämns med ord som förknippas med sådana (Chan & Yanos, 2018; Klin & Lemish, 2008; Ma, 2017). Genom film och tv, som tillsammans med dagstidningar är människors primära kunskapskälla på området, framställs personer som lever med psykisk ohälsa ofta som antingen oberäkneliga, eller lata till den grad att de inte klarar av att sköta ett arbete, menar Klin och Lemish (2008).
Medias påverkan på synen på psykisk ohälsa
Mot bakgrund av föregående avsnitt blir det tydligt att synen på psykisk ohälsa, såsom depression, har förändrats över tid. Något som är centralt i den här studien är medias beskrivningar och huruvida en förändring också kan skymtas i dessa. Att detta är relevant att undersöka kan motiveras utifrån att medias skildringar får effekter också i praktiken.
Som Lechler och de Vreeese (2019) påtalar påverkas människor av vad de ser och läser.
Om vi till exempel ser till Gerbers (1969) studie så visade denna att människor som såg mycket på TV tenderade att se världen på ett sätt som påminde om det de sett på TV.
Media har alltså en stor påverkan på människor, även idag (Ma, 2017). Lecheler och de Vreese (2019, s.1, vår översättning) skildrar detta på följande sätt: ”När journalister väljer ut och skriver nyhetsartiklar, har sättet på vilket de gestaltar ämnet konsekvenser för hur medborgarna ser på viktiga ämnen”.
Om dagstidningars påverkan på läsaren då det kommer till psykisk ohälsa har Corrigan et al. (2013) gjort en studie som kunde påvisa att människor påverkas av artiklar där psykisk ohälsa beskrivs. Om fokus i en artikel ligger på exempelvis tillfrisknande eller där psykisk ohälsa beskrivs på ett humant sätt leder detta till minskad stigmatisering och en mer positiv syn på personer som lever med psykisk ohälsa. Lika så menar Corrigan et al. (2013) att dagstidningar kan ha en negativ inverkan. Artiklar där psykisk ohälsa kopplas samman med negativa tillmälen eller händelser leder till en försämrad syn på personer med psykisk ohälsa och en minskad benägenhet att söka hjälp om individen själv skulle drabbas.
Denna tanke återkommer i Mental Health Literacy (MHL). Ett begrepp som kan sammanfattas på följande sätt: “Kunskap och tankar kring mentala sjukdomar, vilket påverkar förmågan att upptäcka, hantera och förebygga dem (Jorm, et al., 1997, s.182, vår översättning). En majoritet av allmänheten påstår sig få sin kunskap om psykiatriska diagnoser, så som depression, genom massmedia i form av nyheter eller populärkultur (Jorm, 2000). Jorm (2000) menar att detta ger upphov till en falsk bild av depression och andra sjukdomar. Enligt tanken om MHL leder korrekt kunskap om psykisk ohälsa, dess orsaker och hur det kan hanteras till ett minskat stigma kring ämnet. Detta har påvisats i senare studier som skrivits i en senare kontext där kunskap om psykisk ohälsa är mer utbredd i stora delar av världen (Furnham & Swami, 2018). Med anledning av att allmänhetens syn på depression till så stora delar beror på hur det framställs i media är det centralt att det som framkommer där är korrekt och informativt. Detta för att minska stigma som är en stor anledning till att deprimerade, främst äldre, inte uppsöker korrekt hjälp, enligt Sirey et al. (2014).
Framställandet av depression hos olika grupper
Depression är den typ av psykisk ohälsa som oftast förekommer i massmedia (Klin &
Lemish, 2008). Inte minst i länder där reklam för läkemedel förekommer i hög grad (Ma,
2017). Ma (2017) identifierar ett tydligt mönster i hur denna reklam ser ut. Depression framställs som något värre än vad det för många som lever med det är. Det hela framställs i relation till läkemedlet som i dessa reklamfilmer löser hela situationen. Liknande reklam har förekommit under lång tid, även för läkemedel som i efterhand visat sig ha liten eller ingen effekt (An, 2008). Depression framställs ofta i media som en kvinnlig sjukdom. I såväl tidningar som i film och tv är det vanligen kvinnor, oavsett ålder som lyfts fram som den sjuka. Detta sker i såväl fiktiva som icke fiktiva sammanhang. Andra psykiska sjukdomar, så som schizofreni tenderar att framställas på ett mer manligt kodat sätt (Ma, 2017).
Även då det kommer till ålder framställs grupper på olika sätt. Rapporteringen i dagstidningar undersöktes av Slopen et al. (2007) under en sexveckorsperiod år 2006. De valde att enbart ha två kategorier, barn och vuxna, personer som ännu inte var 18 år gamla, respektive personer som var 18 år eller äldre. Nyhetsartiklar som berörde barn tenderade vara skrivna på sätt som uppfattas som mer försiktiga. Negativa värdeord inkluderades i mindre utsträckning och professionella tenderade att få bidra med kunskap. Nyhetsartiklar om vuxna och äldre var skrivna på ett annat sätt. Statistik eller andra hårda fakta inkluderades exempelvis mycket sällan, negativa värdeord förekom ofta och synpunkter från professionella saknades i mycket hög grad (Slopen et al., 2007).