I denna del presenteras tillvägagångssättet för att uppfylla studiens syfte, att undersöka och jämföra förekomst av stigma i svenska mediers beskrivningar av äldre personer med depression. Det kommer även presenteras hur datainsamlingen gått till och vilka urval som har gjorts. Den analysmetod som har använts för att genomföra studien på ett sätt som är adekvat utifrån dess syfte kommer också presenteras. Uppsatsens validitet och reliabilitet kommer beröras, liksom de etiska överväganden som gjorts.
Datainsamling och urval
Den studie som presenteras i uppsatsen är en dokumentstudie i vilken massmediedokument analyseras genom en kvalitativ textanalys. Att analysera texter är en passande metodansats för att försöka förstå hur ett fenomen framställs (Widén, 2015).
För att samla in data till studien har artiklar publicerade i svenska dagstidningar lästs och samlats in. Att utgå från dessa medier ansågs motiverat då tidigare forskning tydligt visar att tidningar är en av de källor till kunskap som har störst inverkan på hur allmänheten ser på, och lär sig om, ämnet psykisk hälsa (Jorm, 2000; Klin & Lemish, 2008). De tidningar som inkluderas är Aftonbladet (AB) och Expressen (EXP), som är de största kvällstidningarna samt Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SVD) som är de största morgontidningarna. (Kantar Sifo, 2021). I sammanhanget bör det understrykas att dessa fyra tidskrifter har olika politisk hemvist på sina ledarsidor. Aftonbladet (2021) är oberoende socialdemokratisk, Dagens Nyheter (2008) och Expressen (2017), oberoende liberala och Svenska Dagbladet (u.å.) obunden moderat. Nyhetsredaktionerna strävar dock efter att vara oberoende (Journalistförbundet, 2021).
För att få tillgång till artiklar som behandlade äldre med depression utfördes sökningar i Retriever Mediaarkivet. Det är en databas som innehåller tidningsartiklar, i vilken det går att söka på ord eller olika kombinationer av ord och se samtliga artiklar som innehållit dessa under den tidsperiod som valts. En annan funktion i databasen är att det går att välja vilka tidskrifters artiklar som ska inkluderas i sökresultaten. Med hjälp av denna funktion dök enbart artiklar från de fyra tidskrifter som är aktuella i denna studie upp.
Urvalet är kriteriestyrt, alltså att artiklarna valts ut med anledning av att de uppfyller de kriterier som satts i relation till studiens syfte. Sökningarna avgränsades därmed till tidsperioderna år 1995–1999 och 2015–2019. Den tidigare tidsperioden motiverades mot bakgrund av psykiatrireformen som då höll på att genomföras. Den senare tidsperioden
motiverades utifrån att få en lägesbild av hur medierna skildrar äldre med depression i nutid. Två tidsperioder gör det också möjligt att besvara uppsatsens andra frågeställning, vilka likheter respektive skillnader som går att identifiera över tid. Att inte inkludera artiklar från 2020 eller 2021 beslutades tidigt i sökprocessen då artiklar från dessa år nästan uteslutande präglades av Covid-19-pandemin som bröt ut under början av 2020. Detta gjorde det svårt att ställa artiklar från dessa år i relation till tidigare artiklar.
De sökord som användes (se tabell 1) i Retriever Mediaarkivet syftade till att knyta an till äldre och depression. 1995–1999 har enbart trycka källor inkluderats då det ej fanns några publicerade på webben. 2015–2019 har även webbartiklar från de valda tidningarna valts ut. I de fall dubbletter förekom, att en artikel återkom i både tryckt och webbpublicerad form inkluderades den tryckta. Lika så inkluderades en artikel enbart en gång om den dök upp vid flera sökningar.
Totalt 4203 artiklar gicks igenom på så sätt att artikelns rubrik och ingress lästes. Av dessa artiklar var 2905 från tidsperioden 2015–2019 och 1298 från 1995–1999. I detta steg kunde ett stort antal artiklar förkastas då de inte berörde området. Totalt 114 artiklar sparades ned och genomlästes noggrant, i detta steg kunde ytterligare 51 artiklar förkastas.
Detta efter att konsensus nåtts om att de ej behandlar ämnet på ett för studien adekvat sätt. Artiklar som förkastades i detta stadie var exempelvis faktarutor eller artiklar som enbart berörde ämnet ytligt. Efter dessa urval återfanns 63 artiklar som utgör det material som gås igenom och analyseras i studien. Av dessa var 46 artiklar från 2015–2019 och 17 från 1995–1999.
Tabell 1 - Sökprocess
Analys av data
Analysen av inhämtade data är utförd i form av en tematisk textanalys. Bryman (2018) skriver att en tematisk analys är ett passande angreppssätt på kvalitativa data så som tidningsartiklarna i denna studie. Denna typ av analys ger forskaren tillgång till perspektiv som kan vara lätta att missa med mer styrande metoder (Bryman, 2018). Teman i texter beskrivs som något som är återkommande eller utmärkande gentemot andra liknande texter (Bryman, 2018). För att identifiera teman går det som forskare att fokusera på ett antal perspektiv (Ryan & Bernard, 2003). I denna studie har fokus riktats mot att identifiera repetitioner. Ryan och Bernard (2003) beskriver repetitioner på så sätt att forskaren kan finna att perspektiv eller enskilda ord vilka återkommer på ett sätt som kan anses vara
repetitivt. Att någonting repeteras är dock inte tillräckligt för att det ska anses vara ett tema, menar Bryman (2018).
Utöver repetitionen måste ordet eller perspektivet ge uttryck för någon typ av värdering eller på annat sätt skapa associationer (Bryman, 2018; Ryan & Bernard, 2003).
För att identifiera teman togs inspiration av Boréus (2015, s. 172-173) förslag på analysfrågor.
• Vad påstås uttryckligen i texten?
• Vad underförstås?
• Vilka beskrivs som agenter (aktiva) och deltagare (inaktiva)?
• Används nominaliserande ord i vissa sammanhang?
• Vilka centrala ord och uttryck används?
Vid analys av texterna lästes de noggrant. En tabell utformad för analysen fylldes sedan i. I tabellen utgjorde varje artikel en rad och varje fråga en kolumn. Inhämtade data bearbetades enskilt och parallellt för att minska risken att missa viktiga aspekter i artiklarna.
Var och en som arbetade med studien gjorde en grovkategorisering i samband med läsningen och besvarade analysfrågorna utifrån sitt perspektiv. Dessa analyser sammanfogades sedan och eventuella meningsskiljaktigheter diskuterades och artiklar med eventuella oklarheter lästes om för att minimera risken för felaktiga tolkningar. I den färdigställda tabellen gick det sedan att söka repetitiva perspektiv eller skildringar som mynnade ut i att teman respektive delteman kunde identifieras. Exempel på hur analysen gått till återfinns i tabell 2 som återfinns på nästkommande sida.
Tabell 2 - Exempel på hur textanalysen gått till
Författarnas förförståelse
Att beskriva författarnas förförståelse är väsentligt för att läsaren ska bli medveten om i vilken kontext en studie är gjord och vilka omständigheter som kan prägla studien och de resultat som framkommer (Fejes & Thornberg, 2015). Uppsatsen är skriven under sjätte terminen av en socionomutbildning. Att vara i slutfasen av socionomprogrammet präglar med stor sannolikhet sättet att på vilket vi tolkar artiklar. Exempelvis har vi studerat en juridik under en termin och har viss kompetens i socialrätt. Vi har också utfört verksamhetsförlagd utbildning inom kommunala socialtjänster.
Utöver detta har vi båda erfarenhet av att arbeta med människor och ser framför oss att vi med stor sannolikhet kan komma att arbeta med äldre i framtiden. En av författarna har särskilt stor erfarenhet av att arbeta med äldre personer i form av utförande av hemtjänst. I detta arbete gavs många interna utbildningar i hur de äldres fysiska hälsa skulle hanteras på adekvat sätt. Psykisk hälsa upplevdes inte få alls samma fokus. Detta trots att undertecknad upplevde att det fanns ett minst lika stort behov av psykisk omsorg som den fysiska omsorg som gavs. Medicinering var ofta den enda hjälp som erbjöds. Undertecknad upplevde vidare att det i interprofessionella sammanhang fanns en ovilja att samtala om äldres psykiska hälsa för att tydliggöra ansvarsfördelning och möjliggöra fortbildning. I regel upplevdes mycket ensamhet, främst bland ensamboende och hos piggare personer som har hand om sin make/maka. Inte sällan fanns det ensamma personer i samma trappuppgång, men lagstiftning och lokala riktlinjer möjliggjorde inte att arrangera för dessa att träffa varandra. Utifrån detta upplever vi, liksom Rolfner Suvanto (2014) att det behövs mer kunskap på området för att kunna utforma åtgärder som kan minska förekomsten av depression bland äldre. Med bättre utformade åtgärder kan situationen förbättras för samtliga. Den äldre, hens anhöriga, medarbetarna vid hemtjänsten och socialtjänstens handläggare.
Studiens tillförlitlighet
Enligt Bryman (2018) utgör reliabilitet och validitet viktiga kriterier då kvalitet på olika studier ska bedömas. Vid kvalitativa studier, så som denna, kan dessa begrepp dock vara svåra att använda då de är utformade för att bedöma forskning med en kvantitativ ansatts.
Bryman föreslår istället att en kvalitativ studies tillförlitlighet kan mätas utifrån fyra delkriterier. Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmerbarhet.
Att en studie har god trovärdighet handlar om att många olika beskrivningar av verkligheten studeras för att forskaren ska få en så korrekt bild av den som möjligt (Bryman, 2018). Studien som presenteras i denna uppsats bygger på inhämtade data i form av tidningsartiklar inom ett område under två tidsperioder från fyra olika tidskrifter. Det empiriska material som samlats in är tidigare publicerade beskrivningar av verkligheten och inte skribenternas egna. Att vara öppen för att det finns många olika sätt att se på verkligheten är ett synsätt som tagits i beaktning då materialet bearbetats.
En studies pålitlighet innefattar att det ska lämnas en fullständig redogörelse för hur samtliga steg i forskningsprocessen gått till. Studien ska baseras på ett granskande synsätt där kollegor ska kunna inta forskarens roll utan att detta gör någon större skillnad på resultatet (Bryman, 2018). För att stärka studiens pålitlighet får läsaren ta del av forskningsprocessens alla steg. Insamlade data bedöms utifrån en mall där analyserande frågor besvaras på ett liknande sätt genom hela processen. (Se tabell 2)
Att en studie har konfirmerbarhet handlar om att forskaren inser att det inte är möjligt att rapportera helt objektivt eller fullständigt om ett ämne i samhällsvetenskaplig forskning.
Det ska därför finnas en medvetenhet om att skribentens egna värderingar och erfarenheter kan påverka hur en studie genomförs och resultaten som framkommer (Bryman, 2018). I denna studie beskrivs skribenternas situation till viss del i avsnittet författarnas förförståelse. Dessutom behandlas metoden i ett eget avsnitt i uppsatsens diskussionskapitel där styrkor och utmaningar behandlas.
Kriteriet överförbarhet innebär att en studie ska kunna göras om i en annan kontext utan att resultatet blir markant annorlunda. Detta är generellt relevant för kvalitativa studier då de tenderar att vara utförda ett djup, snarare än en bredd, menar Bryman (2018). Kriteriet överförbarhet uppfylls i denna studie då materialet som hanteras finns tillgängligt för alla.
God överförbarhet skapas dessutom genom att materialet bearbetas i en tabell.
Etiska överväganden
Studien förhåller sig till de fyra etiska krav som ställs på forskning. Dessa består av informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Bryman, 2018).
Informationskravet innebär att berörda personer ska informeras om en studies syfte och att de när som helst kunna avsluta sin medverkan utan att ange något skäl för detta. Mot bakgrund av att denna studie är en dokumentstudie har den inte innefattat några deltagare att informera. Inte heller har det funnits någon att inhämta samtycke från, vilket knyter an till samtyckeskravet. Möjligen hade kraven kunnat tolkas ur ett bredare perspektiv då enskilda
personer namngivits i artiklarna. Bedömningen var dock att detta inte var nödvändigt då studien har en mer strukturell karaktär samt då artiklarna var offentliga och fritt tillgängliga.
Konfidentialitetskravet innebär vidare att personliga uppgifter kopplade till undersökningen ska behandlas med största försiktighet och konfidentialitet (Bryman, 2018). I framskrivningen av uppsatsens resultat har personliga uppgifter inte skrivits fram för att värna om konfidentialitetskravet. Samtidigt finns en medvetenhet om att läsare själva skulle kunna söka upp artiklarna och genom detta få tillgång till dessa uppgifter. Det är därmed inte möjligt att fullt ut uppnå full konfidentialitet.
Nyttjandekravet handlar om att insamlade data som berör enskilda individer enbart får användas för det berörda forskningsändamålet (Bryman, 2018). Vilket tidigare nämnts är denna studie inte av en sådan karaktär att den här typen av data samlats in.
Trots att de etiska kraven inte varit centrala i studiens genomförande har ett etiskt förhållningssätt präglat arbetet med studien. Främst har detta kommit till uttryck i att det i studiens resultat inte nämns några namn. I ett fåtal artiklar som inkluderas i studier nämns dock enskilda personer. Huruvida dessa artiklar skulle inkluderas diskuterades. Fördelar ställdes mot eventuella risker för att den enskilde eller någon närstående skulle ta skada.
Att göra denna typ av överväganden liknar en riskanalys. En riskanalys innebär att det görs en avvägning huruvida någonting i ett forskningssammanhang riskerar att göra mer skada än nytta, detta kallas göra-gott principen (Sandman & Kjellström, 2018). Valet föll på att artiklarna skulle inkluderas men att namn inte skrivs ut om de förekommer. Motiveringen till detta är att den enskilde valt att gå ut med namn i tidningen och att syftet med studien är att påvisa hur ämnet skildras, inte peka ut eller analysera den enskilde eller åsikter hen har. Full anonymitet är inte möjligt att uppnå då artikeln finns att hitta för den som önskar.
Som Sandman och Kjellström (2018) skriver kan studier av befintliga data, liksom studien i denna uppsats, väcka etiska frågor. Främst i form av att det finns en risk att materialet som studeras tolkas på ett felaktigt sätt och enskilda tillskrivs åsikter eller synsätt de inte har. För att undvika att detta sker har texterna lästs enskilt och parallellt. Eventuella tveksamheter om hur något ska tolkas har sedan diskuterats. Dessutom har en etisk egengransking genomförts för att säkerställa att arbetet följer lärosätets lokala riktlinjer.