Abramsson, M., Cedersund, E., & Hagberg, J.-E. (2018). Boende och bostäder för äldre på framtidens landsbygd. i J. Syssner(Red.), Nya visioner för landsbygden (ss. 95-118).
Linnefors förlag.
Aftonbladet. (den 26 11 2021). Om Aftonbladet. Hämtat från Aftonbladet.se:
https://www.aftonbladet.se/omaftonbladet/a/LOlQ4/om-aftonbladet Alexopoulos, G. S. (2005). Depression in the elderly. Lancet, 365(9475), 1961-1970.
doi:https://doi.org/10.1016/S0140-6736(05)66665-2
American Psyciatric Association. (2020). What is depression? . Hämtat från American Psyciatric Association:
https://www.psychiatry.org/patients-families/depression/what-is-depression
An, S. (2008). Antidepressant Direct-to-Consumer Advertising and Social Perception of the Prevalence of Depression: Application of the Availability Heuristic. Health communication, 23(6), 499-505. doi:http://doi.org/10.1080/10410230802342127 Andersson, L. (1997). Ålderism: Stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en
människas ålder. Stiftelsen Äldrecentrum.
Atanasova, D., Koteyko, N., Brown, B., & Crawford, P. (2019). Mental health and the media: From illness to wellbeing. Sociologicy Compass, 13(5).
doi:https://doi.org/10.1111/soc4.12678
Boberg, G. (. (2000). Fem uppsatser om steriliseringen i Sverige. Avd. för idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet.
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. i G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 157-175). Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Liber.
Butler, R. N. (1969). Age-ism: Another form of bigotry. The Gerontologist, 9(4), 243-246.
doi:https://doi.org/10.1093/geront/9.4_Part_1.243
Butler, R. N., & Lewis, M. I. (1973). Aging & Mental health. C.V. Mosby Company.
Chan, G., & Yanos, P. T. (2018). Media Depictions and the Priming of Mental Illness Stigma. Stigma and health, 3(3), 253-264. doi:https:/doi.org/10.1037/sah0000095
Corrigan, P. W., Powell, K. J., & Michaels, P. J. (2013). The Effects of News Stories on the Stigma of Mental Illness. The Journal of Nervous and Mental Disease, 201(3), 179-182. doi:https://doi.org/10.1097/NMD.0b013e3182848c24
Dagens Nyheter. (den 28 Februari 2008). Om Dagens Nyheter. Hämtat från DN.se:
https://www.dn.se/nyheter/om-dagens-nyheter/
Ernsth Bravell, M. (2020). Gerontlogi - vad är det? i M. Ernsth Bravell, & L. Östlund (Red.), Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi (ss. 19-46). Gleerups.
Expressen. (den 18 September 2017). Välkommen till Expressen. Hämtat från Expressen.se:
https://www.expressen.se/om-expressen/valkommen-till-expressen/
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. i A. Fejes, &
R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (ss. 16-44). Liber'.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer. En genomgång av vetenskaplig litteratur samt en epidemologisk studie. Folkhälsomyndigheten. Hämtat från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/85e04b9f6cde4e8daa2894d3 89ade1ad/skillnader-psykisk-ohalsa-aldre-personer.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2021a). Psykisk ohälsa vanligt bland personer 65 år eller äldre - men det går att förebygga: Ett kunskapsstöd om äldres psykiska hälsa. Folkhälsomyndigheten'.
Folkhälsomyndigheten. (den 11 03 2021b). Vad är psykisk hälsa? Hämtat från Folkhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Furnham, A., & Swami, V. (2018). Mental Health Literacy: A Review of What It Is and Why It Matters. International Perspectives in Psychology: Research, Practice, Consultation, 7(4), 240-257. doi:https://doi.org/10.1037/ipp0000094
Giddens, A., & Sutton, P. W. (2021). Sociologi (6:e uppl.). Studentlitteratur.
Goffman, E. (2020). Stigma: den stämplades roll och identitet. Studentlitteratur.
Hafferty, F. W., & Foster, S. (1994). Decontextualizing disability in the crime mystery genre: The case of the invisible handicap. Disability & Society, 9(2), 185-206.
doi:https://doi.org/10.1080/09687599466780211
Jorm, A. F. (2000). Mental health literacy: Public knowledge and beliefs about mental disorders. British Journal of Psychiatry, 177(5), 396-401.
doi:https://doi.org/10.1192/bjp.177.5.396
Jorm, A. F., Korten, A. E., Jacomb, P. A., Christensen, H., Rodgers, B., & Pollitt, P.
(1997). "Mental health literacy": a survey of the public's ability to recognise mental disorders and their beliefs about the effectiveness of treatment. Medical Journal of Australia, 166(4), 182-186.
doi:https://doi.org/10.5694/j.1326-5377.1997.tb140071.x
Journalistförbundet. (den 12 November 2021). Publicitetsregler. Hämtat från SJF.SE:
https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-tv/publicitetsregler
Jönsson, A., & Jönsson, H. (2014). Fyrtiotalisterna och äldreomsorgen – massmediala konstruktioner av en ny sorts omsorgstagare. Sociologisk forskning, 51(1), 65-85.
Jönsson, H. (2021a). Introduktion till antologin. i H. Jönson (Red.), Perspektiv på ålderism (ss. 5-24). Social Work Press.
Jönsson, H. (2021b). Paradoxal andrafiering: Diskriminerar yngre mot sig själva i framtiden? i H. Jönsson (Red.), Perspektiv på ålderism (ss. 80-97). Social work press.
Kantar Sifo. (2021). Räckviddsrapport: ORVESTO Konsument 2020:3. Kantar. Hämtat från https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrappo rt_orvesto_konsument_2020_3.pdf
Klin, A., & Lemish, D. (2008). Mental Disorders Stigma in the Media: Review of Studies on Production, Content, and Influences. Journal of health communication, 13(5), 434-449. doi:https://doi.org/10.1080/10810730802198813
Lecheler, S., & de Vreese, C. H. (2019). News Framing Effects. Routledge.
Ma, Z. (2017). How the media cover mental illness: a review. Health Education, 117(1), 90-109. doi:https://doi.org/10.1108/HE-01-2016-0004
Markström, U. (2003). Den svenska psykiatrireformen: bland brukare, eldsjälar och byråkrater.
Boréa.
Molarius, A., Berglund, K., Eriksson, C., Eriksson, H. G., Lindén-Boström, M., Nordström, E., . . . Ydreborg, B. (2009). Mental health symptoms in relation to
socio-economic conditions and lifestyle factors--a population-based study in Sweden. BMC public health, 1, 302-302. doi:http://doi.org/10.1186/1471-2458-9-302
Pensionsmyndigheten. (den 10 September 2021). Höjd pensionsålder. Hämtat från Pensionsmyndigheten: https://www.pensionsmyndigheten.se/ga-i-pension/planera-din-pension/hojd-pensionsalder
Peterson, U., & Åsberg, M. (2014). Depression hos äldre - går det att förebygga? i S.
Rolfner Suvanto (Red.), Äldres psykiska hälsa och ohälsa: Prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder (ss. 212-221). Gothia fortbildning.
Reavley, N. J., Cvetkovski, S., & Jorm, A. F. (2010). Sources of information about mental health and links to help seeking: findings from the 2007 Australian National Survey of Mental Health and Wellbeing. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 46(12), 46. doi:https://doi.org/10.1007/s00127-010-0301-4
Rolfner Suvanto, S. (2014). Inledning. i S. Rolfner Suvanto (Red.), Äldres psykiska hälsa och ohälsa: prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder (s. 11). Gothia fortbildning.
Rolfner Suvanto, S. (2018). Psykisk ohälsa hos äldre . Gothia Fortbildning .
Ryan, G. W., & Bernard, H. R. (2003). Techniques to Identify Themes. Field methods, 15(1), 85-109. doi:https://doi.org/10.1177/1525822X02239569
SAMHSA. (2019). Older adults living with serious mental illness: The state of the behavioral health workforce. Substance Abuse and Mental Health Services Administration.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken : etik för vårdande yrken (2:a uppl.).
Studentlitteratur.
SCB. (2018). Sveriges framtida befolkning 2018-2070. SCB. Hämtat från
https://www.scb.se/contentassets/b3973c6465b446a690aec868d8b67473/be0401 _2018i70_br_be51br1801.pdf
SCB. (den 08 12 2021). Folkmängden den 1 november efter ålder, kön och år. SCB. Hämtat från Statistiska centralbyrån:
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__
BE0101A/FolkmangdNov/table/tableViewLayout1/#
SFS 1993:387. (u.d.). Lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtat från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387 Sirey, J. A., Franklin, A. J., McKenzie, S. E., Ghosh, S., & Raue, P. J. (2014). Race,
Stigma, and Mental Health Referrals Among Clients of Aging Services Who Screened Positive for Depression. Psychiatric services, 65(4), 537-540.
doi:https://doi.org/10.1176/appi.ps.201200530
Slopen, N. B., Watson, A. C., Gracia, G., & Corrigan, P. W. (2007). Age analysis of newspaper coverage. Journal of health communication, 12(1), 3-15.
doi:https://doi.org/10.1080/10810730601091292
Socialstyrelsen. (2013). Ökat stöd till älder med psykisk ohälsa: slutrapport. Socialstyrelsen.
Hämtat från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-6-3.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre. Socialstyrelsen. Hämtat från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-9-12.pdf
Socialstyrelsen. (2021). Statistik om socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning efter regiform. Socialstyrelsen. Hämtat från
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och- data/statistik/statistikamnen/socialtjanstinsatser-till-aldre-och-personer-med-funktionsnedsattning-efter-regiform/
Stefansson, C.-G. (2006). Chapter 5.5: Major public health problems—Mental ill-health.
Scand J Public Health, 34(67), 87-103.
doi:http://doi.org/10.1080/14034950600677105 Svenska Dagbladet. (u.å.). Om SvD. Hämtat från SvD.se:
https://kundservice.svd.se/omsvd/
Torgé, C. J., Johansson, L., & Östlund, L. (2020). Äldres psykiska hälsa och sårbarhet. i M. &. Ernsth Bravell, Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi (ss. 125-147). Gleerups.
Wahl, O. F. (1992). Mass media images of mental illness: a review of the literature. Journal of Community Psychology, 20(4), 343-352.
doi:https:/doi.org/10.1002/1520-Wahl, O. F. (2004). Stop the presses. Journalistic treatment of mental illness. i L. D.
Friedman (Red.), Cultural sutures: Media and medicine (ss. 55-69). Duke University press.
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. i A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2:a uppl., ss. 176-193). Liber.
Åsberg, M., & Agerberg, M. (2016). Psykiatrins historia. i J. Herlofson, L. Ekselius, A.
Lundin, B. Mårtensson, & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (2:a uppl., ss. 45-58).
Studentlitteratur.