På basis av här presenterad kunskapssammanställning om påvisade och möjliga effekter av miljögifter på fiskar, fåglar och däggdjur i akvatiska miljöer har ett antal kunskapsluckor och områden identifierats där det finns behov av ökade insat- ser i form av forskning, miljöövervakning eller andra åtgärder. Dessa förslag har indelats i fem huvudområden och är listade punktvis nedan. Någon prioritering har inte gjorts mellan de olika förslagen.
Forskning kring biomarkörer
• Forskning och metodutveckling för att identifiera nya och vidareutveckla gamla effektbiomarkörer för fältstudier och miljöövervakning. Markörer för att spåra reproduktionsstörningar är av hög prioritet.
• Forskning kring kopplingen mellan biomarkörsresponser på individnivå och effekter på samhälls- och populationsnivå.
• Utveckling av metoder för provbankning av biologiskt material för att möj- liggöra retrospektiva effektstudier.
Komplettering och utveckling av nuvarande miljöövervakning • Övervakning av effekter på ryggradsdjur i limniska miljöer.
• Löpande miljöövervakning i belastade områden som t.ex. kring storstäder, flodmynningar och andra komplext förorenade områden (hot spots). Över- vakning i sådana områden är ett viktigt led i uppföljningen av det nationel- la miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
• Avsättning av resurser som möjliggör snabb uppföljande forskning kring viktiga observationer inom miljöövervakningen, som t.ex. ökande halter el- ler nyupptäckta effekter.
• Forskning kring hur olika omvärldsfaktorer som temperatur, salinitet och födotillgång inverkar på miljögiftshalter i biota?
• Utveckling av bedömningsgrunder för koppling mellan miljögiftshalter och grad av risk för effekter på biota. Bedömningsgrunderna kan användas för att klassa geografiska områden avseende risk för påverkan (se Bignert et al., 2007b). Utveckling av ett sådant system bör vara ett gemensamt ansvar för Naturvårdsverket och KemI.
Forskning kring oförklarade effekter
• Forskning för att klargöra omfattningen av hormonstörningar och repro- duktionseffekter hos fisk i skogsindustrirecipienter samt effekternas orsa- ker. Är detta ett begränsat lokalt problem eller har det en vidare spridning? • Forskning för att utreda orsakerna till att EROD-aktiviteten hos kustfisk
har ökat under en följd av år samtidigt som gonadstorleken har minskat. • Forskning för att klarlägga varför havsörnsreproduktionen i södra Botten-
• Forskning kring orsakerna till den höga frekvensen tarmsår hos gråsälar i Östersjön.
Forskning kring enskilda substanser och komplexa blandningar
• Forskning om förekomst och effekter av nedbrytningsprodukter från kända miljögifter.
• Orsakar den höga dioxinbelastningen i södra Bottenhavet effekter på biota? Dioxinkällorna behöver identifieras och åtgärdas för att reducera sprid- ningen till vattenmiljön.
• Hur potenta är biogent bildade klorerade och bromerade dioxiner och sam- verkar dessa med miljöföroreningar av antropogent ursprung?
• Forskning om effekter av perfluorerade ämnen på akvatiska ryggradsdjur. Är ämnena ett hot mot predatorer i akvatiska miljöer?
• Utgör PAHer ett hot för vattenlevande organismer? Det finns ett stort antal PAHer som sällan eller aldrig analyseras och olika PAHers miljöeffekter är dåligt kända.
• Vad betyder de höga halterna av TBT i sedimenten för fiskar och fiskätan- de djur?
• Är läkemedelsutsläppen ett lokalt, regionalt eller storskaligt problem? Or- sakar andra substanser än hormonerna biologiska effekter?
• Orsakar utsläppen av komplexa blandningar av ämnen som alkylfenoler, triklosan, ftalater m.fl. från kommunala reningsverk biologiska effekter i vattenmiljön?
• Vilken påverkan har avfallsdeponier på vattenmiljön? Är Molnbyggen ett undantag eller är problemet omfattande?
• Vilka är miljöriskerna med den snabba utvecklingen av nanotekniken och den kraftigt ökade användningen av nanomaterial?
Forskning kring miljögifter och storskaliga systembiologiska förändringar • Finns det någon gemensam faktor bakom de minskade fetthalterna som har
observerats hos strömming, sillgrissla och gråsäl?
• Vad orsaker den förhöjda dödligheten bland trutar och andra sjöfåglar? Är botulismen utbredd och varför? Hur utbredd är tiaminbristen och finns det en koppling mellan botulism och tiaminbrist? Finns någon gemensam fak- tor bakom M74 och trutdöden?
• Orsakar miljögifter nedsatt immunförsvar och ökad infektionskänslighet hos vilda djur? Kan miljögifter påverka utbredningen av sjukdomsepide- mier liknande de som har drabbat knubbsälar?
10 Referenser
Amcoff, P., Lundström, J., Teimert, L., Börjesson, H., Norrgren, L. (1999). Physio- logical and morphological effects of microinjection of oxythiamine and PCBs in embryos of Baltic salmon (Salmo salar): a comparison with the M74 syndrome. Ambio 28: 55-66.
Andersson, T., Förlin, L., Härdig, J., Larsson, Å. (1988). Physiological distur- bances in fish living in coastal water polluted with bleached kraft pulp mill efflu- ents. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 45: 1525-1536.
Andersson, Å., Odsjö, T., Olsson, M. (1974). Häckningsresultat hos tordmule i Stockholms skärgård i relation till äggskalstjocklek och halter av DDT, PCB och kvicksilver i ägg. SNV PM 483.
Andersson, Ö., Wartanian, A. (1992). Levels of polychlorinated camphenes (Tox- aphene), chlordane compounds and polybrominated diphenyl ethers in seals from Swedish waters. Ambio 21: 550-552.
Appelberg, M., Bergquist, B.C., Degerman, E. (2000a). Using fish to assess envi- ronmental disturbances of Swedish lakes and streams – a preliminary approach. Verhandlungen Internationale Vereinigung für Theoretische und Angewandte Limnologie 27: 311-315.
Appelberg, M., Schreiber, H., Dahlberg, M., Holmgren, H. (2000b). Fisksamhällets status i fem sjöar i anslutning till avfallsdeponier. Fiskeriverket informerar 2000:3. Appelberg, M., Andersson, J., Ljunghager, F., Söderberg, K. (2007a). Kustfisk – bestånden speglar miljön. Havet 2007 (Naturvårdsverket, UMF, SMF och GMF). Sid. 97-99.
Appelberg, M., Andersson, J., Ljunghager, F., Söderberg, K. (2007b). Klimatet påverkar kustfiskbestånden. Havet 2007 (Naturvårdverket, UMF, SMF och GMF). Sid. 28-30.
ArtDatabanken (förf. Lindberg, P.) (2006). Faktablad: Falco peregrinus - pilgrims- falk.
Asplund, L., Athanasiadou, M., Sjödin, A., Bergman, Å., Börjesson, H. (1999). Organohalogen substances in muscle, egg and blood from healthy Baltic salmon (Salmo salar) and Baltic salmon that produced offspring with the M74 syndrome. Ambio 28: 67-76.
Aulerich, R.J., Ringer, R.K. (1977). Current status of PCB toxicity to mink, and effect on their reproduction. Arch. Environ. Contam. Toxicol. 6: 279-292.
Balk, L., Andersson, T., Förlin, L., Söderström, M., Larsson, Å. (1993). Indications of regional and large-scale biological effects caused by bleached pulp mill efflu- ents. Chemosphere 27: 631-650.
Basu, N., Scheuhammer, A.M., Rouvinen-Watt, K., Grochowina, N., Evans, R.D., O'Brien, M., Chan, H.M. (2007a). Decreased N-methyl-D-aspartic acid (NMDA) receptor levels are associated with mercury exposure in wild and captive mink. NeuroToxicology 28: 587-593.
Basu, N., Scheuhammer, A.M., Evans, R.D., O'Brien, M., Chan, H.M. (2007b). Cholinesterase and monoamine oxidase activity in relation to mercury levels in the cerebral cortex of wild river otters. Hum. Exp. Toxicol. 26: 213-220.
Bengtsson, B.-E., Carlin, C.H., Larsson, Å., Svanberg, O. (1975). Vertebral dam- age in minnows, Phoxinus phoxinus L., exposed to cadmium. Ambio 4: 166-168. Bengtsson, B.-E., Hill, C., Bergman, Å., Brandt, I., Johansson, N., Magnhagen, C., Södergren, A., Thulin, J. (1999). Reproductive disturbances in Baltic fish: a synop- sis of the FiRe projekt. Ambio 28: 2-8.
Bengtsson, Å. (1991). Effects of bleached pulp mill effluents in fourhorn sculpin (Myoxocephalus quadricornis L.) in the Gulf of Bothnia. Arch. Hydrobiol. 121: 373-384.
Bengtsson, Å., Bengtsson, B.-E., Lithner, G. (1988). Vertebral defects in fourhorn sculpin, Myoxocephalus quadricornis L, exposed to heavy metal pollution in the Gulf of Bothnia. J. Fish Biol. 33: 517-529.
Bergek, S., Bergqvist, P.-A., Hjelt, M., Olsson, M., Rappe, C., Roos, A., Zook, D. (1992). Concentrations of PCDDs and PCDFs in seals from Swedish waters. Am- bio 21: 553-556.
Berggren, P., Ishaq, R., Zebühr, Y., Näf, C., Bandh, C., Broman, D. (1999). Pat- terns and levels of organochlorines (DDTs, PCBs, non-ortho PCBs and PCDD/Fs) in male harbour porpoises (Phocoena phocoena) from the Baltic Sea, the Kattegat- Skagerrak Seas and the west coast of Norway. Mar. Pollut. Bull. 38: 1070-1084. Bergman, A. (1999). Health condition of the Baltic grey seal (Halichoerus grypus) during two decades. APMIS 107: 270-282.
Bergman, A. (2007). Pathological changes in seals in Swedish waters: the relation to environmental pollution. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. ISBN 978-91-85913-30-5. 102 sid.
Bergman, A., Bergstrand, A., Bignert, A. (2001). Renal lesions in Baltic grey seals (Halichoerus grypus) and ringed seals (Phoca hispida botnica). Ambio 30: 397-409. Bergman, A., Olsson, M., Reiland, S. (1992). Skull-bone lesions in the Baltic grey seal (Halichoerus grypus). Ambio 21: 517-519.
Bergman, Å., Norstrom, R.J., Haraguchi, K., Kuroki, H., Beland, P. (1994). PCB and DDE methyl sulfones in mammals from Canada and Sweden. Environ. Toxi- col. Chem. 13: 121-128.
Bignert, A., Olsson, M., Bergqvist, P.-A., Bergek, S., Rappe, C., de Witt, C., Jans- son, B. (1989). Polychlorinated dibenzo-p-dioxins (PCDD) and dibenzofurans (PCDF) in seal blubber. Chemosphere 19: 551-556.
Bignert, A. (2002). Comments concerning the national Swedish monitoring pro- gramme in fresh water biota 2001. Sakrapport till Naturvårdsverket 2002-10-25. 68 sid.
Bignert, A., Greyerz, E., Nyberg, E., Sundqvist, K., Wiberg, K. (2005). Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra Egentliga Östersjön. Länsstyrelsen i Gävle, Rapport 2005:23. 22 sid. Bignert, A. (2006). Miljögifter i Östersjön – framgångar och motgångar. Kapitel i boken: Giftfri miljö – utopi eller verklig chans? Formas Fokuserar. sid. 77-89. Bignert, A., Nyberg, E., Asplund, L., Eriksson, U., Wilander, A., Haglund, P. (2007a). Comments concerning the national Swedish contaminant monitoring pro- gramme in marine biota, 2007). Sakrapport till Naturvårdsverket 2007-10-22. 108 sid.
Bignert, A., Nyberg, E., Asplund, L., Eriksson, U., Holmström, K., Wilander, A., Haglund, P. (2007b). Miljögifter – klassgränser att diskutera. Havet 2007 (Natur- vårdsverket, UMF, SMF och GMF). Sid. 72-76.
Bisther, M., Roos, A. (2006). Uttern i Sverige 2006. Delrapport inom WWFs pro- jekt Levande Skogsvatten.
Blekingekustens Vattenvårdsförbund (2005). Fiskfysiologiska undersökningar. Kapitel 8 i Hanöbukten Kustvattenmiljö 2005. Årsrapport för Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för Västra Hanöbukten.
Blom, S., Norrgren, L., Förlin, L. (1998). Sublethal effects in caged rainbow trout during remedial activities in Lake Järnsjön. Ambio 27: 411-418.
Blomkvist, G., Roos, A., Bignert, A., Olsson, M., Jensen, S. (1992). Concentrations of sDDT and PCB in seals from Swedish and Scottish Waters. Ambio 21: 539-545. Bortone, S.A., Cody, R.P. (1999). Morphological masculinization in poeciliid fe- males from a paper mill effluent receiving tributary of the St. Johns river, Florida, USA. Bull. Environ. Contam. Toxicol. 63: 150-56.
Brack, K.(2002). Organotin compounds in sediments from the Göta älv estuary. Water Air Soil Pollut. 135: 131-140.
Brack, K., Stevens, R.L. (2001). Historical pollution trends in a disturbed, estuarine sedimentary environment. Environ. Geol. 40: 1017-1029.
Bredhult, C., Bäcklin, B.-M., Bignert, A., Olovsson, M. (2007). Study of the rela- tion between the incidence of uterine leiomyomas and the concentrations of PCB and DDT in Baltic gray seals. Reprod. Toxicol., in press.
Bremle, G., Larsson, P. (1998). PCB in Emån river ecosystem. Ambio 27: 384-392. Bremle, G., Okla, L., Larsson, P. (1998). PCB in water and sediment of a lake after remediation of contaminated sediment. Ambio 27: 398-403.
Brouwer, A., Reijnders, P.J.H., Koeman, J.H. (1989). Polychlorinated biphenyl (PCB)-contaminated fish induces vitamin A and thyroid hormone deficiency in the common seal (Phoca vitulina). Aquat. Toxicol. 15: 99-106.
Brunström, B., Andersson, L. (1988). Toxicity and 7-ethoxyresorufin O- deethylase-inducing potency of coplanar polychlorinated biphenyls (PCBs) in chick embryos. Arch. Toxicol. 62: 263-266.
Brunström, B., Lund, J. (1988). Differences between chick and turkey embryos in sensitivity to 3,3',4,4'-tetrachlorobiphenyl and in concentration/affinity of the he- patic receptor for 2,3,7,8-tetrachlorodibenzo-p-dioxin. Comp. Biochem. Physiol. C 91: 507-512.
Brunström, B., Lund, B.-O., Bergman, A., Asplund, L., Athanassiadis, I., Athana- siadou, M., Jensen, S., Örberg, J. (2001). Reproductive toxicity in mink (Mustela vison) chronically exposed to environmentally relevant polychlorinated biphenyl concentrations. Environ. Toxicol. Chem. 20: 2318-2327.
Brunström, B., Olsson, M., Roos, A. (1998). 2,3,7,8-TCDD equivalent concentra- tions in livers from Swedish otters determined with a bioassay. Organohalogen Comp. 39: 149-151.
Brunström, B., Örberg, J. (1982). A method for studying embryotoxicity of lipo- philic substances experimentally introduced into hens’ eggs. Ambio 11: 209-211. Bäcklin, B.-M., Roos, A., Lind, Y., di Gleria, C. (2005) Gråsälens häsotillstånd. Bottniska Viken 2005: Årsrapport från den marina miljöövervakningen. (UMF). Sid. 25-26.
Cato, I., Magnusson, M., Granmo, Å., Borgegren, A. (2007). Organiska tennföre- ningar – ett hot mot livet i våra hav. Havet 2007 (Naturvårdsverket, UMF, SMF och GMF). Sid. 77-81.
Celander, M., Förlin, L. (1995). Decreased responsiveness of the hepatic cyto- chrome P450 1A1 system in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) after prolonged exposure to PCB. Aquat. Toxicol. 33: 141-153.
Cody, R.P., Bortone, S.A. (1997). Masculinization of mosquito fish as an indicator of exposure to kraft mill effluent. Bull. Environ. Contam. Toxicol. 58: 429-436. Dahlberg, M. (2001). Resultat från Sötvattenlaboratoriets provfisken år 2000. Fisk- eriverket informerar 2001:4.
Desbrow, C., Routledge, E.J., Brigthy, G.C., Sumpter, J.P., Waldock, M. (1998). Identification of estrogenic chemicals in STW effluent. 1. Chemical fractionation and in vitro biological screening. Environ. Sci. Technol. 32: 1549-1558.
de Swart, R.L., Ross, P.S., Vos, J.G., Osterhaus, A.D. (1996). Impaired immunity in harbour seals (Phoca vitulina) exposed to bioaccumulated environmental con- taminants: review of a long-term feeding study. Environ. Health Perspect. 104 Suppl 4: 823-828.
de Wit, C., Jansson, B., Bergek, S., Hjelt, M., Rappe, C., Olsson, M., Andersson, Ö. (1992). Poychlorinated dibenzo-p-dioxin and polychlorinated dibenzofuran levels and patterns in fish and fish-eating wildlife in the Baltic Sea. Chemosphere 25: 185-188.
di Gleria, C. (2006). Trends in reproductive biology of female Baltic grey seals (Halichoerus grypus) born between 1939 and 2002. Examensarbete, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
Elliott, J.E., Norstrom, R.J., Lorenzen, A., Hart, L.E., Philbert, H., Kennedy, S.W., Stegeman, J. J., Bellward, G.D. and Cheng, K.M. (1996). Biological effects of polychlorinated dibenzo-p-dioxins, dibenzofurans, and biphenyls in bald eagle (Haliaeetus leucocephalus) chicks. Environ. Toxicol. Chem. 15: 782-793. Ericson, G., Lindesjöö, E., Balk, L. (1998). DNA adducts and histopathological lesions in perch (Perca fluviatilis) and northern pike (Esox lucius) along a poly- cyclic aromatic hydrocarbon gradient on the Swedish coastline of the Baltic Sea. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 55: 815-824.
Eriksson, M.O.G., Johansson, I., Ahlgren, C.-G. (1992). Levels of mercury in eggs of Red-throated Diver Gavia stellata and Black-throated Diver G. arctica in South- west Sweden. Ornis Svecica 2: 29-36.
Eriksson, M.O.G., Lindberg, P. (2005). Kvicksilverbelastningen hos svenska små- lommar Gavia stellata och storlommar Gavia arctica. Ornis Svecica 15: 1-12. Evers, D.C., Taylor, K.M., Major, A., Taylor, R.J., Poppenga, R.H., Scheuhammer, A.M. (2003). Common loon eggs as indicators of methylmercury availability in North America. Ecotoxicology 12: 69-81.
Fitzsimons, J.D., Brown, S.B., Honeyfield, D.C., Hnath, J.G. (1999). A review of early mortality syndrome (EMS) in Great Lakes salmonides: relationship with thiamine deficiency. Ambio 28: 9-15.
Frank, A., Galgan, V., Roos, A., Olsson, M., Peterson, L.R., Bignert, A. (1992). Metal concentrations in seals from Swedish waters. Ambio 21: 529-538.
Franson, J.C. (1996) Interpretation of tissue lead residues in birds other than water- fowl. In: Environmental contaminants in wildlife: interpreting tissue concentrations (Nelson Beyer, W., Heinz, G.H. and Redmon-Norwood, A.W., eds.). CRC Press, Inc., Boca Raton. pp. 265-279.
Förlin, L., Haux, C., Andersson, T., Olsson, P.-E., Larsson, Å. (1986). Physiologi- cal methods in fish toxicology: laboratory and field studies. In: Fish Physiology:
Recent Advances (Nilsson, S., Holmgren, S., eds.). Croom Helm, London. pp. 158- 169.
Förlin, L., Andersson, T., Balk, L., Larsson, Å. (1991). Biochemical and physio- logical effects of pulp mill effluents on fish. In: Environmental Fate and Effects of Bleached Pulp Mill Effluents. Swedish EPA Report 4031, Sweden. pp 235-243. Förlin, L., Celander, M. (1995). Studies on the inducibility of cytochrome P450 1A in perch from the PCB contaminated lake Järnsjön. Mar. Environ. Res. 39: 85-88. Förlin, L., Andersson, T., Balk, L., Larsson, Å. (1995). Biochemical and physio- logical effects of bleached pulp mill effluents in fish. Ecotoxicol. Environ. Safety 30: 164-170.
Förlin, L., Norrgren, L. (1998). Physiological and morphological studies on feral perch before and after remediation of a PCB contaminated lake: Järnsjön. Ambio 27: 418-424.
Förlin, L., Thörnqvist, S., Adolfsson-Erici, M., Lindesjöö, E., Ericson, G., Parkko- nen, J., Ronisz, D., Stenborg, A., Stephensen, E., Sturve, J. (2000). Undersökning av tånglake i Göta älvs mynning, Stenungsund, Brofjorden och Fjällbacka. Rapport 2000-09-08 till Bohuskustens Vattenvårdsförbund. 13 sid.
Förlin, L., Sturve, J., Parkkonen, J., Rydeborg, A. (2003). Fiskfysiologiska under- sökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002. Rapport till Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2003-05-21. 9 sid.
Förlin, L., Adolfsson-Erici, M., Larsson, D.G.J. (2004). Epidemiological studies indicate a cause-effect relationship between pulp mill effluent exposure and male- biased sex ratios in fish. In: Pulp and Paper Mill Effluent. Environmental Fate and Effects. (Borton, D., Hall, T., Fisher, R., Fisher, J., eds.). DEStech Publications, Inc., Lancaster. pp. 48-54.
Förlin, L.(2007). Fysiologiska studier av tånglake från recipienten för avloppsvat- ten från Mönsterås Bruk AB. Rapport från 2006 års undersökningar. Göteborgs universitet, 2007-06-09.
Gercken, J., Sordyl, H. (2002). Intersex in feral marine and freshwater fish from northeastern Germany. Mar. Environ. Res. 54: 651-655.
Gercken, J., Förlin, L., Andersson, J. (2006). Developmental disorders in larvae of eelpout (Zoarces viviparus) from German and Swedish Baltic coastal waters. Mar. Pollut. Bull. 53: 497-507.
Giesy, J.P., Bowerman, W.W., Mora, M.A., Verbrugge, D.A., Othoudt, R.A., New- sted, J.L., Summer, C.L., Aulerich, R.J., Bursian, S.J., Ludwig, J.P., Dawson, G.A., Kubiak, T.J., Best, D.A., Tillitt, D.E. (1995). Contaminants of fishes from Great Lakes-influenced sections and above dams of three Michigan rivers: III. Implica- tions for health of bald eagles. Arch. Environ. Contam. Toxicol. 29: 309-321.
Giesy, J.P., Ludwig, J.P., Tillitt, D.E. (1994). Deformities in birds of the Great Lakes region: assigning causality. Environ. Sci. Technol. 28: 128A-135A. Gilbertson, M., Kubiak, T., Ludwig, J., Fox, G. (1991). Great Lakes embryo mor- tality, edema, and deformities syndrome (GLEMEDS) in colonial fish-eating birds: similarity to chick-edema disease. J. Toxicol. Environ. Health 33: 455-520.
Grahn, O., Sandström, O., Sangfors, O. (2005). Miljökonsekvenser av utsläpp till Sundsvallsbukten. – Kritisk granskning, sammanfattning och utvärdering av under- sökningar 1990-2003. Uppdragsrapport 2005-01-28 till Sundsvallsbuktens Vatten- vårdsförening.
Gullbring, P., Hammar, T., Helgée, A., Troedsson, B., Hansson, K., Hansson, F. (1998). Remediation of PCB-contaminated sediments in Lake Järnsjön: investiga- tions, considerations and remedial actions. Ambio 27: 374-384.
Haglund, P., Lindqvist, K., Malmvärn, A., Wiberg, K., Bignert, A., Nakano, T., Asplund, L. (2005). High levels of potentially biogenic dibromo and tribromo di- benzo-p-dioxins in Swedish fish. Organohalogen Comp. 67: 1267-1270.
Hansson, T., Lindesjöö, E., Förlin, L., Balk, L., Bignert, A., Larsson, Å. (2006a). Long-term monitoring of the health status of female perch (Perca fluviatilis) in the Baltic Sea shows decreased gonad weight and increased hepatic EROD activity. Aquat. Toxicol. 79: 341-355.
Hansson, T., Schiedek, D., Lehtonen, K., Vuorinen, P.J., Liewenborg, B., Noaks- son, E., Tjärnlund, U., Hansson, M., Balk, L. (2006b). Biochemical biomarkers in adult female perch (Perca fluviatilis) in a chronically polluted gradient in the Stockholm recipient (Sweden). Mar. Poll. Bull. 53: 451-468.
Haraguchi, K., Athanasiadou, M., Bergman, Å., Hovander, L., Jensen, S. (1992). PCB and PCB methyl sulfones in selected groups of seals from Swedish waters. Ambio 21: 546-549.
Harries, J.E., Sheahan, D.A., Jobling, S., Matthiessen, P., Neall, P., Routledge, E.J., Rycroft, R., Sumpter, J.P., Tylor, T. (1996). A survey of estrogenic activity in Uni- ted Kingdom inland waters. Environ. Toxicol. Chem. 15: 1993-2002.
Harries, J.E., Sheahan, D.A., Jobling, S., Matthiessen, P., Neall, P., Sumpter, J.P., Tylor, T., Zaman, N. (1997). Estrogenic activity in five United Kingdom rivers detected by measurement of vitellogenesis in caged male trout. Environ. Toxicol. Chem. 16: 534-542.
Haux, C., Larsson, Å., Lithner, G., Sjöbeck, M.-L. (1986). A field study of physio- logical effects on fish in lead-contaminated lakes. Environ. Toxicol. Chem. 5: 283- 288.
Heaton, S.N., Bursian, S.J., Giesy, J.P., Tillitt, D.E., Render, J.A., Jones, P.D., Verbrugge, D.A., Kubiak, T.J., Aulerich, R.J. (1995). Dietary exposure of mink to carp from Saginaw Bay, Michigan. 1. Effects on reproduction and survival, and the
potential risks to wild mink populations. Arch. Environ. Contam. Toxicol. 28: 334- 343.
Helander, B. (2006) Havsörn. Bottniska viken 2005: Årsrapport från den marina miljöövervakningen. (UMF). Sid. 27.
Helander, B. (2007) Havsörn - i miljöövervakningens tjänst. Havet 2007 (Natur- vårdsverket, UMF, SMF och GMF). Sid. 90-92.
Helander, B., Olsson, A., Bignert, A., Asplund, L., Litzén, K. (2002). The role of DDE, PCB, coplanar PCB and eggshell parameters for reproduction in the white- tailed sea eagle (Haliaeetus albicilla) in Sweden. Ambio 31: 386-403.
Helander, B., Olsson, M., Reutergårdh, L. (1982). Residue levels of organochlorine and mercury compounds in unhatched eggs and the relationships to breeding suc- cess in white-tailed sea eagles Haliaeetus albicilla in Sweden. Holarctic Ecol. 5: 349-366.
Helle, E., Olsson, M., Jensen, S. (1976). PCB levels correlated with pathological changes in seal uteri. Ambio 5: 261-263.
Hellner, C., Håkansson, L., Johansson, K. (1991). Kvicksilver i Sverige – problem och åtgärder. Naturvårdsverket informerar. ISBN-91-620-1101-4. 36 sid.
Hodson, P.V., McWirther, M., Ralph, K., Gray, B., Thivierge, D., Carey, J., van der Kraak, G., Wittle, D., Levesque, M.C. (1992). Effects of bleached kraft mill effluent on fish in the St. Maurice River, Quebec. Environ. Toxicol. Chem. 11: 1635-1651.
Hoffman, D.J., Rice, C.P., Kubiak, T.J. (1996). PCBs and dioxins in birds. In: Environmental contaminants in wildlife: interpreting tissue concentrations (Nelson Beyer, W., Heinz, G.H., Redmon-Norwood, A.W., eds.). CRC Press, Inc., Boca Raton. pp. 165-207.
Holm, L., Blomqvist, A., Brandt, I., Brunström, B., Ridderstråle, Y., Berg, C. (2006). Embryonic exposure to o,p'-DDT causes eggshell thinning and altered shell gland carbonic anhydrase expression in the domestic hen. Environ. Toxicol. Chem. 25: 2787-2793.
Holmström, K., Järnberg, U., Bignert, A. (2005). Temporal trends of PFOS and PFOA in guillemot eggs from the Baltic Sea, 1968-2003. Environ. Sci. Technol. 39: 80-84.
Hornshaw, T.C., Aulerich, R.J., Johnson, H.E. (1983). Feeding Great Lakes fish to mink: effects on mink and accumulation and elimination of PCBs by mink. J. Tox- icol. Environ. Health 11: 933-946.
Hylland, K., Feist, S., Thain, J., Förlin, L. (2003). Molecular/cellular processes and the health of the individual. In: Effects of pollution on fish. Molecular effects and
population responses. (Lawrence, A.J., Hemingway, K.L., eds.). Blackwell Science Ltd, Oxford. pp. 135-178.
Härdig, J., Ottosson, K. (2004). Rapport från fiskundersökning i Sundsvallsbukten 2003. SVA 2004/212.
Härkönen, T. (2006). Populationsinventeringar av knubbsäl i Kalmarsund. Sakrap- port till Naturvårdsverket och Airicole.
Idman, E., Roos, A. (2003). The role of mercury in the decline of the otter popula- tion in Sweden: a time trend analysis of mecury in otters from 1970 – 2002. Ab- stract. The International Otter Survival Fund (IOSF) Conference, Isle of Skye, Scotland, 2003.
Jobling, S., Nolan, M., Tyler, C.R., Brigthy, G., Sumpter, J.P. (1998). Widespread sexual disruption in wild fish. Environ. Sci. Technol. 32: 2498-2506.
Järnberg, U., Holmström, K., Bignert, A., Hjelmberg, M., Odsjö, T. (2003). Retro- spektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön – Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01.
Jönsson, C.J., Rodriguez-Martinez, H., Lund, B.-O., Bergman, Å. and Brandt, I. (1991). Adrenocortical toxicity of 3-methylsulfonyl-DDE in mice. II. Mitochon- drial changes following ecologically relevant doses. Fund. Appl. Toxicol. 16: 365- 374.
Jönsson, E.M., Brandt, I., Brunström, B. (2002). Gill filament-based EROD assay for monitoring waterborne dioxin-like pollutants in fish. Environ. Sci. Technol. 36: 3340-3344.
Kallenborn, R., Berger, U., Järnberg, U. (2004). Perfluorinated alkylated sub- stances (PFAS) in the Nordic environment. Tema Nord 2004: 552.
Kannan, K., Corsolini, S., Falandysz, J., Oehme, G., Focardi, S., Giesy, J.P. (2002). Perfluorooctanesulfonate and related fluorinated hydrocarbons in marine mammals, fishes, and birds from coasts of the Baltic and the Mediterranean Seas. Environ. Sci. Technol. 36: 3210-3216.
Kannan, K., Perrotta, E. and Thomas, N.J. (2006). Association between perfluori- nated compounds and pathological conditions in southern sea otters. Environ. Sci. Technol. 40: 4943-4948.
Karchner, S.I., Franks, D.G., Kennedy, S.W. and Hahn, M.E. (2006). The molecu- lar basis for differential dioxin sensitivity in birds: role of the aryl hydrocarbon receptor. Proc. Natl. Acad. Sci. USA 103: 6252-6257.
Karels, A., Markkula, E., Oikari, A. (2001). Reproductive, biochemical, physio- logical, and population responses in perch (Perca fluviatilis L.) and roach (Rutilis rutilis) downstream of two elemental chlorine-free pulp and paper mills. Environ. Toxicol. Chem. 20: 1517-1527.
Karlson, K., Ishaq, R., Becker, G., Berggren, P., Broman, D., Colmsjö, A. (2000). PCBs, DDTs and methyl sulphone metabolites in various tissues of harbour por- poises from Swedish waters. Environ. Pollut. 110: 29-46.
Karlsson, O., Härkönen, T., Bäcklin, B.-M. (2007) Sälar på uppgång. Havet 2007 (Naturvårdsverket, UMF, SMF och GMF). Sid. 84-89.
Karås, P., Neuman, E., Sandström, O. (1991). Effects of pulp mill effluents on the population dynamics of perch, Perca fluviatilis. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 48: 28-34.