Är observerade effekter på fisk i sjön Molnbyggen unika? Under 1990-talets första hälft upptäckte lokalbefolkningen djupa sår på fiskar

sjön Molnbyggen i Leksands kommun. Misstankar fanns att skadorna kunde bero på att kemikalier läckt från en närbelägen avfallsdeponi vid Lindbodarna. Mellan åren 1996 och 2001 bedrevs undersökningar för att noggrannare karakterisera ska- dorna och hitta vad som orsakat dem.

Vid dessa studier fann man inte bara hög frekvens av sår och fenskador på fiskar utan också en rad toxiska effekter och tecken på fortplantningsstörningar (Naturvårdsverket, Rapport 2002; Noaksson, 2003; Noaksson et al., 2005). Abbor- rar i sjön uppvisade förminskad lever, förhöjda enzymaktiviteter i levern och förekomst av DNA-addukter, vilket indikerade påverkan av toxiska ämnen. Dess- utom fann man att ca 75 % av abborrhonorna i Molnbyggen inte hade utvecklat sina romsäckar och inte gått till lek, jämfört med 4 % i en referenssjö. Samma höga frekvens av icke lekmogna honor observerades även hos bäckröding i Våtån, som rinner från avfallsdeponin till Molnbyggen. Analyser av hormoner i blodet hos abborrhonor i Molnbyggen och bäckröding i Våtån indikerade att fiskens produk- tion av manliga könshormoner var störd. Även i honfiskar är manliga könshor- moner av stor betydelse, speciellt för den tidiga äggutvecklingen. Störd syntes av androgener tolkades som den mest sannolika mekanismen bakom de observerade fortplantningsstörningarna (Noaksson et al., 2001; Noaksson et al., 2003; Noaksson et al., 2004; Noaksson et al., 2005). Detta tyder på att fisken troligen exponerats för något hormonstörande ämne som läckt ut från avfallsdeponin. Några andra verk- samheter eller möjliga källor som kan läcka miljögifter finns inte kring sjön.

Det är klarlagt att lakvatten har läckt ut i sjön Molnbyggen via bäckar, men att detta upphörde 1999 (Naturvårdsverket, Rapport 2002). Det är inte ovanligt att lakvatten från avfallsdeponier innehåller ämnen (ex. ftalater, nonylfenol, tributyl- tenn och vissa läkemedel) som kan påverka hormonsystemen hos fiskar. Analyser av det aktuella lakvattnet och lakvattensediment från deponin i Lindbodarna visade förekomst av ett stort antal miljöskadliga ämnen, men i låga halter. Bland de analy- serade ämnena har man inte kunnat peka ut något som säkert kan kopplas till de observerade skadorna på fisken (Naturvårdsverket, Rapport 2002; Noaksson, 2003).

Vid kompletterande studier i fem andra sjöar som var kontaminerade av lakvat- ten från soptippar observerades likartade toxiska effekter, fortplantningsstörningar och sår hos abborrhonor i sjön Nedre Vättern i Skinnskattebergs kommun. Detta tyder på att effekterna som observerats i Molnbyggen inte är unika. För att bedöma tillståndet i fisksamhällena har genomförts standardiserade provfisken i Molnbyg- gen och ett antal andra sjöar som kontaminerats av lakvatten. Fisksamhället i Molnbyggen och Nedre Vättern uppvisade inga eller obetydliga avvikelser från vad som kan förväntas i en opåverkad sjö av likartad karaktär. De observerade skador-

na hade således inte lett till några nämnvärda effekter på populationsnivå (Appel- berg et al., 2000a; Dahlberg, 2001).

Exemplet Molnbyggen visar att det kan förkomma bristfällig uppsamling och hantering av lakvatten från avfallsdeponier och att detta kan orsaka spridning av toxiska och hormonstörande ämnen som orsakar effekter på organismer i närlig- gande sjöar. Det är inte heller säkert att en behandling av sådana lakvatten i kom- munala reningsverk är tillräckligt effektiv för att eliminera de miljöfarliga ämnena. 6.1.4 Är fiskar i vattnen kring Stockholm allvarligt påverkade av

miljögifter?

Under åren 1999 – 2001 genomförde forskare vid Stockholms universitet en unik undersökning på fisk i vattnen kring Stockholm. Vanligen studeras effekter på fisk och andra organismer i närheten av en specifik punktkälla som släpper ut ett be- gränsat antal miljöfarliga ämnen. I detta fall valdes en hel storstad som en stor diffus punktkälla som sprider ut en mycket komplex blandning av merparten av de miljöstörande kemikalier som används i vårt samhälle. Totalt 800 abborrar fånga- des in och undersöktes vid fyra lokaler i en gradient från centrala Stockholm och 46 km in i Mälaren, och vid 6 lokaler i en andra gradient från centrala Stockholm och 84 km österut till de yttersta öarna i Stockholms skärgård. Ett batteri av bio- kemiska och fysiologiska biomarkörer användes för att studera hälsotillståndet hos fiskarna. Man mätte också halten av välkända miljögifter (PCB, DDT, HCH och HCB) i muskel hos fisken för att få en uppfattning om hur persistenta miljögifter sprids i undersökningsområdet (Linderoth et al., 2006; Hansson et al., 2006b).

Resultaten visar att fisken i vattnen kring Stockholm var påtagligt stressade av föroreningsbelastningen. De uppvisade en rad effekter som tyder på en relativt kraftig exponering för miljöstörande ämnen. Bland effekterna kan nämnas minskad kroppstillväxt, störd fettomsättning, förhöjd aktivitet hos avgiftningsenzymet EROD och hög halt av DNA-addukter, vilket indikerar exponering för potenta miljögifter. En hämmad aktivitet av acetylcholinesteras signalerar att nervsystemet kan vara påverkat. Dessutom påvisades förminskade romsäckar och en ökad fre- kvens av icke könsmogna honabborrar. Halten av DDT och PCB, som användes som föroreningsindikatorer, var 10 – 28 ggr respektive 7 – 15 ggr högre hos abbor- re i vattnen kring Stockholm än hos abborre i bakgrundsområden i Östersjön. Där- emot var halterna av HCH och HCB jämförbara med bakgrundsnivåerna i Öster- sjön.

De mest uttalade effekterna återfanns i centrala Stockholm med avtagande ef- fekter in i Mälaren och ut mot Stockholms skärgård. Förvånande var dock att vissa effekter, som de observerade störningarna på fortplantningen, var lägre i mellan- skärgården och ökade när man kom ut i ytterskärgården. Detta indikerar att det i dessa områden sannolikt blir en påspädning av olika föroreningar från Östersjön.

Den här typen av undersökningar ger ofta inte svar på vilket eller vilka ämne(n) som orsakar de påvisade effekterna. Däremot indikerar de att en storstad som Stockholm är en stor och diffus källa för ett stort antal antropogena ämnen som används i samhället. De visar också att det är lång väg kvar innan miljömålet Gift- fri miljö är uppnått. Exemplet med undersökningarna i Stockholm pekar också på

vikten av att genomföra standardiserad miljöövervakning i hårt belastade områden i anslutning till storstäder, vid flodmynningar och andra komplext förorenade områ- den. Det är kanske i just sådana områden som uppföljningen av miljömålen bör äga rum.

6.1.5 Fler exempel på toxiska effekter på fiskar i förorenade områden