Kursuppgiftens kontext och dess utformning vid de två kurstillfällena

Vid studiens inledning genomfördes en intervju med läraren för att undersöka handledningen av kursuppgiften. Läraren förutsätter för det första att studenterna kan arbeta självständigt och har egen stark driv- kraft. Undervisningen sker genom individuell handledning; deltagar- nas egna skisser är ett viktigt undervisningsmaterial, men även andra läromedel används, till exempel litteratur av Schönberg (1988) och

Smith Brindle (1986, 1987). Dessa böcker ger konkreta tips på hur en kompositör kan arbeta med att utveckla och utvärdera ett motiviskt material. För det tredje förväntar sig läraren att studenterna kompone- rar ett verk som är personligt och som bygger på ”eget kunnande, idéer och tankar.” Verket ska också ha en konsistent struktur, alltså inte vara en ogenomtänkt blandning av olika stilar (jmf. diskussionen om stilförtrogenhet i avsnitt 2.3.) Det sistnämnda är en förväntning som liknar de krav som brukar ställas på akademiska uppsatser (Rie- necker & Stray Jørgensen, 2008).

Kursuppgiften kan betraktas som ett fritt strukturerat problem, ef- tersom det inte finns en exakt instruktion kring vad uppgiften går ut på. För att lösa uppgiften måste studenterna självständigt strukturera sitt arbete. Läraren kan dock hjälpa dem med att avgränsa materialet så att de inte arbetar med för många parametrar samtidigt eller lära dem tekniker för att generera ett tematiskt material. Av lärarens be- skrivning framgår också att studenterna delvis använder sig av datorer i sitt komponerande även om de komponerar för akustiska instrument (jmf. 3.2.1. och 3.2.2.).

Studiens deltagare fick likartade uppgifter: att komponera ett verk

på cirka sju minuters speltid för en professionell blandad ensemble med blås-, stråk- och slagverksinstrument. De ensembler deltagarna

komponerar för är specialiserade på att spela nutida musik och anlitas ofta av musikhögskolors kompositionsutbildningar för att framföra studenters kompositioner. Det färdiga verket ska noteras i ett partitur med tillhörande stämmor. Studenterna får drygt åtta månader på sig att fullfölja uppgiften. Under denna period får de individuell handledning från sin lärare (som är samma person för de tre deltagarna). Studen- terna deltar också i repetitionsarbetet av sin musik. Detta innebär att de komponerar musik i ett sammanhang som påminner om en profes- sionell kontext, med undantaget att de får handledning av sin lärare.

Bengt, som deltog i pilotstudien, påbörjade sin kursuppgift under hösten 2012 och avslutade den under våren 2013. Han fick i uppgift att komponera musik för en blandad kammarorkester med följande sättning: • Flöjt/altflöjt • Oboe • Klarinett (Bb)/basklarinett • Sopransax/barytonsax • Piccolatrumpet (Bb)/Trumpet (Bb) • Slagverk för två musiker

• Stråkkvintett: violin 1, violin 2, viola, cello, kontrabas Han hade möjlighet att under repetitionsarbetet tre dagar före konser- ten lyssna på sitt verk och även samråda med både dirigenten och mu- sikerna om framförandet, även om denna möjlighet på grund av ett pressat schema var begränsad.

Håkan och Erik, som deltog i huvudstudien, påbörjade sina kurs- uppgifter hösten 2013 och avslutade dem våren 2014. Till skillnad från Bengt fick de i uppgift att komponera för en mindre besättning bestående av följande instrument:

• Flöjt/altflöjt • Klarinett (Bb)/basklarinett • Slagverk • Piano • Viola • Violoncell

Erik och Håkan fick också möjlighet att utöver att delta i repetitions- arbetet och konserten delta i två workshops, en i slutet av oktober 2013 och en i början av februari 2014 då ensemblen framförde deras ännu ofärdiga verk. Detta innebar att de gavs möjlighet att få kling- ande återkoppling på sina framväxande idéer från en professionell en- semble redan tidigt i kompositionsprocessen. Både Håkan och Erik var förtrogna med denna ensemble redan innan de fick kursuppgiften. Erik berättade att han redan komponerat för dem en gång tidigare un- der sin utbildning.

Kursuppgiftens utformning innebar därmed en flexibel inramning som medgav ett stort handlingsutrymme. Deltagarna kunde använda de instrument som ingick i ensemblen, men även lägga till eller ta bort instrument. Till exempel kunde flöjtisten och slagverkaren växla mel- lan olika instrument inom samma instrumentfamilj under ett framfö- rande.

4.4. Mångsidiga data – utveckling av

datainsamlingen från pilotstudien till huvudstudien

Insamling av mångsidiga data var en viktig utgångspunkt för att kart- lägga de artefakter som deltagarna använde utan att påverka deras ar- betssätt. De artefakter som deltagarna producerade under studien

skulle ha producerats även utan min inblandning (undantaget intervju- data).

I tidigare forskningsstudier har data av följande typ samlats in: • manuskriptskisser

• kompositörers retroaktiva beskrivningar av sina processer • live-observationer av när deltagare komponerar eller improvi-

serar fram material

• think-aloud protocols där kompositörer berättar högt om sitt arbete samtidigt som det pågår eller kort därefter (Sloboda, 1985; Collins, 2007; Ericsson & Simon, 1984)

Som framgår av avsnitt 4.3.1, prövades metoden för datainsamling under pilotstudien, som genomfördes under höstterminen 2012 till och med vårterminen 2013. Data samlades in vid sex tillfällen och repre- senteras av följande typer:

• en inledande intervju • manuskriptskisser

• tematiska halvstrukturerade intervjuer • filer från ett datorbaserat notationsprogram • inspelade improvisationer (audio)

• observationsdata från repetitioner och konsert (video) • inspelningar av musik som fungerat som en inspira-

tionskälla

• slutversionen av partituret

I pilotstudien med Bengt var ännu inte en strikt rutin för insamling av skisser och datummärkning av dem utvecklad, vilket innebar att de skisser som samlades in var omärkta. Därför var det nödvändigt att i efterhand fastställa deras kronologi. En lärdom inför huvudstudien var att det var nödvändigt att samla in skisserna oftare och ge noggranna instruktioner till deltagarna om datummärkning. Ytterligare en viktig lärdom av arbetet med pilotstudien var att det var nödvändigt att foku- sera på skisserna som huvudsaklig datakälla och att övrig dokumenta- tion av processen huvudsakligen skulle komplettera och belysa den in- formation som fanns i skisserna utifrån fler synvinklar.

Eftersom intervjutillfällena i pilotstudien ibland genomfördes med längre uppehåll kompletterades intervjuerna i huvudstudien med röst- loggar för inte skapa luckor i datainsamlingen. För att underlätta att

uttalanden i intervjuer kunde kopplas ihop med innehållet i en specifik skiss var det nödvändigt att införa ett system med referensmarkörer.

Av pilotstudien framgick att två typer av data, som inte ursprungli- gen hade ingått i planeringen, gav så värdefull information, att de in- kluderades i huvudstudien: improviserat material till kompositionen (inspelat på en ljudfil som Bengt spontant skickade) och en inspelning av ett musikkulturellt verk som fungerat som en inspirationskälla. Sammantaget ledde arbetet med pilotstudien (ht 2012-vt 2013) till föl- jande planering av datainsamling i huvudstudien (ht 2013-vt 2014): 1. Datainsamlingen skulle inledas med inramande initiala intervjuer

med frågor om deltagarnas musikaliska bakgrund, inspirations- källor för kompositionsprocessen (specifika verk) och mer över- gripande strategier.

2. Insamling av deltagarnas skisser och annan kontinuerlig doku- mentation skulle ske så regelbundet som möjligt samt med så nog- grann tidsmärkning och datering av data som möjligt. Därför fick deltagarna i huvudstudien instruktioner om att datummärka alla sina skisser så att det skulle vara möjligt att följa kronologin i ef- terhand.

3. Uppföljande, semistrukturerade intervjuer med fokus på innehållet i deltagarnas skisser skulle så långt som möjligt styras in på kon- kreta överväganden som observerats i kompositionsskisserna. Mer generella resonemang som det inte gick att finna en motsvarighet till i skisserna skulle undvikas. För att underlätta att intervjuutta- landen kunde kopplas samman med ett konkret innehåll i skisserna användes ett system med muntliga referensmarkörer: namnet på skissen, taktnummer och stämma/instrument nämndes under ljud- upptagningarna.

4. Användning av ljudloggar, vilket innebar att deltagarna fick in- struktioner om att varje vecka spela in ett kort meddelande på en ljudfil där de beskrev sina viktigaste överväganden.

5. Visuell och auditiv observation av olika slags dokumentationer under kompositionsprocessen, repetitionsarbete och konsert, samt av referensmaterial, i den mån detta nämndes av deltagarna, ex- empelvis inspelade improvisationer.

Båda fallstudierna i huvudstudien omfattade fler skisser med uppföl- jande intervjuer än i pilotstudien. Genom att deltagarna också regel- bundet spelade in ljudloggar om sina överväganden var det möjligt att förbereda bättre frågor varje gång det var dags att göra en uppföljande

intervju. I huvudstudien tillkom två nya former av datamaterial vilket dels avspeglade nya önskemål om detaljerade data och dels handlade om att deltagarna i huvudstudien arbetade med delvis andra verktyg än deltagaren i pilotstudien:

a) skärmavbildningar från datorprogram (sequencerprogram och program för spektralanalys)

b) röstloggar (som deltagarna spelat in på egen hand)

c) kursmaterial (böcker som deltagarna använt som hjälpmedel) De stora likheterna i de tre processernas upplägg gjorde det angeläget att komplettera datainsamlingen i pilotstudien med uppföljande analy- tiska intervjuer med Bengt för att i så stor utsträckning som möjligt ha likartade utgångspunkter för resultatredovisningen. Avsikten med denna kompletterande insamling var att möjliggöra jämförelser mellan de tre processerna.

Datainsamlingen är grafiskt åskådliggjord i Figur 3. Den översta linjen representerar Bengts process, som pågick från höstterminen 2012 till och med vårterminen 2013 medan de undre linjerna represen- terar Eriks och Håkans processer som pågick parallellt under höstter- minen 2013 till och med vårterminen 2014. De svarta punkterna mot- svarar insamling av skisser medan linserna motsvarar kompletterande data i form av analytiska intervjuer och observationer.

In document ”Det är ur görandet tankarna föds” – från idé till komposition : En studie av kompositionsprocesser i högre musikutbildning. (Page 68-73)