I en artikel i NNMPF:s årsbok diskuterar Hultberg (2015) olika utma- ningar som det musikpedagogiska fältet står inför. En av dessa utma- ningar handlar om att musikpedagogisk forskning ofta kartlagt läran- dets förutsättningar men att det nu också finns behov av forskning som undersöker vilka reella kunskaper studenter utvecklar i olika lä- randesituationer.
Litteraturöversikten i denna studie bekräftar Hultbergs (ibid) iakt- tagelser. Många studier undersöker hur kontextuella betingelser – såsom tillgång till (och kunskap om) olika typer av verktyg (exempel- vis digitala verktyg, musikinstrument och musiknotation), uppgiftens ram och elevsammansättningen i en grupp – utgör förutsättningar för lärande. Däremot finns det färre studier som undersöker vad studen- terna utvecklar för kunskaper när de förhåller sig till lärandekontexten och dess verktyg. En sådan kunskapsutveckling är möjlig att studera genom att analysera de artefakter – exempelvis notskisser, partitur och inspelningar – som studenter producerar när de förhåller sig till sin lä- randekontext och använder dess verktyg i sina egna konstnärliga pro- cesser. Resultatet från föreliggande studie exemplifierar vilka kun- skaper på kollektiv nivå som är möjliga att uppnå när forskningsfokus riktas mot lärandets innehåll. Till exempel finns utförliga exempel på hur strukturen i deltagarnas verk utvecklas över tid. Detta är av in- tresse eftersom skisser, partitur (och ljudupptagningar) avspeglar stu- denternas kunskapsutveckling.
En annan infallsvinkel för att synliggöra lärandets innehåll (inom ramen för musikpedagogisk forskning) är att använda sig av metoder som är inspirerade av konstnärlig forskning. Konstnärlig forskning fokuserar ofta på studiet av utvecklingen av innehållet i musikkultu-
rella verk (jmf. Hultqvist, 2013 och Hedås, 2013). Enligt Borgdorff
(2011) är ett kännetecken för konstnärlig forskning att den egna konstnärliga verksamheten fungerar som ett metodologiskt verktyg för att nå nya insikter om konstnärliga processer. Konstnärlig forskning ger därmed upphov både till nya konstverk och till insikter om de bakomliggande processerna till konstverken.
I föreliggande studie undersöktes hur innehållet i framväxande kompositioner utvecklas över tid. Resultatet visar inte bara vilka verk- tyg som kompositionsstudenter gör bruk av under sina kompositions- processer utan hur de använder verktygen och vad arbetet leder till för typ av resultat i form av musikkulturella verk. Föreliggande studie har synliggjort aspekter av komponerande som inte skulle ha visat sig en- bart vid en undersökning om lärandets kontexter och vilka verktyg studenterna använder. Till exempel visar studien att komposi- tionsprocesserna kännetecknas av studenterna upprepade gånger revi-
derar sina framväxande verk och på så sätt skapar mer varierade och
intressanta verk – med en högre konstnärlig kvalitet.47
Deltagarnas arbete med att revidera sina egna verk, hur dessa revi- deringar genomförs i detalj och vilka förändringar som uppstår i ver- kens struktur över tid framkom inte vid intervjuerna förrän analytiska frågor ställdes med utgångspunkt från det insamlade skissmaterialet. Dessa handlingsmönster representerar därmed outtalade dimensioner av kunskap som är svåra att upptäcka genom att enbart undersöka lä- randets betingelser och de verktyg som studenter använder sig av. Detta exemplifierar möjligheterna att upptäcka lärandets innehåll ge- nom att fokusera på dess konstnärliga dimensioner; vilka kunskaper som utvecklas och vilka konstnärliga kriterier kunskaperna svarar mot.
Min egen förförståelse för problemområdet – som instrumentalist och kompositör – har bidragit till att jag kunnat uppmärksamma konstnärliga dimensioner av lärandets innehåll. Utan denna förförstå- else hade studien troligen inte varit genomförbar. För att undersöka utvecklingen av verkets struktur över tid var det till exempel viktigt att kunna genomföra musikteoretiska strukturella analyser. För att göra sådana analyser krävs kunskaper som ligger bortom den vetenskapliga skolningen, nämligen egna erfarenheter av musicerande på hög
konstnärlig nivå. Vist (2015) diskuterar betydelsen av att forskare,
med konstnärliga erfarenheter använder sig av dessa vid formulering- en av forskningsproblem och metoder. Till exempel kan en musikpe- dagogisk forskare komponera experimentella, men ändå konstfulla
47 Under ett seminarium på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 29 februari 2016 höll konst-
professorn och forskaren Magnus Bärtås ett seminarium där han beskrev de kriterier som an- vänds för att bedöma konstnärliga verk vid Konstfacks antagningsförfaranden. Till dessa kva- litetskriterier räknades bland annat att konstnärliga verk ska präglas av en känsla för nyanser och innehålla intressanta motsägelser mellan sina ingående element. Deltagarnas reviderings- arbeten inom ramen för föreliggande studie innebär att kvaliteten, i relation till Bärtås krite- rier, ökar ju längre de arbetar med sina kompositioner.
småstycken, som ingår i forskningsdesignen (jmf. Hultberg, 2000). När de egna konstnärliga kunskaperna integreras i forskningsmetoden tangerar musikpedagogisk forskning den konstnärliga forskningen.
Det är intressant att ställa sig frågan vad för sorts kunskap som är möjlig att nå genom att arbeta med olika ansatser. Avhandlingar med en pedagogisk ansats presenterar ofta intressanta analyser av lärandets ramar och villkor men fokuserar ofta i mindre utsträckning på läran- dets konstnärliga dimension. Konstnärliga avhandlingar (jmf. Hedås, 2013 och Hultqvist, 2013) kan däremot bidra med intressanta analyser av skapande processer utifrån konstnärens perspektiv. För komposi- tionsstudenter är det intressant att ta del av erfarna kompositörers erfa- renheter baserade på deras egna analyser av sitt kompositionsarbete. I en utbildningskontext är det emellertid värdefullt att även uppmärk- samma en pedagogisk dimension: vilket lärande som kan ske genom kompositionsprocesser.
En studie som fångar både det konstnärliga och det pedagogiska perspektivet är McAdams (2004). Studien bidrar med intressanta per- spektiv eftersom forskaren, med hjälp av sin vetenskapliga begrepps- apparat, kan verbalisera kompositörens konstnärliga process på ett för läsaren begripligt och intressant sätt. En sådan studie är ett bra exem- pel på vad Hultberg (2015) menar med konstnärlig forskning där fors- kare och konstnärer som samarbetar har delvis överlappande förståel- ser kring ett ämne och därmed gemensamt kan synliggöra kunskaper. Kopplingen mellan konstnärliga och vetenskapliga ansatser visar sig vara fruktbar för att söka svar på innehållet i en musikalisk kunskaps-
utveckling, i synnerhet i konstnärliga processer på en professionell
nivå.
Föreliggande studie återspeglar den korsbefruktning som äger rum när det musikpedagogiska fältet närmar sig det konstnärliga fältet. Den konstnärliga dimensionen av lärande som är viktig att lyfta fram är att mänskliga artefakter fyller en funktion för att kompositörer ska kunna uttrycka idéer. Idéerna uppstår dock först då kompositörerna in- teragerar med verktygen; eller som Bengt uttrycker det: ”Det är ur gö- randet tankarna föds”.
För att verktyg ska komma till nytta krävs det en vision och en vilja att uttrycka något. Denna uttrycksvilja kan också leda till upptäckten av nya verktyg. Håkans experimenterande med nya klangliga uttryck leder till att han upptäcker att ett notställ kan användas som ett musik- instrument, vilket är ett intressant exempel på hur en ung kompositör uppfinner ett nytt verktyg (inom den lokala kontexten) för att förverk- liga en klanglig idé som ligger bortom den befintliga uppsättningen av
verktyg. Sammantaget visar studien att unga kompositörer gärna över- skrider begränsningar i verktyg och representationssystem för att ut- trycka nya intressanta idéer. När det saknas tecken för att kommuni- cera en föreställning skapas nya tecken.
Filosofen Huizinga (2004) använde begreppet homo ludens48 för att
beteckna att människor intar ett lekfullt förhållningssätt till sin omgiv- ning. Under musikhistoriens lopp har ett lekfullt förhållningssätt till musik inneburit upptäckter som gör att människor av idag har möjlig- het att ta del av fantastiska klangliga världar. Det är svårt att sia om vart den musikhistoriska utvecklingen är på väg, men en sak kan sägas säkert: att det i skrivande stund finns unga kompositörer som lägger ner själ och hjärta i att skapa musik för att kunna bidra till den kultu- rella utvecklingen. Det är deras insatser som ligger till grund för de klangliga upplevelser som morgondagens musiklyssnare kommer att få ta del av.
Sammantaget vill jag avsluta denna text med att uttrycka vilken in- tressant och lärorik upplevelse det har varit att få arbeta med denna studie. Det har varit ett stort privilegium att få undersöka konstnärliga processer i en kreativ forskningsmiljö. Jag bär med mig många intres- santa uppslag för fortsatt forskning, egen undervisning och eget kom- ponerande.