Kvalitativ forskningsprocess - “Äsch, det är inte så noga, jag är ju bara här en säsong

Då syftet med vår studie har varit att undersöka hur organisationen upplever att säsongsanställningar påverkar den organisatoriska identiteten vill vi skapa en förståelse för respondenternas perspektiv på saken i fråga. Eftersom det vi valt att undersöka är baserat på verkligheten ämnar vi uppnå ett resultat som har både djup och substans. Merriam och Tisdell (2016) menar är det huvudsakliga syftet med en kvalitativ undersökningsmetod är just att skaffa sig en förståelse för respondenternas sätt att se på saken. Samtidigt menar Yin (2015) att man med det kvalitativa tillvägagångssättet möjliggör att uppnå väl underbyggda resultat, vilket är precis vad vi ämnar göra i denna studie. En deduktiv studie i kombination med en kvalitativ forskningsprocess innebär att den teori som insamlas härleds och således ligger den till grund för de intervjufrågor som ställs till respondenterna. Följaktligen blir valet av metod, en deduktiv sådan i kombination med kvalitativa intervjuer avgörande för vidare metodval. En deduktiv ansats till forskningsfrågan ger oss möjligheten att erhålla en djupare förståelse för ämnet än vad vi menar att det hade gjort om vi istället valt en kvantitativ metod för datainsamling.

Vår önskan har varit att våra respondenter ska ge utförliga svar både kring känslor och upplevelser och eftersom vårt syfte med studien har varit att ta reda på om organisationens identitet påverkas av säsongsanställningar anser vi att den typen av metod är fördelaktig. Att få respondenter att ge så precisa svar som möjligt vad gäller hur en person känner, upplever och agerar menar Kvale (1997) är meningen med ett kvalitativt tillvägagångssätt för empirisk datainsamling.

Den datainsamling som ligger till grund för studien har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer.

För att vi som författare ska kunna skaffa oss en god uppfattning om det valda studieområdet menar vi att det är till stor fördel att undersöka just beteenden och åsikter hos de som är en del av det som studeras. Då målet är att erhålla en djupare förståelse för hur en organisations identitet påverkas av en stor del säsongsanställningar anser vi att den kvalitativa metoden för datainsamling är det tillvägagångssätt som passar studiens utförande bäst. Syftet med en kvalitativ datainsamling, enligt Lundahl och Skärvad (1999) är att kunna beskriva, analysera och slutligen förstå det beteende som finns hos olika individer, där individerna själva är

utgångspunkten för undersökningen. Att använda sig av en kvalitativ undersökningsmetod ger studiens författare utrymme att vara flexibel och om det är nödvändigt, kunna byta inriktning vart efter undersökningen genomförs (ibid). Enligt Alvehus (2019) är den kvalitativa metoden särskilt användbar när målet är att belysa ett särskilt område och vidare analysera detsamma utifrån olika sociala sammanhang. Detta menar vi är precis vad vårt syfte med denna studie har varit.

Blomkvist, Hallin och Lindell (2018) menar att kvalitativa studier inte är menade att visa på samma statistiska generaliseringar som en kvantitativ metod för datainsamling ska, däremot menar vi att vår kvalitativa studie fortsatt kan bidra med värdefulla iakttagelser och analyser inom det berörda området. Vid intervju finns det en risk att respondenter målar upp en felaktig bild, medvetet eller omedvetet, kanske för att framställa sig själv eller den organisation personen representerar i bättre dager (Kvale, 1997). Vidare kritik som kan riktas mot den kvalitativa metoden för studiens genomförande är enligt Alvehus (2013) att undersökningen kan bli alltför subjektiv varför förutsättningarna för en replika inte alltid är de bästa.

Anledningen menar Alvehus är att det som ligger till grund för metoden är författarnas egna tolkningar tillsammans med informanternas individuella uppfattningar. Då vi som författare redan erhåller kunskap och förståelse kring de ämnen som behandlas finns det oundvikligen en viss subjektivitet i de olika processer som sker i och med tolkning. Subjektiviteten menar vi bland annat kan synas då vi tagit avstamp i det organisatoriska, medan frågan i stort troligtvis kan ses ur en mängd olika perspektiv.

3.3 Datainsamling

Till följd av det kvalitativa metodvalet har vi samlat in data med hjälp av intervjuer. För att komplettera den insamlade empiriska datan har vi främst använt oss av olika vetenskapliga artiklar men även litteratur, särskilt i form av diverse metodlitteratur. Diverse tidningsartiklar har använts och information om fallstudieobjektet har primärt hämtats från deras hemsida.

Bryman och Bell (2017) förklarar att det finns olika kategorier när det kommer till datainsamling varav en är primärdata, i vårt fall utgörs detta av det empiriskt insamlade materialet. Flertalet författare (Christensen, Engdahl, Grääs & Haglund; 2016; Bryman & Bell, 2017) förklarar att primärdata består av den data som samlats in i syfte för den aktuella studien.

Författarna förklarar vidare att primärdatan måste kompletteras och kombineras med annan data, annars anses det inte tillräckligt.

3.3.1 Intervjuer

Eftersom respondenterna säkerligen har olika erfarenheter och uppfattningar av den sociala verklighet av vilken de är en del av strävar vi efter att skapa en förståelse för denna verklighet.

Bryman och Bell (2017) beskriver hur det finns flertalet olika typer av intervjuer, däribland semistrukturerade. De semistrukturerade intervjuerna kännetecknas av en lättsam struktur där det finns utrymme för följdfrågor och variation i hur frågorna ställs till de olika respondenterna.

De semistrukturerade intervjuerna och de följdfrågor som den metoden möjliggör skapade oss en möjlighet för mer djupgående svar från respondenterna vilka i sin tur har kunnat bidra till en mer djupgående analys och slutsats av forskningsfrågan. Med hjälp av en semistrukturerad intervju finns det en tydlig ram att utgå ifrån men också en möjlighet för oss att ställa följdfrågor samt förtydliga eventuella oklarheter (Alvehus, 2019). Eftersom intervjufrågor kan tolkas olika beroende på respondent och beroende på hur de formulerats kan en semistrukturerad intervju enligt Kvale och Brinkmann (2009) vara att föredra och som följd föll vårt val på den metoden.

Även när det gäller valet av semistrukturerade intervjuer finns det val som kan ifrågasättas.

Bryman och Bell (2017) förklarar hur ledande frågor bör undvikas i största möjliga grad eftersom dessa eventuellt kan förhindra respondenter att svara precis så reflekterande som man önskar för att kunna få så bra svar som möjligt att grunda sin analys på. Det primära syftet med de intervjuer vi haft har varit att erhålla en djupare förståelse för vår forskningsfråga och därför har vi varit beroende av att respondenternas egna tankar och reflektioner får ta ordentligt utrymme. För att uppfylla det önskvärda måttet av validitet har det varit nödvändigt att i viss mån styra respondenterna under intervjuerna, på så vis har vi kunnat hålla oss inom ramen för det område vi velat undersöka.

Nedan finns en sammanställning av de respondenter som medverkat i studien. Eftersom samtliga respondenter är anonyma är det viktigt att notera att namnen i tabellen inte är deras riktiga. Dessa namn är fiktiva namn som vi valt att använda för att läsningen av avsnitten som följer ska tillåta dig som läsare att fokusera på innehållet snarare än att behöva minnas vilka de olika respondenterna egentligen är. För att du inte ska behöva hålla koll på vilken respondent som är vilken valde vi att namnge de olika respondenterna utifrån vad några av backarna i Sälen heter. För att enkelt kunna skilja på vilken avdelning en person tillhör valde vi att ge respondenterna från HR-avdelningen kvinnliga fiktiva namn och arbetsledarna har fått manliga fiktiva namn. Vi menar att den här studien inte avser att ta hänsyn till könsroller och därför tar

vi inte heller hänsyn till om det fiktiva namnet vi gett respondenten stämmer överens med deras faktiska juridiska kön. I den här studien har vi inte lagt någon värdering i respektive respondents kön.

Tabell 3.1 Sammanställning av respondenter

Respondent Anställningsform Avdelning

Märta Helårsanställd HR-avdelning

Ulla Helårsanställd HR-avdelning

Stina Helårsanställd HR-avdelning

Gustav Säsongsanställd Arbetsledare

Lasse Säsongsanställd Arbetsledare

Valle Säsongsanställd Arbetsledare

3.3.2 Urval

För att kunna svara på studiens forskningsfråga var det viktigt för oss att välja en organisation som till stor del arbetar med säsongsanställningar, varför vårt fallstudieobjekt är just SkiStar, med hjälp av ett målstyrt urval. Bryman och Bell (2017) förklarar hur man med ett målstyrt urval bland annat väljer organisationer att studera utifrån den relevans de har kopplat till det forskningsområde en studie är menad att undersöka. Enligt Bryman och Bell (2017) finns det ett flertal val författare av en studie som denna kan göra när det gäller att välja både undersökningsobjekt och respondenter inför en kvalitativ studie med intervjuer, däribland ett målstyrt urval såväl som ett bekvämlighetsurval.

Eftersom en av författarna till denna studie har kopplingar till den organisation som utgör studieobjekt har urvalet av respondenter följaktligen skett med hjälp av ett bekvämlighetsurval.

Tre av respondenterna är helårsanställda och arbetar med HR-frågor medan de andra tre är säsongsanställda arbetsledare med flera säsongers erfarenhet av personalledning och rekrytering. Även om urvalet skett ur bekvämlighet vill vi understryka att vi tillfrågat personer som med sin erfarenhet och roll i allra högsta grad kan bidra med relevanta infallsvinklar, och av den anledningen är det inte de närmsta och mest självklara kontakterna inom företaget som

tillfrågats för medverkande. Att just dessa personer tillfrågats är som nämnt ingen slump, vi anser att just deras roller är av stor vikt och ger oss viktiga perspektiv eftersom det bland annat är dessa som arbetar för att forma och kommunicera identiteten till nya säsongsanställda. Vi menar att det är personer med längre erfarenhet inom företaget som också är de som har möjlighet att lägga märke till förändringar i organisationsidentiteten till följd av säsongsanställningar. Bryman och Bell (2017) samt Schröder, Drotner, Kline och Murray (2003) beskriver hur ett urval som görs ur bekvämlighetssynpunkt är ett urval där respondenter består av personer som enkelt finns tillgängliga för forskaren, vilket varit fallet i vår studie. Att inte välja slumpmässigt tillgängliga respondenter kan vara problematiskt ur det hänseende att det kan påverka studiens validitet och om man i slutändan de facto har undersökt det man faktiskt menade att undersöka, en fråga vilken vi behandlar i avsnitt 3.6 Studiens kvalitet (Alvehus, 2019: Langemar, 2008). Ser man bekvämlighetsurvalet ur ett mer positivt perspektiv menar Blomkvist, Hallin och Lindell (2018) att denna typ av urval kan vara särskilt lämpliga i de fall då en studie genomförs med en tydlig tidsram, vilket är fallet för denna studie. Holme och Solvang (1997) förklarar hur viktigt det är att de respondenter som intervjuas inte väljs helt slumpmässigt om man vill uppnå en djupare förståelse för den forskningsfråga som berörs. Av samma anledning menar Bryman och Bell (2017) att det är viktigt att man utgår från tron om att de respondenter som väljs kan bidra med relevanta infallsvinklar och belysa viktiga aspekter av något specifikt.

Resultatet från en studie där bekvämlighetsurval ligger till grund för det empiriskt insamlade materialet är svåra att generalisera, men det menas heller inte vara meningen med en kvalitativ metod (Bryman & Bell, 2017). Av samma anledning är det svårare att säga att det vi kommer fram till kan ses som allmängiltigt för branschen som arbetar med fjällturism, även om de flesta organisationerna är väldigt lika varandra och resultaten därför borde kunna ses som något generella. För vidare diskussion kring generaliserbarhet hänvisar vi till avsnitt 3.6 Studiens kvalitet.

3.3.3 Genomförande

En av författarna till denna studie erhåller särskilt god kunskap sedan tidigare om den organisation som studerats. Egen information och egna observationer från den författaren med personlig koppling till studieobjektet skulle kunna tolkas in och bearbetas med övrigt, korrekt och empiriskt insamlat material. Det kan ge en felaktig bild kring det vi velat studera eftersom författaren inte längre är en del av organisationen och därför inte heller har en nutidsbild av

studieområdet organisationsidentitet i förhållande till organisationen som studerats. För att undvika att denna koppling till organisationen skulle bli ett problem för studiens genomförande valde vi att låta den författare som inte har koppling till organisationen sköta intervjuerna. Den författare som inte hållit i intervjun har ändå suttit med för att kunna anteckna särskilda iakttagelser och reflektioner. Även av anledningen att bearbetningen i efterhand skulle underlättas ansåg vi det vara viktigt att vi båda var närvarande under intervjuerna för att höra och uppleva samma saker. Det hade kunnat bli ett problem i senare skede i de fall en av oss höll intervjuerna helt själv och istället förväntades återberätta upplevelsen kring alla intervjuer.

Dels för vår egen skull, dels för respondenternas skull, valde vi att i god tid innan genomförandet för intervjun delge vår intervjuguide (Appendix 1). Utöver det informerade vi också om syftet med vår studie och förklarade hur deras svar skulle komma att användas och vidare bli en del av det arbete som publiceras i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA (Appendix 2). Förhoppningen är att de respondenter som redan innan intervjun fått möjlighet att läsa igenom frågorna varit mer beredda på vilka frågor som skulle komma att ställas och på så vis också möjlighet att svara mer utförligt. Detta förklarar Bell, Waters och Nilsson (2016) är mer sannolikt om respondenterna fått chansen att läsa in sig i förväg. Vid inledning av intervjun har syften och användningsområden upprepats för att låta respondenterna kunna ställa frågor kring sin medverkan. Vi valde även att inleda samtliga intervjutillfällen med att övergripande förklara att begreppet organisationsidentitet är ett svårdefinierat begrepp. Vi förklarade vidare att vår önskan varit att respondenterna när de svarade på våra frågor skulle ha med sig att man kan se på begreppet ur ett perspektiv kring tillhörighet där sociala kontexter sätter prägeln på organisationens identitet.

På grund av den rådande pandemin har det inte varit möjligt att ha fysiska möten för intervjuer, istället har vi använt oss av Teams och Zoom. Med hjälp av dessa hjälpmedel har vi ändå haft möjlighet att se respondenterna och till viss del kunnat läsa av personerna mer än vad vi hade kunnat vid exempelvis en telefonintervju. Yin (2015) förklarar att det är fördelaktigt att genomföra intervjuer genom fysiska möten. Fördelen med vårt tillvägagångssätt menar vi är att det erbjuder en större flexibilitet än vad det hade gjort om vi hade haft fysiska möten.

Situationen har gjort det möjligt för oss att bland annat utföra intervjuer utanför normal arbetstid. Förhoppningen har också varit att respondenterna väljer att genomföra intervjun på en plats där de känner sig bekväma, vilket inte kan garanteras för de fall där man tvingas bestämma en gemensam plats för ett möte.

En viktig del för att underlätta för vårt arbete när intervjuerna genomförts är att ställa frågan om respondenterna godkänner att intervjun spelas in. Anledningen till att vi ville spela in samtalet var för att bearbetningen efter intervjun skulle vara enklare men också av den anledning att vi under intervjun kunde vara mer närvarande utan att behöva koncentrera oss på att minnas vad någon sa eller inte sa samt att kunna ställa följdfrågor för ökad förståelse.

Alvesson och Thorell (2011) menar att detta är en av de särskilda fördelarna med just semistrukturerade intervjuer och att det följaktligen är till stor nytta att spela in intervjuerna.

Den av författarna som inte har lett intervjun har suttit bredvid med möjlighet att kunna notera intressanta iakttagelser, så som hur någon av respondenterna reagerar kring en viss fråga.

3.5 Tolkning

Som tidigare nämnt har vi i denna studie tolkat det empiriska materialet med hjälp av de teorier som behandlas, utifrån olika undersökningspunkter som återfinns i avsnitt 2.5 Undersökningspunkter. Enligt Alvehus (2019) är tolkning ett begrepp av stor vikt när det gäller kvalitativ forskning. Betydelsen av tolkning handlar i det här sammanhanget om att utläsa och förstå något med utgångspunkt i teori, vidare genom analys och med hjälp av det utveckla ett sätt att betrakta omvärlden. Fejes och Thornberg (2019) beskriver hur en central del av den kvalitativa forskningen utgörs av databearbetning och analys. Med utgångspunkt i teorierna studeras diverse likheter och olikheter utifrån de bestämda undersökningspunkterna som återfinns i avsnitt 2.5 Undersökningspunkter (Fejes & Thornberg 2019). För att strukturera vårt tolkningsarbete har vi utformat intervjufrågor som kan härledas till de undersökningspunkter vi valt att studera. Vid bearbetning av empiriskt material har dessa undersökningspunkter också varit i fokus vid kategorisering av respondenternas svar.

3.5.1 Operationalisering

Som ovan beskrivits så har ansatsen för denna studie varit deduktiv. Av den anledningen har intervjufrågorna som utformats baserats på tidigare forskning inom det område vi ämnat att studera. De intervjufrågor som finns i vår intervjuguide har vi utformat efter vilka vi anser vara de mest framträdande områdena som vi avser att undersöka (Appendix 2). Lynham (2002) menar att syftet med operationalisering är att sammankoppla olika teorier med vad som återfinns i praktiken. Alltså, olika teorier har undersökts i den miljö i vilken frågan uppstår. Av dessa anledningar är en viktig del av arbetet, med utgångspunkt i en deduktiv ansats, att skapa undersökningspunkter utifrån det teoretiska ramverket, det vill säga genom en

operationalisering (ibid). Bakom varje fråga i vår intervjuguide finns ett syfte, vilket Barrihall och White (1994) förklarar är meningen med operationalisering.

Avsnitt Undersökningspunkter Intervjufrågor

2.1 Organisationsidentitet - förhållandet

till kultur och image Människor runt omkring och samhällets

påverkan på säsongsanställdas identitet. Hur upplever du att identiteten av att vara säsongsanställd påverkas och förändras av omgivningen?

2.2 Organisationers identitet och konflikter

Användningen av mål, stereotypiska drag, värderingar i syfte att skapa en stark identitet.

På vilket sätt upplever du att uppfattningen om organisationen kan vara beroende på vilken avdelning en säsongsanställd tillhör?

Om du började din karriär inom organisationen som säsongare - hur upplever du att ditt sätt arbeta och verka inom organisationen har förändrats mellan

Hur arbetar ni för att få de säsongsanställda att känna att de har ett syfte?

2.3 Organisatorisk identifieringsprocess Framkallningen av specifika individuella identiteter för att överensstämma med organisationens identitet.

Hur arbetar ni för att säsongsanställda ska anamma organisationens identitet?

2.3 Organisatorisk identifieringsprocess Tillhandahållandet av information och

skapandet av sammanhang för individer. Hur ser du till att den vision ni har kring organisationens identitet når ut i hela

som organisationen mål, stereotypiska drag, värderingar, når ut till alla?

Vems ansvar är det att se till att organisationsidentiteten genomsyras i alla led i organisationen?

På vilket sätt upplever ni att återkommande säsongspersonal samt helårsanställda

Hur ser ni på säsongsanställda som ni inte upplever delar organisationens identitet, i

Hur anser du att det påverkar den organisationsidentitet som ni arbetat fram

Med utgångspunkt i den deduktiva ansatsen har vi gjort en kvalitativ dataanalys vilket betyder att de intervjufrågor som ställts, vilka varit teoretiskt härledda, utgör grunden för den empiriska datan som sen analyserats. De teorier som berörts är viktiga för att kunna tolka de svar som respondenterna gett oss. För att underlätta bearbetningen delade vi redan från början in intervjufrågor efter olika teman, härledda till de olika teorierna, med en förhoppning om att det arbetssättet skulle komma att underlätta analysen av materialet. Efter intervjuernas genomförande delade vi upp dessa om tre var att transkribera för att senare kunna koda dessa utifrån olika teman. De undersökningspunkter vi i stort valde att deducera utefter för att lättare kunna bearbeta den empiriska datan var omgivningens påverkan på säsongsanställdas identitet

In document “Äsch, det är inte så noga, jag är ju bara här en säsong”: En kvalitativ fallstudie om säsongsanställningars påverkan på organisationsidentiteten. (Page 25-34)