Trots att vi utför en fallstudie utifrån en bestämd organisation antar vi att det till viss del går att generalisera resultaten då vi menar att många organisationer i samma bransch som den i vår studie, präglad av en stor andel säsongsanställningar, i stor utsträckning liknar varandra på fler sätt. Alltså, resultaten bör vara hyfsat typiska för flertalet organisationer som är uppbyggda och verkar på ett likvärdigt sätt. Enligt Kvale (2009) är det viktigt för studiens helhet och kvalitet att kunna ställa sig kritisk till, samt att ifrågasätta det egna arbetet. En fallstudie kan enligt Bryman och Bell (2017) nästintill aldrig generaliseras varför det är av särskilt vikt för oss att reflektera över hur vår studie förhåller sig till en möjlig generalisering. Enligt Bryman och Bell (2017) finns det dock vissa fall där man kan hävda en viss generaliserbarhet, vilket vi alltså menar är fallet för denna studie. Förutom svårigheter när det gäller en fallstudies generaliserbarhet menar författarna också att svårigheter kan uppstå till följd av att en studie är kvalitativ, då begränsningar uppkommer till följd av att fokus för undersökningen ligger på detaljer (ibid).
3.6.1 Validitet
Eftersom denna studie utgår från en deduktiv ansats finns en tydlig koppling mellan teori och den empiriska data som delgetts av respondenterna. Med anledning av att vi valde att arbeta med en fallstudie anser vi att det har varit mer enkelt att hålla oss det till undersökningsområde vi från början bestämt att undersöka. Organisationen är en del av en specifik bransch, vilken är just den vi ämnat att studera inom. Två begrepp som enligt Alvehus (2019) är vanliga i sammanhang kring forskningens kvalitet är reliabilitet och validitet. Kort beskriver Tjora (2012) hur validitet handlar om i vilken utsträckning författarna undersökt det som är tänkt att undersökas. Att säkerställa validiteten menar Tjora bland annat innebär att studien tydligt är förankrad i relevant forskning.
Den organisation vi valt att basera vår fallstudie på är den största i branschen i Skandinavien och vi kan således utgå ifrån att det vi vet om den stora organisationen till viss del också kan uttala sig om andra organisationer i samma bransch (SkiStar c, u.å). Svårigheterna som finns när det kommer till empirisk generalisering menar Teorell och Svensson (2007) bland annat är att det vi vill dra slutsatser kring och uttala oss om skiljer sig från det vi har studerat utifrån olika variabler, analysenheter och kontext. Som nämnt, vi har ämnat att kunna generalisera utfallet av studien då vi menar att många organisationer i samma bransch som den i vår studie i stor utsträckning liknar varandra på fler sätt. Dock kan möjligheterna till generalisering ifrågasättas eftersom storlekarna på organisationerna i branschen är väldigt varierande och dessutom kan man ställa sig frågande till om de sex intervjuer vi gjort är tillräckliga för att kunna uttala sig om något som är så mycket större. Slutligen menar vi att det kan finnas svårigheter i att generalisera våra resultat av studien eftersom vår studie varit begränsad i både tid, plats och sammanhang. Vi menar att dessa faktorer kan spela stor roll och med andra förutsättningar hade svaren eventuellt kunnat bli annorlunda. Precis som beskrivs ovan kan generalisering delas upp i två olika dimensioner, dels teoretisk generalisering, dels också empirisk generalisering (ibid). Teoretisk generalisering syftar till att generalisera på en högre abstraktionsnivå, det vill säga vi generaliserar våra observationer tillbaka till olika teoretiska begrepp. Teorell och Svensson (2007) förklarar hur det till exempel kan innebära att egennamn ersätts med abstrakta objekt, vilket vi menar att vi exempelvis gjort när vi i vår studie benämner fallstudieobjektet som organisationen på alla ställen förutom i avsnitt 3.1.1 Fallstudie SkiStar.
Vidare förklaras hur empirisk generalisering innebär att yttra sig om andra situationer än den
man har undersökt, precis som vi ämnar med vårt urval ur en stor population att använda urvalet för att kunna säga något om den stora populationen (ibid).
Vår studie är en fallstudie och vi är medvetna om att det normalt sett är svårt att generalisera den typen av studier. Dock, som tidigare nämnt, anser vi att det till viss del går att generalisera resultaten eftersom många organisationer i samma bransch som den i vår studie i stor utsträckning liknar varandra på fler sätt. Den organisation vi valt att basera vår studie på är större än de andra organisationerna inom samma bransch, dessutom har organisationen verksamheter på flera olika destinationer, både i Sverige och Norge. Följaktligen anställs en väldigt mycket större andel säsongsanställda till denna organisation än till andra organisationer verksamma i samma bransch. Dessa skillnader kan komma att påverka resultatet, särskilt när det kommer till fall då säsongsanställda väljer att inte identifiera sig med organisationen. I de fall detta blir problematiskt får det mycket större medieutrymme i organisationen vilken vi baserar vår fallstudie på, än vad vi menar att det möjligtvis får om det sker i någon av de konkurrerande organisationerna. Alltså i de fall våra respondenter beskriver hur organisationens identitet påverkas av att säsongsanställda disidentifierar sig med organisationen menar vi att det inte går att säkerställa att andra, mindre organisationer i samma bransch, påverkas på samma sätt. Våra respondenter har inte valts ut slumpmässigt utan har tillfrågats specifikt förklarar med tanke på deras roll inom företaget, dels också hur länge de varit inom företaget, eftersom vi anser att det är av betydelse för det område vi studerar.
Validitet kan delas upp i extern respektive intern och enligt Bryman och Bell (2017) handlar extern validitet om i vilket fall en studie kan generaliseras till andra sociala miljöer och situationer. Eftersom denna studie utgår från en deduktiv ansats finns en tydlig koppling mellan teori och den empiriska data som delgetts av respondenterna. Intervjuguiden som finns bifogad i Appendix 2 visar på kopplingen mellan de teorier vi utgått ifrån och det vi önskat ta reda på.
Vad gäller den externa validiteten menar författarna att den uppfylls då man använt sig av ett slumpmässigt urval (Bryman & Bell, 2017). Den externa validiteten menar författarna blir tvivelaktig i de fall urvalet skett icke-slumpmässigt, vilket är fallet i vår studie. Intern validitet å andra sidan handlar om att de iakttagelser vi gör ska stämma överens med de teorier författaren utvecklar (ibid).
3.6.2 Reliabilitet
I den mån samma teorier tillsammans med den intervjuguide som använts i vår studie används för framtida studier bör samma studie kunna utföras igen, dock med hänsyn till eventuella förändringar i de sociala miljöerna som undersöks. Med fördel menar vi att studien bör kunna utföras med fokus på ett annat fallstudieobjekt i samma bransch, för att på så vis kunna upptäcka eventuella likheter och skillnader. LeCompte och Goetz (1982) presenterar begreppen intern respektive extern reliabilitet. Vad gäller reliabilitet förklarar författarna att extern reliabilitet avser i vilken utsträckning undersökningen kan replikeras och genomföras igen. Den interna reliabiliteten handlar om huruvida författarna är överens om hur iakttagelser och empirisk data ska tolkas (ibid). Genom ständig kommunikation om hur vi ska gå tillväga när vi tolkar material hoppas vi kunna uppfylla den interna reliabiliteten. Kodning av det insamlade materialet menar vi har hjälpt oss att på ett enkelt sätt kunnat tolka datan på likvärdiga sätt.
Bryman och Bell (2017) förklarar hur den externa reliabiliteten i många fall är svår att uppleva eftersom den miljö i vilken en studie genomförs inte är konstant utan alltid förändras och så är även fallet för denna studie.
3.7 Forskningsetik
Blomkvist, Hallin och Lindell (2018) beskriver hur det finns fyra huvudkrav som behöver vara uppfyllda för att bevisa att författare till studien har betett sig etiskt rätt under arbetsprocessen, det vill säga, använt sig av god praxis gällande vetenskapligt arbete. De fyra olika kraven är informations-, samtyckes-, konfidentialitets-, och nyttjandekrav. Informationskravet har vi uppfyllt genom att informera respondenterna om syftet med studien för att senare få konfirmerat att de är villiga att ställa upp på intervjun. För att respondenterna ska vara väl insatta i syftet med vår studie samt vad vi ämnar använda deras svar till så har vi utformat ett informationsbrev (Appendix 1). Informationsbrevet mejlades till respondenterna i god tid innan intervju för att det skulle finnas tid till att ställa frågor kring studien. I samband med att informationsbrevet skickades ut till samtliga respondenter har vi också uppfyllt kravet för samtycke. Vad gäller konfidentialitetskravet går det ut på att inte sprida det material vi samlat in till andra personer än oss själva. Vad gäller den slutgiltiga rapporten kommer den att publiceras i DIVA samt delges till både examinator, handledare och kurskamrater, vilket respondenterna har informerats om. Däremot är det endast vi som författare till denna studie som kommer ta del av det fullständiga empiriska materialet, varför konfidentialitetskravet kan
anses uppfyllt. I enlighet med nyttjandekravet har den delgivna informationen endast använts i syfte för den studie som respondenterna informerats om att det ska användas till.
Alla respondenter i vår studie är anonyma för att på ett etiskt korrekt sätt se till att respondenterna inte kommer skada till följd av att de deltar i undersökningen, särskilt viktigt i de fall känsliga frågor behandlas (Tjora, 2012). Vi tror inte att våra intervjufrågor studie i större utsträckning berör några känsliga ämnen men har trots det valt att hålla alla respondenter anonyma. Däremot kan det vara väsentligt att få redovisa vilka avdelningar de tillhör eftersom det i vissa fall kan komma att påverka de svar som ges. När vi hörde av oss till organisationen och introducerade vår planerade studie frågade vi om de upplevde att det kunde komma att bli problematiskt att svara på frågor kring ämnen som rör organisationens identitet.
Kontaktpersonerna meddelade att de inte såg några svårigheter med att vara behjälpliga i en studie som denna. Att även låta organisationen vi gjort vår fallstudie kring vara anonym hade varit ett alternativ. Som följd av att vi fick tillåtelse att skriva ut organisationens namn finns det självklart en risk att det material vi producerat kan komma till användning för konkurrerande verksamheter. Våra respondenter har vad vi kan avgöra inte uttryckt något negativt kring organisationen och därför anser vi inte att relationen mellan respondenterna som arbetstagare och deras arbetsgivare i form av organisationen bör påverkas av deras medverkan.
Yin (2013) påpekar att viss avgörande information kan falla bort i de fall organisationen vilken studien utförs på väljer att vara anonym, varför vi är glada att den tillfrågade organisationen inte såg det som ett problem att medverka och inte heller att studien kommer att publiceras.