Den genomförda undervisningen var nästan identisk för de tre klasserna. Mycket små variationer förekom, till exempel, anpassade läraren lektionens upplägg efter tiden för lektionerna. Men lektionens innehåll samt de pedagogiska valen var i stort sett samma. De små skillnaderna som förekom i undervisningen var minimala och påverkar knappast resultaten av studien. Detta projekt bekräftar resultaten från tidigare studier. Lärarens bedömning har gynnsamma effekter på elevers lärande. Men bedömningen är resurskrävande ur lärarsynpunkt (Hirsh & Lindberg, 2015, s. 4). Tidsåtgången för att ge individuellt anpassad, skriftlig feedback på elevuppgiften var 3–4 timmar per klass. Eftersom jag undervisade tre klasser var den totala insatsen cirka 12 timmar. Uppgiften var att hantera ett bedömningsunderlag för ett litet delmoment. Arbetsbördan var begränsande och jag misslyckades med att ge en detaljerad bedömning på den slutliga redovisningen av uppgiften. Min uppfattning är dock att det är nyttigt att ge feedback på den halvfärdiga uppgiften, och att ge eleverna chansen att använda återkopplingen för att förbättra sina texter. Dessutom brukar eleverna isolera sig från all form av återkoppling i slutet av momenten. Resultaten stämmer överens med tidigare studier som har visat att elever helst vill ha poäng eller betyg istället för nyanserad information om sina prestationer (Jönsson, 2017, s. 92). Kamratrespons-övningen hade positiva effekter på elevernas kunskapsutveckling. Responsövningen var också mycket tidseffektiv. Det tog 3–4 timmar per klass att ge återkoppling på texterna. Kamratresponsen, å andra sidan, tog cirka 15 minuter av lektionstiden. Ytterligare en fördel är att kamratresponsen ger eleverna möjlighet att se hur man kan lösa samma uppgift på olika sätt. Det sista kan ha varit speciellt nyttigt för de studerade klasserna, där klimatet knappast främjade gruppdiskussioner. Men kamratresponsen tillät eleverna att ta del av varandras åsikter och vara aktiva i sin respons.
Forskning om undervisning i genus är begränsad, vilket är en indikation på ett behov av att utveckla kunskap inom området. Mitt utvecklingsarbete är ett bidrag till denna kunskapstradition. Samtliga resultat pekar mot en positiv kunskapsutveckling hos eleverna. De övergripande mönstren är: andelen elever med lägsta betyg (F och E) minskade efter lärarens undervisningsinsats och andelen med högsta betyg (A) ökade från 0% till 45%. Mönstret liknar utvecklingen av betyg i Lundmarks (2018) undervisningsinsats om etik i en Teknik-kurs.
Lundmark (2018) visar också en förbättring av betygen från diagnosen till det slutliga provet.
Dessvärre saknar jag slutsatser gällande vilken undervisningsmetod som var bra, eftersom dataunderlaget missar möjligheter till tillförlitliga jämförelser. För det första är bedömningen subjektiv i båda studierna (a.a., s. 22). För det andra använder Lundmark en 5-gradig bedömningsskala med andra bedömningskriterier än den 3-gradiga bedömningsskala vi använder. Dessutom var förutsättningarna och urvalet annorlunda. Ett bidrag är kvantifieringen och visualiseringen av kunskapsutvecklingen vid tre tillfällen: diagnos, efter kamratrespons och efter lärarens feedback. Kamratrespons-övningen var effektiv både tids- och resultatmässigt.
45% av eleverna förbättrade sina texter efter kamratresponsen. Detta kan jämföras med andelen (52%) av eleverna som förbättrade sina resultat efter lärarens feedback. Men jag tvivlar på att eleverna skulle kunna komma till de högre betygsnivåerna endast med kamratrespons. Enligt Vygotskij är medverkan av en vuxen eller en mer kapabel kamrat en förutsättning för att kunna stötta eleven i att arbeta i den proximala/närmaste utvecklingszonen (Vygotskij, 1978, p. 86).
Som lärare möter vi unika människor under unika omständigheter. Våra teoretisk-pedagogiska kunskap måste vi anpassa efter den speciella kontext där undervisningen sker. Lärarens bedömning är en kontextbunden social praktik (Hirsh & Lindberg, 2015, s. 4). Under VFU, bevittnade jag en spänning mellan handledarens intresse av att testa nya undervisningsmetoder och en skepticism till att ändra etablerade metoder. Det är en personlig utmaning att balansera den ödmjukhet situationen kräver för att lära sig av andra lärares erfarenheter, och att ha modet att testa nya metoder. Att förändra genusstrukturer är en utmaning för skola och samhälle.
Många lärare är omedvetna om sina egna fördomar och hur de bemöter eleverna. Det är lärarens ansvar att rannsaka sin undervisning och jobba för genusmedveten undervisning. Jag vill lära mig hur man i praktiken kan anpassa undervisningen, på ett sätt som tar hänsyn till eleverna förutsättningar och behov.
Referenser
Barton, A., Tan, E. & Rivet, A. (2008). Creating Hybrid Spaces for Engaging School Science Among Urban Middle School Girls. American Educational Research Journal, 45(1), 68-103.
doi: 10.3102/0002831207308641
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, övers.) (5. uppl.). Stockholm:
Liber. (Originalarbete publicerat 2016)
Christensson, P. (2017). Makten över lärandet: Lärares uppfattningar om formativ bedömning sett ur ett maktrelationsperspektiv (Examensarbete, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap). Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32258
Delaryd, C. (2019, 22 februari). Fler kvinnor blir civilingenjörer – men ökningen går långsamt.
Ingenjörskarriär. Hämtad från https://www.nyteknik.se/ingenjorskarriar/fler-kvinnor-blir-civilingenjorer-men-okningen-gar-langsamt-6949127
Butler, J. (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. (S. Almqvist, övers.).
Göteborg: Daidalos. (Originalarbete publicerat 1990)
Ehrnberger, K., Räsänen, M. & Ilstedt, S. (2012). Visualising Gender Norms in Design: Meet the Mega Hurricane Mixer and the Drill Dolphia. International Journal of Design, 6(3), 85-94.
Från http://www.ijdesign.org/index.php/IJDesign/article/view/1070
Ekroth, B. (2014, 1 februari). Bilarnas säkerhet anpassad för män. Aftonbladet. Hämtad från https://www.aftonbladet.se/bil/a/3jPOn0/bilarnas-sakerhet-anpassad-for-man
Eliasson, N. (2017). Att kommunicera skolans naturvetenskap: ett genusperspektiv på elevers deltagande i gemensam och enskild kommunikation (Doktorsavhandling, Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier). Från https://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1089267/FULLTEXT01.pdf
Faulkner, W. (2003). Teknikfrågan i feminismen. I B. Berner (Red.), Vem tillhör tekniken? (s.
23-52). Lund: Arkiv.
Frid, J. (2011). Teknik 1. (1. uppl.) Malmö: Gleerups
Gardelli, V. (2016). To describe, transmit or inquire: ethics and technology in school (Doktorsavhandling, Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education). Från http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:999077/FULLTEXT01.pdf Hatlevik, O. E., & Egeberg, G. (2014). Challenges arising when using field notes and video observations: A close study of teachers’ use of interactive whiteboards in a norwegian school.
I.B. Gudmundsdottir, Vasbo & Beleslin (Red.), Methodological challenges when exploring
digital learning spaces in education. Rotterdam, Netherlands: Sense Publishers. Från https://ebookcentral.proquest.com/lib/dalarna/detail.action?docID=1973981#
Hazari, Z., Potvin, G., Lock, R., Lung, F., Sonnert, G. & Sadler, P. (2013). Factors that affect the physical science career interest of female students: Testing five common hypotheses.
Physical Review Special Topics - Physics Education Research, 9(2). doi:
10.1103/physrevstper.9.020115
Hedlin, M. (2009). Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948 - 1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik (Doktorsavhandling, Umeå University, Matematik, teknik och naturvetenskap). Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1944
Hedlin, M. (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. (Uppdaterad och omarb. version). Växjö: Instutitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet. Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:430176/FULL TEXT01.pdf
Hemeng C., Potvin, G., Khatri, R., Kramer, L., Lock, R. & Hazari, Z. (2019). Examining physics identity development through two high school interventions. Paper presented at 2018 Physics Education Research Conference, Washington, U.S. doi: https://doi.org/10.1119 /PERC.2018.PR.CHENG
Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet: en översikt av svensk och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från https://www.vr.se/analys/rapporter /vara-rapporter/2015-08-10-formativ-bedomning-pa-2000-talet.-delrapport.html
Holmgren, A. (2016). Lärargruppers arbete med bedömning för lärande. I B. Folke-Fichtelius
& Lundahl (Red.), Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. Lund:
Studentlitteratur.
Holth, L. (2015). Den raka och den krokiga vägen: om genus, ingenjörer och teknikkarriärer (Doktorsavhandling, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap).
Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37822
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur och kultur.
Jönsson, A. (2017). Lärande bedömning. Fjärde upplagan. Malmö: Gleerup.
Leiram, E. & Diskin Wetter, J. (2017). Känner du dig som man eller kvinna?” ”Nej!” Om upplevelser av könsidentitet och könsinkongruens i en icke-klinisk population (Examensarbete, Lunds universitet, Institutionen för psykologi). Från https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8917047
Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (2013). Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (3. uppl). Stockholm, Stockholms universitets förlag.
Lock, R. & Hazari, Z. (2016). Discussing underrepresentation as a means to facilitating female students’ physics identity development. Physical Review Physics Education Research, 12(2).
doi: 10.1103/physrevphyseducres.12.020101
Lundmark, T. (2018). Ett förslag till undervisning i etik på teknikprogrammet (Examensarbete, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande). Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67709
Mellström, U. (2003). Teknik och maskulinitet: män och deras maskiner. I B. Berner (Red.), Vem tillhör tekniken? (s. 57-76). Lund: Arkiv.
Montano, S. & Vangenmalm, C. (2018). Teknikundervisning ur ett genusperspektiv (Examensarbete, Malmö Universitet, Lärande och samhälle). Från http://muep.mau.se /handle/2043/25034
Nilsson, J. & Olsson, S. (2013) Lev S. Vygotskij 1896-1934 - Ett ord säger mer än tusen bilder (Kandidatuppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap). Från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/33781?locale=sv
Prop 1994/95: 164. Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet.
Stockholm: Sveriges riksdag. Från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/ jamstalldhet-mellan-kvinnor-och-man-inom_GI03164/html Prop 2008/09: 66. En ny betygsskala. Stockholm: Sveriges riksdag. Från: https://www.
riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/en-ny-betygsskala_GW0366
Regeringskansliet. (2019). Sverige mest jämställda EU-landet i ny mätning. Hämtad 7 oktober, 2020, från Regeringskansliet, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/10/sverige-mest-jamstallda-eu-landet-i-ny-matning/
Rosenberg, T. (2015). Könet brinner fortfarande. Tidskrift om homosexualitet, (2-3), 149-164.
Från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:891132/FULLTEXT01.pdf
Sagfors, K., & Lidén, J. (2011). Genus i gymnasieskolan : En oengagerande fråga?
(Examensarbete, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap) Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21687
Salminen-Karlsson, M. (2003). Hur skapas den nya teknikens skapare? Ingenjörsutbildningens mansdominans och de kvinnliga teknologernas villkor. I B. Berner (Red.), Vem tillhör tekniken? (s. 145-173). Lund: Arkiv.
Setterberg, H. (2012). Formativ bedömning – Ett elevperspektiv. Examensarebete, Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Från https://gupea.ub.
gu.se/bitstream/2077/31546/1/gupea_2077_31546_1.pdf
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete för att säkerställa studiero: det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också (Diarienummer: 400-2015:1405). Hämtad från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter
/tkg/2016/studiero/skolans-arbete-for-att-sakerstalla-studiero.pdf?AspxAutoDetectCookieSupport=1
Skolverket. (2011a). Ämne – Teknik [Ämnesplan]. Från https://www.skolverket.se/sitevision /proxy/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/
gymnasieprogrammen/amne/svid12_5dfee44715d35a5cdfa92a3/1530314731/syllabuscw/jsp/s ubject/TEK/1/pdf
Skolverket. (2011b). Läroplan för gymnasieskolan. Från https://www.skolverket.se /undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket. (2016). Välutvecklat, utförligt och nyanserat. Stockholm: Skolverket. Från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material /inriktningar/5-las-skriv/Gymnasieskola/024_anlaysera-o-kritiskt-granska/del_06/Material/
Flik/Del_06_MomentA/Artiklar/M24_gym_06A_01_valutvecklat_utforligt_nyanserat.docx Skolverket. (2018) Uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner gällande jämställdhet (Regeringsuppdrag, 27). Stockholm: Skolverket. Från https://www.skolverket.se/
publikationsserier/regeringsuppdrag/2018/uppdrag-om-forslag-till-andringar-i-laroplaner-gallande-jamstalldhet
Skolverket. (2019). Uppföljning av gymnasieskola 2020. Stockholm: Skolverket. Från https://www.skolverket.se/download/18.289d0776170c4f425761626/1586435200759/pdf658 5.pdf
Skolverket. (u. å.). Ämne Teknik, TEK. Hämtad 10 oktober, 2020, från Skolverket, https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2895b/1530188141905/Komme ntarmaterial_gymnasieskolan_teknik.pdf
SOU 1992:94. Skola för bildning. Betänkande av Läroplanskommittén. Stockholm:
Läroplanskommittén. Från https://lagen.nu/sou/1992:94
Spender, D. (1982) Invisible women: the schooling scandal. London: Writers & Readers.
Staberg, E. (1992). Olika världar, skilda värderingar: Hur flickor och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen). Från https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A156263&dswid=-4488
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Stoet, G. & Geary, D. C. (2018). The gender-equality paradox in science, technology, engineering, and mathematics education. Psychological Science, 29(4), 581-593. doi:
10.1177/0956797617741719
Trumbull, E., & Lash, A. (2013). Understanding Formative Assessment: Insights from Learning Theory and Measurement Theory. WestEd. Från https://www.wested.org/
online_pubs/resource1307.pdf
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Werner, A. & Lundberg, A. (2016). Genusvetenskaplig didaktik och högskolepedagogik. I: T Hansson, (Red.). Pedagogik för högstadielärare. Gidlunds förlag. Vilnius
von Wright, M. (1999). Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?
Stockholm: Statens skolverk. Hämtad från http://urn.kb.se
Vygotsky, L. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes.
Cambridge, MA: Harvard University Press.
Wahlgren, V. C. (2009). Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola: Genuspedagogers förståelse av gymnasieskolans jämställdhetsarbete (Doktorsavhandling, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation), Från http://urn.kb.se/resolve?
urn=urn:nbn:se:hj:diva-7949
Walden, L. (1982). Teknikkulturens dubbla förtecken. Tidskrift För Genusvetenskap, (3), 15-24. Från http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1341/1156
Wernersson, I. (2006). Genusperspektiv på pedagogik [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Från https://www.ipd.gu.se/digitalAssets/835/835974_isbn_91-85027-44-8.pdf
Wikström, A. (2016). Ingenjören och jämställdhet. Stockholm: Sveriges Ingenjörer. Från https://www.sverigesingenjorer.se/globalassets/anstallning/ingenjoren_och_jamstalldhet.pdf Wilson, V. (2016). Research Methods: Content Analysis. Evidence Based Library and Information Practice, 11(1), 41-43. doi: 10.18438/B8CG9D
World Economic Forum (2020). Global Gender Gap Report 2020 (Insight rapport). Geneva:
World Economic. Från http://www3.weforum.org/docs/WEF_GGGR_2020.pdf
Zohar, A. & Bronshtein, B. (2005). Physics teachers' knowledge and beliefs regarding girls' low participation rates in advanced physics classes. International Journal Of Science Education, 27(1), 61-77. doi: 10.1080/0950069032000138798
Frågor
• Är Sverige ett jämställt land om man frågar ingenjörer?
• Vad är unikt för Teknik(ämnet) och genus?
• Varför undviker skolan att arbeta med genusfrågor?
• Vad är syftet med att referera till Vygotsky, Luria och Leontev?
• Vad är ett könsessentialistiskt perspektiv på undervisning?