Resultatet av min undersökning visar att lärarens och elevernas upplevelser av olika lärandesituationer överensstämmer. Samstämmigheten är stor när det gäller värdering av sociala aspekter som delaktighet, ansvar och samarbete. När det handlar om motivation och utveckling av ämneskunskap verkar lärare och elever ha olika synvinkel. Detta faktum understryker komplexiteten och individualiteten i ungdomarnas lärande och kunskapsutveckling. Resultatet visar bristande kunskap om elevernas självvärdering av deras ämneskunskap och deras utveckling.
Kännedom om sin egen förmåga i förhållande till offentliga mål är en påverkansfaktor med stor effekt på elevens studieresultat (SKL, 2011). Förhållandet blir ännu mer betydelsefullt med tanke på läroplanens formuleringar kring elevernas lärande. Eleverna ska ta ansvar och skolan ska motivera till livslångt lärande. Eleven behöver en realistisk uppfattning om sin position i lärandeprocessen. Undervisningen ska ge eleverna utrymme så att de kan träna på att bedöma sig själva och kamraternas insatser.
En återkommande faktor som verkade betydelsefull för resultatet är gruppsammansättningen.
En aspekt som man skulle kunna utvärdera var att de självvalda grupperna var helt könshomogena. De lärarvalda grupperna var betydligt mer könsheterogena. Att utreda i vilken utsträckning samansättning av kön i en arbetsgrupp är avgörande för gruppens resultat och individernas utveckling skulle ge en intressant aspekt.
Komplexiteten av resultatanalysen synliggör att det är en svår uppgift att utforma grupparbete så att det leder till delat samarbete och lärande. En rad faktorer måste man ta i beaktande vid planering, utförande och återkoppling. Intressant är att majoriteten av eleverna verkar ha haft positiva effekter av alla grupparbetssituationer även om det blev tydligt att bara vissa grundläggande kriterier för lärande i grupp var uppfyllda vid varje enskilt tillfälle. Detta faktum visar potentialen av den valda undervisningsformen. En annan möjlig slutsats man kan dra är att variation i undervisningen är viktigt. Alla lärandetillfällen var unika i sin utformning. De erbjöd eleverna en varierande och stimulerande studiemiljö. Variation i undervisningen är avgörande för att eleverna ska nå uppsatta och offentliga mål. Håkansson & Sundberg (2012) anser att variation är nyckeln till lärande.
Det hade varit intressant att undersöka i vilken utsträckning Deweys ”learning by doing” har påverkat utvecklingsarbetets resultat. Likaså kunde det ha varit spännande att utreda vilka positiva effekter utomhuspedagogik kunde ha haft. Det hade varit spännande att analysera om delar av ”learning by doing” konceptet jämnade ut bristfaktorer för kooperativt lärande. Det är en fördel om eleverna får inskolning i en sådan lärandemetod. I den här studien hade man kunnat satsa på en djupgående inskolning, t ex i gruppdynamik. Inskolningen borde kunna resultera i att eleverna kan tillgodogöra sig fördelarna med kooperativt lärande (Gillies &
Ashmen, 1996).
Mitt arbete visar lärandeprocessens komplexitet. Utformningen av gruppuppgifterna var
”öppen” och många faktorer förändrades samtidigt och kontinuerligt. Fokus på ett fåtal specifika faktorer skulle ge en nyanserad bild av elevernas utveckling. Den här undersökningen ger en värdefull inblick i elevernas upplevelser. Den skapar möjlighet för reflektion över undervisningen och öppnar en potential för förbättrade undervisningsmetoder.
Epilog
Ekologi och hållbarhet är aktuella betydelsefulla ämnen, ja de är avgörande för mänsklighetens framtid på jorden. Ett sätt att möta dagens och morgondagens miljörelaterade utmaningar kan vara att studera biologi och att analysera vad som sker när människor samarbetar i grupp.
Biologiämnet har en särställning utifrån en samhällsbyggande och samhällsbärande funktion.
Ett sätt att lösa miljöproblematiken genom insatser i skolan kan vara att sluta sig samman med andra och sträva mot att uppfylla delade miljömål. Det finns idag flera sätt att utreda efter vilka normer man kan studera, förstå och utveckla formerna för grupparbete. Mänskliga kvaliteter som generositet, uppmärksamhet, uthållighet och engagemang står opposition till kvantiteter som snabbhet, makt, vilja och nyhet. För att beskriva mänskliga motiv och handlingar måste man förstå instrumentet, i det här fallet språkets möjligheter och begränsningar. Vid grupparbete erbjuder orden en förenkling av ambitioner och verksamheter. Konkret och direkt handling kan i sådana situationer vara en väl så effektiv åtgärd som medierade dokument.
Många gånger talar vi om att förstå (miljö)problematiken och sedan nöja oss med det. Vad betyder uttrycket ”jag hör vad du säger”.
Referenser
Brent, R. & Felder, R. M. (2001). Effective Strategies for Cooperative Learning. J. Cooperation
& Collaboration in College Teaching, 10(2), 69-75.
https://www.engr.ncsu.edu/wpcontent/uploads/drive/1pi_E_lQXIJRmd9dHb9qqr6zlIOYlP1-J/2001-CLStrategies(JCCCT).pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 3). Stockholm: Liber AB.
Descombes, M. (2018). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L., Wilson, J. (2018). Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.
Forslund Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete – om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande, Linköpings universitet. Linköping: LIU‐Tryck.
Gillies, R. M. & Ashmen, A. F. (1996). Teaching collaborative skills to primary school children in classroom-based work groups. Learning and Instruction, 6(3), 187 - 200.
Hagström, T. (1999). Ungdomar i övergångsåldern: handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur
Hammar Chiriac, E. & Hempel A. (red.) (2013). Handbok för grupparbete – att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund: Studentlitteratur AB.
Heintz, M. (2018). ”Alla är ju med alla...”: Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan. Lund Universitet. Hämtad 2020/12/18, från https://portal.research.lu.se/portal/sv/publi cations/alla-ar-ju-med-alla(609e79c7-7589-424f-b4b5-6679cfef3b07).html.
Hult, A., & Olofsson, A. (2011). Utvärdering och bedömning i skolan - för vem och varför?
Stockholm: Natur & Kultur.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012): Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur och Kultur.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skolan och behandling. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Selberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
SKL Sveriges kommuner och landsting (2011). Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Hämtad 2020/09 - 25, från http://webbutik.skl.se/
bilder/artiklar/pdf/7164-706-1.pdf
Säljö, R. (2017). Den lärande människan. Teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. &
Liberg, C. (red). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Kap. 7. Stockholm: Natur &
kultur.
Szczepanski, A. & Dahlgren, L. O. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift, 20(2), 119 - 144. Hämtad 2020/10/02, I:
http://www.didaktisktidskrift.se/AndersSzczepans
Frågor
• Vad gör undervisning i Biologi lämpad för en studie i att skapa ett hållbart samhälle?
• Vilken av kategorierna trygghet, motivation, delaktighet, ansvar, samarbete och ämneskunskap är viktigast? Motivera ditt svar.
• Kommentera valet av fyra ”insatsområden”, Östersjön och miljögifter; Vetenskaplig rapport Norra Hamn; Populationsekologi (skattning av population);
Populationsutveckling (älgleken)
• Hur kan lärare använda resultatet i Figur 1 för att förbättra undervisningen i Biologi?
• Vad är skillnaden mellan lärare och elevers uppfattningar om skolarbete och laborationer?