Landskrona kommuns mångfaldsplan

Landskronas mångfaldsplan heter ”Vi kan bättre!” och titeln i sig är en ganska tydlig

uppmaning. Redan i inledningen klargörs det att kommunens alla invånare ska hjälpas åt för att motverka den ökade segregationen och detta ska ske bland annat genom att skapa en öppenhet gentemot kommunens mångfald. Att tillvarata och dra fördel av mångfalden ska bli en framgångfaktor för Landskrona och avslutningsvis menar man att det som idag uppfattas om ett problem kanske imorgon är en tillgång. (2001:4-5) Planens målsättningar presenteras som en vision med fyra huvuddelar. Den första handlar om att respektera de mänskliga rättigheterna där lika rättigheter och lika möjligheter är en del av ett demokratiskt samhälles grundpelare. Landskronas olika institutioner skall verka för att främja en ökad integrering och tillvarata kommunens mångfald. Lika rättigheter ska också vara vekliga i vardagslivet. Den andra visionen handlar om att skapa en kommun fri från diskriminering och fördomar. Detta ses som en mycket viktig samhällsfråga då utanförskap kan skapa motsättningar, spänningar

och konflikter. Den tredje visionen behandlar frågan om delad makt och ansvar samt att alla ska ha samma reella möjligheter oberoende av kulturell och etnisk bakgrund. Integrations- och mångfaldsarbetet ska verka för att bryta ned stereotypa uppfattningar och istället öka individers mervärde genom att ta tillvara på allas dess resurser. Det är också viktigt att det arbetas med dessa frågor i alla samhällets olika områden. Den fjärde visionen menar att den mångfald som finns är representerad i alla de olika beslutande organen för att värna om den demokratiska ordningen, och därför måste mångfalden tas tillvara på ett positivt sätt. (2001:19-21) När det kommer till åtgärder menar Landskrona kommun att integrations- och mångfaldsarbetet inte endast är en fråga för kommunen. Visst är det viktigt att kommunen föregår med gott exempel, men det är också av avgörande vikt att alla inom kommunens områden och arenor gör sitt. Alla förvaltningar, bolag och styrelser ska själva utarbeta en handlingsplan för sitt verksamhetsområde. Mångfaldsarbetet är en förändringsprocess och satsning bör främst göras på kunnighet och kompetens bland de olika personalkategorierna. Det ges också 13 konkreta förslag på åtgärder. Den första behandlar ovan nämnda förväntning på varje områdes egna handlingsplan som rekommenderas upprättas årsvis där

utgångspunkter och utveckling för mångfalds- och integrationsarbetet ska tydliggöras. Vidare ges förslag på åtgärder så som att samtliga nämnder och förvaltningar bör aktivt involvera sina olika samarbetspartners, samt lägga upp strategier för att aktivt motverka alla former av rasism och främlingsfientlighet. Det förslås också en införelse av en

antidiskrimineringsklausul i samtliga avtal som tecknas. Landskrona kommun ska genom sitt stadsplaneringsarbete försöka motverka boendesegregation, samt vara tydlig gentemot företag att de ser positivt på ett införande av integrationsplaner och åtgärder för att motverka etnisk diskriminering inom företaget. Punkterna 7 – 10 hanterar kommunstyrelsens åtgärder och förslagen är att styrelsen årligen ska bjuda in de olika förvaltningarna och bolagen på en mångfaldskonferens där utvecklingsarbetet skall redovisas och diskuteras. De ska också sammanställa samtliga handlingsplaner och redovisa dess för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen ska årligen avsätta en viss summa pengar för utbildningsinsatser angående genomförandet av mångfaldsplanen. Kommunstyrelsen ska också ge referensgruppen för integrationsfrågor det breda ansvaret för kommunfullmäktige och kommunstyrelsens arbete med integrations- och mångfaldsplanen. Kommunens ombud ska vid kommande

bolagsstämmor uppdras att i de av kommunen helt eller delvis ägda aktiebolagen ge ägardirektiv åt styrelserna att upprätta ett integrations- och mångfaldsprogram. Den sista åtgärden är att styrelseledamöterna i Utvecklingsstiftelsen ska verka för att det ska även här upprättas en integrations- och mångfaldsprogram för stiftelsens verksamhet. (2001:22-24)

Den generella mångfaldsplanen för Landskrona kommun utpekar fyra arenor som speciellt viktiga för mångfaldsarbetet. Det är på dessa arenor som möten uppstår och det anses viktigt att samverkan här är bred mellan de olika aktörerna både mellan de kommunala

förvaltningarna och utanför dem. De fyra områdena är ”arbetsmarknaden”, ”barnomsorg, skola och utbildning”, ”fritid och kultur” och ”boende”. Mångfaldsplanen ska ligga som grund för de olika förvaltningarnas arbete med den årliga handlingsplanen vilka ska utgå från de fyra arenorna samt bli en del av den ordinarie budget och verksamhetsplaneringen.

4.7 Diskussion

Alla tre kommuner lever upp till kravet på att de enligt Lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet (1999:130) måste ha ett styrdokument för att inom sin verksamhet bedriva ett planmässigt och målinriktat mångfaldsarbete. Mångfaldsplanerna lever också upp till lagens krav på åtgärder för att främja etnisk mångfald vid rekrytering och åtgärder för att motverka diskriminering och främlingsfientlighet. Framförallt i Lunds kommuns mångfaldsplan ges åtgärder kring rekryteringsprocessen stort utrymme.

Utifrån de olika mångfaldsteorierna är alla de tre kommunernas mångfaldsplaner närmast ett diskriminerings och rättvise perspektiv, där det gemensamt för alla tre talas om alla

människors lika rättigheter. Att alla tre har detta utgångsperspektiv kan vara för att Lagen mot etnisk diskriminering fungerat som underlag i framtagande av planens innehåll. Ett annat perspektiv som går att återfinna i planerna är de etiska och moraliska aspekterna där kommunerna anger att det är viktigt att föregå med gott exempel och försöka fungera som förebilder inom respektive kommun. Detta går hand i hand med resultaten från

Integrationsverkets undersökning där lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet angavs som främsta anledning till upprättandet av en handlingsplan, men också strävan att uppnå gott anseende.

Utifrån processmodellens steg 7 ”Upprätta en mångfaldsplan” anges tecken på framsteg vara att det först och främst ska ha utarbetats en mångfaldsplan vilket alla tre kommun gjort, men vidare också att den är kommunicerad, väl förankrad och att den regelbundet följs upp vilket är det som vidare skall undersökas närmare. Processmodellens steg 2 och 3, om att koppla mångfaldsarbetet till verksamhetsstrategin och identifiera styrkor och svagheter, kommer inte

att beröras i uppsatsens enkätundersökning, men utifrån respektive kommuns mångfaldsplan går det att se att det i dessa görs en koppling mellan verksamhetsstrategin och

mångfaldsarbetet. Framförallt i Landskronas kommun där varje verksamhet skall ta fram en egen handlingsplan. I Malmö kommuns åtgärdsplan finns det även en vision om vad

mångfaldsarbetet är tänkt att leda till. Det framgår dock inte om det inför upprättandet av mångfaldsplanerna har genomförts någon nulägesanalys och därför blir det svårt att avgöra grad av framgång i processmodellens steg 3.