Legitimitetshotande händelse 2: Finansinspektionen (Mikro)

Datum Text Diskurs Strategi

15/3/2019 22/2/2019 27/3/2019 1/4/2019

Swedbank meddelar att de för en dialog tillsammans med Finansinspektionen och Swedbank förmedlar fortsatt samarbete med Finansinspektionen Intressentorienterad Substantive Management (vag) Impression management 17/9/2019 Swedbank meddelar pågående utredningar som

utförs av Finansinspektionen utan krav på offentliggörande Intressentorienterad Substantive Management (tydlig) Impression management 29/10/2019 Swedbank meddelar att Finansinspektionens

iakttagelser stämmer överens med deras egna och att de fortsätter samarbeta

Intressentorienterad Substantive Management

(vag) 20/12/2019 Swedbank kommenterar att de fått begäran om

yttrande från Finansinspektionen

Intressentorienterad Impression Management 19/3/2020 Swedbank respekterar Finansinspektionens beslut Intressentorienterad Substantive

Management (vag) 1/2/2021 Swedbank startar ett holdingbolag för att

tydliggöra ansvar och skyldigheter Intressentorienterad ManagementSubstantive (vag) 25/2/2021 Swedbank förmedlar att de är i början av slutet av

penningtvättshanteringen Intressentorienterad ManagementSubstantive (vag)

Tabell 8: Överblick av mikroanalys (Finansinspektionen)

15, 22, 27 mars och 1 april 2019

Finansinspektionen var snabb med att göra ett uttalande angående reportaget om Swedbank då de den 21 februari 2019 påtalade allvaret i det som framkommit och att de tillsammans med den estniska finansinspektionen skulle utföra en gemensam utredning

(Finansinspektionen 2019b). Det är dock inte förrän den 15 mars 2019 som

Finansinspektionen nämns i Swedbanks lednings uttalanden. Detta görs i samband med att de i ett pressmeddelande svarar på nya uppgifter som uppkommit i media. Vd Bonnesen sade: “efter dialog med Finansinspektionen har även de fått tillgång till materialet. - I kampen mot penningtvätt måste alla samhällets aktörer agera gemensamt” (Swedbank 2019f). I

kommande uttalanden, den 22 och 27 mars samt den första april 2019 gjorde Swedbanks ledning liknande inflik med kommentarer. Den 22 mars 2019 sade, styrelseordförande, Idermark: “[...]styrelsen beslutat att genomföra en djupare analys i samarbete med relevanta myndigheter (Swedbank 2019d). Vidare uttalade ledningen den 27 mars att: “det är

samtliga myndigheter” (Swedbank 2019i) och första april att: “Swedbank fortsätter att samarbeta med myndigheterna i de utredningar som pågår” (Swedbank 2019g).

De initiala uttalanden som Swedbank framförde i förhållande till Finansinspektionen och deras utredning hade framför allt en intressentorienterad diskurs då de använder ord som “dialog” (Swedbank 2019f), “samarbete/samarbeta” (Swedbank 2019d; Swedbank 2019g) och “kommunikation” (Swedbank 2019i), vilket antydde att de ville utforska gemensamma intressen med intressenter (O´Higgins 2010). I dessa pressmeddelanden använde ledningen en blandning av Impression Management och Substantive Management. Ledningen använde Impression Management i det avseende att de lade ansvaret på hela samhället och således att det inte enbart var ett problem inom Swedbanks organisation (Hahn & Lülfs 2014). Dessutom utfördes Impression Management då de marginaliserade övriga intressenter genom att påstå: “det är Swedbanks uppfattning att vi är sanningsenliga och korrekta[...]” (Swedbank 2019i). Ledningen gjorde således en egen bedömning för att intressenterna inte själva skulle

undersöka det vidare (Hahn & Lülfs 2014). Å andra sidan använde ledningen Substantive Management då de: “[...]beslutar att genomföra djupare analys” (Swedbank 2019d) och “[...]fortsätter samarbeta med myndigheter” (Swedbank 2019g). Detta genom att framställa vilka avsikter som de hade för att åtgärda den uppkomna situationen. Det är däremot vagt i avseende att ledningen inte gick in på detaljer hur de skulle åtgärda situationen (Hahn & Lülfs 2014).

17 september 2019

Swedbanks ledning förmedlade, utan något krav på offentliggörande av Finansinspektionens pågående utredning, att de hade svarat på frågor från tillsynsmyndigheterna i Sverige och Estland i ett pressmeddelande. Swedbank förklarade att tillsynsmyndigheternas iakttagelser stämde överens med bankens egna (Swedbank 2019h). I meddelandet skrev ledningen att:

Swedbank har under senare år kontinuerligt förbättrat systemstöd, processer och rutiner samt avslutat relationer med kunder som inte uppfyller aktuella regelkrav eller bankens policy. Det har dock funnits brister i bankens arbete mot penningtvätt och vissa brister kvarstår alltjämt. Banken har historiskt inte haft tillräckliga resurser eller kompetens för att fullt ut hantera risken för att kunder och andra aktörer tvättar pengar. Ansvarsfördelningen har inte varit tillräckligt tydlig och banken har inte alltid följt interna regler. Kundkännedom och riskbedömning är också områden där Swedbank har haft, och fortfarande har, brister. Det gäller såväl i den svenska som i den estniska verksamheten. Utifrån dessa insikter arbetar Swedbank nu intensivt med att säkerställa regelefterlevnad framåt (Swedbank

2019h).

I pressmeddelandet använde ledningen en teknokratisk diskurs genom att, med hjälp av konkret fakta (Beelitz & Merkl-Davies 2012), meddela att de hanterade regelbrytande kunder som hot (O´Higgins 2010). Däremot bestod resterande delar av meddelandet av en mer intressentorienterad diskurs då ledningen förmedlade brister gällande sina ansvarstagande aktiviteter (Ibid.). Att ledningen även valde att förmedla detta, trots att det inte fanns någon kravställning på att det behövde offentliggöras, påvisar även att de öppnade upp för dialog

och transparens (Beelitz & Merkl-Davies 2012). Vidare framförde även ledningen

Substantive Management i avseende att de förmedlade vilka åtgärder som de planerade att utföra i framtiden (Swedbank 2019h). Pressmeddelandet kan dock ses som en vag

Substantive Management då de inte förmedlade konkret vad de åtgärdat och vidare vad de kommer åtgärda för att hantera situationen i framtiden (Hahn & Lülfs 2014). Däremot kan det även uttydas Impression Management i form av att nämna negativa aspekter som fakta (Ibid.) eftersom ledningen nämnde att de behövt svara på frågor från Finansinspektionen men

samtidigt utelämnade att frågorna handlade om överträdelser gällande marknadsmissbruksförordningen (Finansinspektionen 2019e).

29 oktober 2019

Samma dag som Finansinspektionen gick ut med att de går vidare med sanktionsprövning svarade Swedbanks ledning i ett pressmeddelande återigen att: “bankens iakttagelser på flera centrala punkter överensstämmer med Finansinspektionens. [...] Swedbank fortsätter att samarbeta fullt ut och tar fram all den information som myndigheterna begär.” (Swedbank 2019j). Likt de tidigare skedena fortsätter ledningen att använda en intressentorienterad diskurs gentemot Finansinspektionen på grund av de förde en dialog och samarbetade med deras utredning (O´Higgins 2010). Den intressentorienterade diskursen förstärktes även genom att tillägga “fullt ut” och “tar fram all den information” (Swedbank 2019j). Ledningen använde även Substantive Management då de återigen förmedlade ett fortsatt samarbete som en lösning för att kunna åtgärda situationen. Dessa åtgärder beskrevs däremot inte i detalj och kan därmed anses vara vag (Hahn & Lülfs 2014).

20 december 2019

Senare meddelade Swedbanks ledning att de svarat på yttrande från Finansinspektionen (Swedbank 2019k) och vd Henriksson skrev att:

Jag ser allvarligt på de iakttagelser som Finansinspektionen har fört fram. Det har funnits en otillräcklig intern styrning och kontroll för att hantera brister relaterade till misstänkt

penningtvätt. Dessa brister har inneburit att det har funnits en risk att Swedbank och dess dotterbolag har använts för att tvätta pengar, vilket är oacceptabelt utifrån de krav och förväntningar som bland annat kunder, aktieägare och tillsynsmyndigheter har på oss

(Swedbank 2019k).

Vd Henrikssons uttalande kan anses vara en intressentorienterad diskurs då han förmedlade att de brustit i sina ansvarstagande aktiviteter (O´Higgins 2010). Henriksson valde dessutom att lägga känslomässig vikt i problematiken genom att hävda att det är “oacceptabelt” (Swedbank 2019k). Ytterligare en aspekt av denna intressentorientering är att Henriksson ansågs anamma en bredd av intressenter och såg dem som en del av organisationens “cirkel” (O´Higgins 2010). Meddelandet kan tolkas som Impression Management då vd Henriksson använder verbalt lindrande uttalanden som skulle kunna anses vara i förlåtande syfte (Beelitz & Merkl-Davies 2012). Således skulle Henrikssons uttalande kunna ses som att han med hjälp av förlåtande retorik försökte särskilja den legitimitetshotande händelsen från bilden av organisationen i sin helhet (Ibid.).

19 mars 2020

Efter finansinspektionens beslut att ge Swedbank en sanktionsavgift (Finansinspektionen 2020) svarade vd Henriksson samma dag i ett pressmeddelande att:

Swedbank har brustit i hanteringen av kundernas, ägarnas och samhällets förtroende. Det är besvärande och mycket allvarligt [...] De brister finansinspektionerna påtalar kommer att hanteras och åtgärdas utan dröjsmål, i den mån de inte redan har åtgärdats [...] Även om mycket arbete fortfarande återstår börjar nu ett nytt kapitel i bankens historia. Här och nu med dagens akuta situation så tar vi vårt samhällsansvar och finns där för våra kunder; de många företagen och hushållen (Swedbank 2020b).

Vd Henriksson använde återigen en intressentorienterad diskurs där han uttryckte känslor såsom “besvärande” och “allvarligt” (Beelitz & Merkl-Davies 2012). Dessutom medgav han brister i organisationens ansvarstagande gentemot sina intressenter och kan således anses förmedla att Swedbank verkar för en bredd av intressenter då kunder, ägare, samhället samt företagen och hushållen benämns (O´Higgins 2010). Till skillnad från föregående

pressmeddelande användes även Substantive Management i detta meddelande då Henriksson uttryckte åtgärder för hur Swedbank skulle hantera och motverka den uppkomna situationen (Hahn & Lülfs 2014), exempelvis genom att säga att åtgärderna skulle: “[...]hanteras och åtgärdas utan dröjsmål[...]” (Swedbank 2020b). Dock förmedlades inga konkreta åtgärder och kan därför anses vara en vag strategi (Hahn & Lülfs 2014).

1 februari 2021

Vidare bildade Swedbank ett holdingbolag i Baltikum för att tydliggöra ansvar och skyldigheter. I samband med detta meddelade Swedbanks vd Henriksson i ett pressmeddelande att (Swedbank 2021a):

Vi har arbetat med förbättringar av vår interna styrning och kontroll sedan början av 2020, tagit hänsyn till rekommendationer från tillsynsmyndigheter och gått i linje med bästa branschpraxis. [...]Vi strävar efter att ha en enkel och transparent ansvars- och

beslutsstruktur som underlättar bankens långsiktiga strategi på alla fyra hemmamarknader i Estland, Lettland, Litauen och Sverige[...] Vi spelar en viktig roll i de baltiska ländernas finansiella system och vi kommer att upprätthålla vår långsiktiga närvaro i Estland, Lettland och Litauen (Swedbank 2021a).

Texten kan anses vara intressentorienterad eftersom den förmedlade en långsiktig strategi. Detta genom att Swedbank ämnade sträva efter en enkel och transparent ansvars- och

beslutskultur som kan anses förmedla en öppenhet mot intressenterna. Ledningen förmedlade även en långsiktig närvaro i länderna där de är verksamma (O´Higgins 2010). Vidare

förmedlade Henriksson att de tagit hänsyn till myndigheter och således att de hanterar intressenter för att skapa gemensamt lärande (O´Higgins 2010). Texten visade också på Substantive Management genom att vd Henriksson framhävde idéen om att “sträva” efter långsiktig närvaro, vilket kan anses syfta på hantering av det som tidigare skadat Swedbanks

legitimitet. Uttalandet kan dock anses vara vagt, eftersom inga konkreta åtgärder

tydliggjordes (Hahn & Lülfs 2014). I stället användes meningar som till exempel: “vi har arbetat med förbättringar” och “vi strävar efter” (Swedbank 2021a).

25 februari 2021

När Swedbanks års- och hållbarhetsredovisning för 2020 publicerades kommenterade Swedbanks vd Henriksson årets händelse vidare (Swedbank 2021b, 5, 6):

Jag vågar ändock säga att vi nu är i början på slutet av arbetet med att hantera bankens historiska brister. Samtidigt arbetar vi febrilt och hårt för att minska risken för att vi utnyttjas. Vi har arbetat med ett åtgärdsprogram för att möta bristerna när det gäller penningtvättsrisker och intern styrning och kontroll, det som myndigheterna och våra egna utredningar pekat på. [...] Nu tar vi de bästa av vår tvåhundraåriga tradition, utgår från våra rötter i sparbanksrörelsen och blickar framåt. Vi bygger nu en stark plattform och rustar oss på så sätt inför framtiden. Med kunden i fokus fortsätter vi vår omställningsresa! (Swedbank

2021b, 5, 6).

I vd-ordet förmedlade vd Henriksson en intressentorientering, genom att nämna att de arbetar “febrilt” och “hårt” för att minimera risker för att utnyttjas. Detta kan anses påvisa att deras ekonomiska aktiviteter ämnade uppfylla sociala ändamål då de arbetade för att inte utnyttjas genom penningtvätt (O´Higgins 2010). Vidare förmedlade han även att de “bygger en stark plattform” och “rustar” sig inför framtiden, vilket kan anses vara långsiktiga, hållbara projekt som kan garantera en framtid för intressenterna (O´Higgins 2010). Återigen förmedlade vd Henriksson även att de åtgärdade brister vilket kan anses förmedla att Swedbank ville arbeta med sina ansvarstagande aktiviteter (O´Higgins 2010). Vd Henriksson använde även

Substantive Management genom att framföra att deras organisatoriska praktiker var förändrade för att möta normer och regler i framtiden (Hahn & Lülfs 2014). Denna Substantive Management kan dock anses vara vag då han inte förmedlade några konkreta åtgärder (Ibid).