• No results found

4. Resultat och analys

4.3.1 Legitimitetshotande händelse 1: Uppdrag Granskning (Meso)

Datum Interaktioner

20/2/2019 Uppdrag Granskning publicerar reportage om misstänkt penningtvätt i Swedbank

20/2/2019 Swedbank svarar på uppgifterna från Uppdrag Granskning 21/2/2019 Intressenter vill ha extern granskning

21/2/2019 Swedbank meddelar att de inte vill utföra en extern granskning 21/2/2019 Intressenter vill fortfarande ha en extern granskning

21/2/2019 Swedbank meddelar att de ska utföra en extern granskning med hjälp av EY 22/2/2019 Intressenterna är inte nöjda med vald extern granskare EY

26/2/2019 Swedbank byter extern granskare till FRA 22/3/2019 Swedbank nöjd med FRA:s rapport

22/3/2019 Granskning utförd av FRA ifrågasätts av intressenterna

25/4/2019 Swedbank startar ny enhet mot penningtvätt och påbörjar ny granskning med hjälp av Clifford Chance

25/4/2019 Ny påbörjad granskning av Clifford Chance accepteras av intressenter 23/3/2020 Swedbank förmedlar rapporten från Clifford Chance

23/3/2020 Intressenter tror på framtida förbättringar

Tabell 4: Tidslinje inom den diskursiva praktiken (Uppdrag Granskning)

20 februari 2019

Uppdrag Gransknings reportage kan anses vara starten för Swedbanks legitimitetshotande händelse (Dyfvermark, Larsson Kakuli & Gordh Humlesjö 2019a). Detta ledde till att Swedbanks ledning gav ett svar via ett pressmeddelande samma dag. Svaret som ledningen gav var kortfattat och övergripande där de i stället för att ge konkret information om

händelsen förklarar deras arbete och system mot penningtvätt. Ledningen svarade inte på några uppgifter från Uppdrag Granskning då de hänvisade till banksekretess och

meddelandeförbud (Swedbank 2019a). Däremot mottogs inte pressmeddelandet väl då flera intressenter uttryckte att ledningen behövde vara transparenta gällande vad som hade hänt. Bland annat fick Swedbanks kunder utrymme att svara på händelsen, via Svenska Dagbladet, och uttryckte att bankens vd Bonnesen behövde: “lägga alla kort på bordet” (Sedell 2019). En kund sa: “jag tycker att ledningen gjort ett dåligt jobb i att vara transparent i frågan och försökt skylla över problemen på en annan bank. Sen har ledningen betett sig som en struts.” (Ibid.). En annan kund uttryckte även: “det är dags att vara transparent[...]” (Ibid.).

Aktiespararnas vd Olsson menade också att ledningen behövde ge konkret information genom att säga: “[...]Aktiespararna förväntar sig tydliga svar kring vad som har hänt.” (Aktiespararna 2019). Swedbanks näst största ägare Folksamgruppen yttrade sig liknande i frågan med ett uttalande: “Vi utgår ifrån att Swedbank håller en så hög transparens som är möjligt, berättar vad man vet och redovisar vidtagna åtgärder” (TT Nyhetsbyrån 2019). Forsberg (2019a), ekonomijournalist, kommenterade också händelsen och sa: “den här situationen blir det vanskligt för Bonnesen att svära sig fri från. Hennes enda chans är att snabbt lägga alla korten på bordet eller låta en advokatbyrå göra en oberoende undersökning” (Forsberg 2019a).

21 februari 2019

Vd Bonnesen svarade i en intervju till Svenska Dagbladet att Swedbank inte hade några planer att genomföra en ny extern granskning då: “vi har redan i dag en rad kontakter med externa personer och vi planerar inga ytterligare granskningar utöver det” (Almgren 2019). Således svarar vd Bonnesen till intressenterna att den transparens som de krävde inte var nödvändig. Detta reagerade Swedbanks storägare AMF på. De ville, till skillnad från ledningen, se en oberoende granskning. Söderblom, Presschefen på AMF, uttalade (Affärsvärlden 2019):

Vi ser med oro på hur förtroendet för Swedbank skadas av de allvarliga anklagelser som förts fram mot banken, och av det fortsatt oklara läget. Det bör ligga i allas intresse att vi så snart som möjligt får bättre klarhet i vad som egentligen hänt. Därför menar vi att det är

nödvändigt att det genomförs en granskning på ett oberoende sätt, av materialet i sin helhet, skyndsamt och så transparent som möjligt (Affärsvärlden 2019).

För att bemöta kraven som ställdes ändrade ledningen sin uppfattning och valde därför samma dag att de skulle utföra en granskning. Vd Bonnesen nämnde i ett pressmeddelande att hon givit: “EY ett brett mandat att självständigt gå till botten med de uppgifter som förekommit i Uppdrag granskning” (Swedbank 2019b).

22 och 26 februari 2019

Affärsvärlden avslöjade den 22 februari 2019 att bolaget som Swedbanks ledning valde använda för extern granskning själva utreddes för inblandning i penningtvättshärvan i Danske Bank (Östlund 2019). Detta fick aktiespararnas vd Olsson att återigen reagera och hävdade att: “det är ju alldeles uppenbart olämpligt. Det måste vara någon som inte har någon typ av koppling till den härvan” (Lindstam 2019). På grund av missnöjet bytte ledningen granskare den 26 februari 2019. Ledningen meddelade att de ersatte EY med Forensic Risk Alliance (FRA) då de menade att: “Swedbank vill säkerställa att den externa granskningen uppfyller högt ställda krav” (Swedbank 2019c).

22 mars 2019

Lite mindre än en månad senare framförde Swedbanks ledning statusrapporten från FRA vilka undersökte den så kallade 50-listan från Uppdrag Granskning. Idermark, Swedbanks styrelseordförande, meddelade i samband med rapporten att styrelsen har ett: “[...]fortsatta förtroende för vd och hennes förmåga att leda och driva bankens arbete för att motverka penningtvätt” (Swedbank 2019d). Ledningen ansåg således att de var nöjda med resultatet från granskningen av FRA. Det tyckte däremot inte intressenterna då bland annat

Dyfvermark, en av journalisterna som medverkade i Uppdrag Gransknings reportage, samma dag uttryckte att:

Det var orealistiskt att tro att en extern utredare på tre veckor skulle kunna undersöka komplexa upplägg och misstänkt penningtvätt. [...]För att svara på den frågan måste man titta på kunden, vem är den egentliga ägaren, var kommer pengarna ifrån, vart ska dom? Och det har utredarna inte alls gjort. [...] Vi vet alltså varken mer eller mindre idag, och när Swedbanks styrelseordförande Lars Idermark kallar det för en ”statusrapport” som bekräftar uppfattningen att banken framgångsrikt motverkar penningtvätt, ja, då tar han ett rejält kliv ut på plankan där vd Birgitte Bonnesen redan står (Dyfvermark 2019).

Ett flertal andra intressenter, utöver Dyfvermark (2019), riktade kritik mot rapporten från FRA. Via Veckans Affärer (2019) uttryckte olika intressenter kritik, bland annat

finansmarknadsminister och biträdande finansminister, Bolund, som sa: "det räcker inte med en intern utredning från Swedbank för att vi ska få klarhet” (Veckans Affärer 2019) samt

Nordnets sparekonom, Bratt, som uttryckte: "jag tror inte att någon egentligen blev särskilt klokare av denna rapport" (Ibid.). Dessutom skrev AMF som tidigare krävt granskning att: "[...]vår bedömning är att det krävs mer för att stärka förtroendet för banken. Vi är inte nöjda med beskedet att den fortsatta processen inte ska redovisas så öppet som möjligt" (Ibid.). 25 april 2019

För att återigen besvara intressenternas missnöje meddelade Swedbanks ledning i ett

pressmeddelande att de dels etablerar en enhet för att bekämpa ekonomisk brottslighet under namnet Anti-Financial Crime unit (AFC) samt att de tar in extern hjälp för en utredning i banken. Ledningen meddelade att: “den interna utredningen kommer bland annat att omfatta en genomgång av nuvarande och historiska kundrelationer i bankens baltiska

verksamheter[...]” (Swedbank 2019e). Den externa hjälpen bestod bland annat av Clifford Chance som ledde arbetet i den interna utredningen med stöd av FTI med sin forensiska expertis, samt att den externa hjälpen innefattade fortsatt stöd från FRA och deras fokus på 50-listan (Ibid.). I samband med detta verkade det ske en positiv vändning för ledningen och Forsberg (2019b), ekonomijournalist på Svenska Dagbladet, kommenterar pressmeddelandet med:

Det är en kovändning jämfört med i februari då den före detta vd:n Birgitte Bonnesen, efter att ha blivit hårt pressad, tillsatte en extern utredning som endast tittar på de 50 kunder som SVT:s Uppdrag Granskning tog upp. Med andra ord gör alltså banken nu det den borde ha gjort direkt efter Uppdrags Gransknings avslöjande – går igenom alla misstänkta

transaktioner i Baltikum med extern hjälp (Forsberg 2019b).

23 mars 2020

I samband med Clifford Chance slutrapport, kommenterade nya ordförande för Swedbank, Persson, att: “Clifford Chances rapport bekräftar bilden av ett misslyckande. Banken har i sitt arbete mot penningtvätt inte levt upp till de krav som kunder, ägare och samhälle har rätt att ställa” (Swedbank 2020a). I samband med detta uttryckte Dyfvermark att: “svidande kritik är närmast ett understatement” (Gimling Shaftoe 2020). Däremot nämnde han även att han: “[...]tror att de många uppsägningarna och nyanställningarna banken gjort kommer att leda till en förändring hos Swedbank. [...]jag tror Swedbank nu kommer vara en helt annan bank” (Ibid.).