4. Resultat och analys
4.4.3 Legitimitetshotande händelse 3: Ledningens agerande (Mikro)
Datum Text Diskurs Strategi
15/3/2019 Swedbank bemöter uppgifter om hemlig intern rapport
Teknokratisk Impression Management 27/3/2019 Swedbank bemöter händelsen av razzia Intressentorienterad Substantive
Management (vag) 28/3/2019 Vd Bonnesen blir entledigad Teknokratisk Impression
Management 4/4/2019 Styrelseordförande Idermark avgår Teknokratisk Impression
Management 23/3/2020 Bonnesen nekas avgångsvederlag Teknokratisk Impression
Management 25/2/2021 Beslut att inte rikta skadeståndsanspråk mot tidigare
företrädare
Teknokratisk Impression Management
Tabell 9: Överblick av mikroanalys (Ledningens agerande)
15 mars 2019
Samma reportrar som gjorde reportaget i Uppdrag Granskning skrev att de fått tillgång till en hemlig rapport som var internt framtagen av Swedbank. Där framgick det dels att det utförts transaktioner på 95 miljarder kronor av riskfyllda kunder mellan Danske Bank och Swedbank samt att rapporten inte fick spridas utan ett uttryckligt godkännande av vd, alltså Bonnesen (Dyfvermark, Gordh Humlesjö & Larsson Kakuli 2019b). Samma dag svarade vd Bonnesen i ett pressmeddelande:
Vi är en bank för vanliga hushåll och företag, men tyvärr försöker grovt kriminella utnyttja det finansiella systemet. [...] I analysen förra året tittade vi på både nuvarande och före detta kunder i Baltikum. Resultatet av den första genomgången gjorde att vi sedan gick vidare med en fördjupad analys av cirka 2 000 kunder i hela Baltikum. Det ska sättas i relation till de 3,3 miljoner privat- och 300 000 företagskunder som vi har i Baltikum (Swedbank 2019f).
Vd Bonnesens uttalande kan anses inneha aspekter av både intressentorienterad och
teknokratisk diskurs. Den är intressentorienterad i den mening att hon identifierar intressenter såsom “vanliga hushåll och företag” och menade därmed att “vanliga” intressenter är den grupp som var en del av organisationens syfte (O´Higgins 2010). Uttalandet bestod däremot framför allt av teknokratisk diskurs genom att nämna att det finns “grovt kriminella” som kunde anses vara “hot” som Swedbank behövde hantera. Således att det fanns en olovlig kundkrets som behövde analyseras och ageras emot. Dessutom bestod uttalandet av objektiva beskrivningar av fakta, vilket också kännetecknar den teknokratiska diskursen (Beelitz & Merkl-Davies 2012). Vidare användes Impression Management genom att vd Bonnesen frånskilde problemet från Swedbank genom att säga att det var det finansiella systemet som utnyttjades. Därmed generaliserades problematiken till hela branschen (Hahn & Lülfs 2014). Vidare valde vd Bonnesen att nämna problem som fakta genom att förklara att det gjordes analys på 2000 kunder. Samtidigt som det placerades i relation till det totala antalet privat- och företagskunder i Swedbank kan det anses vara svårt att tolka siffrans betydelse eftersom den inte placerades i relation till andra banker i branschen (Ibid.). Detta ledde till ett drev i media där man ifrågasatte vd Bonnesen och styrelsemedlemmarnas ärlighet och nästintill krävde avgång (Zachrisson Winberg 2019; Hägerstrand 2019).
27 mars 2019
Efter uppgifterna från den hemliga rapporten skedde även en razzia mot Swedbank av Ekobrottsmyndigheten. Razzian låg till grund för en utredning av Swedbank gällande misstänkt insiderbrott och grovt svindleri (SVT Nyheter 2019b).
Samma dag skrev vd Bonnesen i ett pressmeddelande att:
Det här har varit en väldigt tuff dag för Swedbank, våra medarbetare och aktieägare. I det här läget vill jag som vd tydliggöra att jag kommer att göra allt i min makt för att på bästa sätt hantera den uppkomna situationen. Vi är i en bransch som är beroende av förtroende och jag förstår verkligen allvaret (Swedbank 2019i).
Pressmeddelandet kan anses inneha en intressentorienterad diskurs. Först då vd Bonnesen identifierade intressenter och tog hänsyn till deras perspektiv (Beelitz & Merkl-Davies 2012) genom att hävda att det varit “en tuff dag” för både medarbetare och aktieägare (Swedbank 2019i). Vidare skrev vd Bonnesen att Swedbank är i “en bransch som är beroende av förtroende” vilket återigen visade på en förståelse för intressenters perspektiv (Beelitz & Merkl-Davies 2012). I meddelandet kan även Substantive Management utläsas. Genom att vd Bonnesen uttalade att “jag kommer gör allt i min makt” för att hantera situationen kan det anses påvisa en avsikt att bemöta samhällets normer (Hahn & Lülfs 2014). Samtidigt var “allt i min makt” ett vagt påstående då det inte påvisade några faktiska åtgärder (Ibid.).
28 mars 2019
Kommande dag meddelade ordförande Idermark att vd Bonnesen har blivit entledigad (Swedbank 2019l). Ordförande Idermark skrev: “de senaste dagarnas händelseutveckling har inneburit enorma påfrestningar på banken. Styrelsen har därför entledigat Birgitte Bonnesen” (Swedbank 2019l). Vd Bonnesen ansågs således vara ett tillräckligt stort hot för Swedbanks legitimitet och verksamhet och därav tog styrelsen beslutet att entlediga vd Bonnesen. Detta kan anses vara en teknokratisk diskurs då de avslutar kontrakt med de som inte längre bidrar till organisationens syfte (O´Higgins 2010). Detta är dessutom en typ av Impression
Management då organisationen distanserade sig från dåligt inflytande och händelsen genom att avskeda vd Bonnesen (Beeltiz & Merkl-Davies 2012). Således kan det anses att ledningen valde att skuldbelägga Bonnesen för att frånskilja de negativa händelserna från Swedbank som helhet (Ibid.). Intressenterna var nöjda med entledigandet av vd Bonnesen, men påpekade att samtidigt att styrelsen även hade ansvar gällande händelsen (Wikén 2019). 5 april 2019
På grund av påtryckningar från intressenter meddelade ordförande Idermark i ett pressmeddelande att han hade beslutat att avgå (Swedbank 2019m). Idermark skrev, i
samband med detta, att: “det har varit svårt i ett massmedialt uppskruvat läge att få gehör för proportioner, sakfrågor och att kunna bemöta direkta felaktigheter” (Ibid.) och att “till detta kommer också värnandet om banksekretess och de lagar och regler som en bank har att följa[...]. Detta gör kommunikationsaspekten extra utmanande” (Ibid.).
Idermarks uttalande anses vara en teknokratiskt diskurs på grund av att han framhäver
handlingar baserat på resonemang (Beelitz & Merkl-Davies 2012). Samtidigt stängde han ute intressenterna genom att referera till lagar och regler (O´Higgins 2010). Idermark använde olika typer av Impression Management. Först genom att rättfärdiga den bristande
“varit svårt att få gehör [...] och kunna bemöta direkta felaktigheter” (Swedbank 2019m) under det uppskruvade läge som hade varit. Idermark menade därför att det inte var ledningens fel att det funnits brister i kommunikationen och således frånskilde han den negativa händelsen från organisationen (Hahn & Lülfs 2014). Vidare menade Idermark att kommunikationen dessutom hade varit bristande på grund av de lagar och regler som råder och således refererade han till auktoritära regelverk (Ibid.). På grund av intressenternas tidigare kritik och att deras förtroende för ordförande Idermark hade avtagit var de inte förvånade över hans avgång (Lucas 2019).
23 mars 2020 & 25 februari 2021
Swedbanks styrelse beslutade den 23 mars 2020 att “[...] ensidigt häva avtalet om avgångsvederlag till bankens tidigare vd Birgitte Bonnesen” (Swedbank 2020c). Detta uttalande kan anses inneha en teknokratisk diskurs på grund av att de använde objektiva resonemang (Beelitz & Merkl-Davies 2012) samt hanterade Bonnesen som ett hot som behövde adresseras för att vidare skapa konkurrensfördelar (O´Higgins 2010). Likt tidigare skede då ledningen avskedade Bonnesen var detta Impression Management då de skuldbelade ansvaret på henne. Genom att häva avgångsvederlag distanserade sig ledningen således ytterligare från dåligt inflytande (Hahn & Lülfs 2014).
I samband med att ledningen hävde Bonnesens avgångsvederlag förmedlade de även att de: “[...]beslutat att inte rikta skadeståndsanspråk mot Birgitte Bonnesen, efter överväganden utifrån en legal bedömning av förutsättningarna för en sådan potentiell process” (Swedbank 2020c). Drygt ett år senare, när detta beslut skulle röstas igenom på årsstämman meddelade Swedbanks nya ordförande Persson den 25 februari 2021 att de stod fast vid sin åsikt att inte rikta skadestånd mot tidigare företrädare för banken (Swedbank 2021c):
Sannolikheten för att nå framgång bedöms som utomordentligt låg. [...] beslutet att avstå är det bästa för banken och för bankens ägare [...] En skadeståndsprocess skulle ta mycket tid och resurser i anspråk under många år. Ledning och medarbetare behöver rikta hela sin kraft framåt (Swedbank 2021c).
Dessa uttalanden kan anses inneha en teknokratisk diskurs eftersom Swedbanks ledning förmedlade, genom objektiva resonemang, att de behövde blicka vidare mot möjligheter i stället för att hantera det som kunde anses vara hotfullt för verksamheten (O´Higgins 2010). Detta kan även anses vara en typ av Impression Management då ledningen bedömde
situationen som oviktig för att på så sätt undvika att intressenterna skulle göra en egen
bedömning av beslutet som togs (Hahn & Lülfs 2014). Trots att Aktiespararnas vd Olsson var emot beslutet, (Forsberg 2021) röstade årsstämman i styrelsens favör (Swedbank 2021c).
5. Diskussion
Övergripande menar vi att majoriteten av metaforerna och differentieringarna är baserade på en teknokratisk diskurs (se Bilaga 1), vilket kan sammankopplas till en instrumentell relation till intressenterna (Beelitz & Merkl-Davies 2012). Dessa är extra tydliga i legitimitetshotande händelse ett samt tre. Däremot uppvisar Swedbank en intressentorienterad diskurs, vilket påvisar en normativ relation, framför allt gentemot Finansinspektionen i legitimitetshotande händelse två. Detta kan däremot även kopplas till en instrumentell relation genom att
Swedbank väljer att föra en dialog med viktiga intressenter om det kan skapa fördelar för organisationen eller om de är beroende av dem (O´Higgins 2010). Eftersom
finansinspektionen ansvarar för stabiliteten och förtroendet inom banksektorn kan de anses vara viktiga, om inte den viktigaste intressenten som Swedbank är i beroendeställning till. Det kan således anses att Swedbank har en institutionaliserad teknokratisk diskurs och därmed en instrumentell relation för att hantera legitimitetshotande händelser.
Som tidigare nämnt påverkar relationen till intressenterna den strategi som ledningen
kommer använda för att återställa sin legitimitet (O´Higgins 2010). När organisationer har en instrumentell relation till sina intressenter tenderar de att använda Impression Management (Beelitz & Merkl-Davies 2012; O´Higgins 2010), vilket även var fallet i vår studie. Utifrån analysen framkom det att ledningen framför allt använde marginaliserande och
generaliserande Impression Management samt att de, vid flera tillfällen, refererade till
auktoriteter. Den marginaliserande strategin som ledningen använde kom oftast till uttryck då de bedömde händelser och situationer på ett sätt som en utomstående inte själv hade insikt i eller kunde värdera. Vidare var en generaliserande strategi återkommande då ledningen vid flera tillfällen uttryckte att penningtvättsproblematik är ett genomgående problem i hela branschen och således inte någonting som de själva kan vara ansvariga för. Dessutom
refererade ledningen ofta till auktoriteter i form av myndigheter, experter, regler och lagar för att berättiga sitt agerande.
Vad som uppmärksammades utifrån analysen var att ledningen aldrig använde sig av rationaliserande Impression Management vilket innefattar att rationalisera negativa
handlingar genom att förklara dess användbarhet och funktion för att nå organisatoriska mål (Hahn & Lülfs 2014). En rationaliserande strategi kan förbättra en organisations legitimitet om rationaliseringen är socialt accepterad (Ibid.). Det torde vara svårt att rationalisera en CSI-händelse, alltså ett avsiktligt oansvarigt agerande, när en organisation väl blir påkommen med att utföra just detta. I Swedbanks fall kan det alltså anses vara svårt att rationalisera användbarheten och funktionen i att låta sig utnyttjas av penningtvätt då det är ett direkt lagbrott (SFS 2017:630) och således inte socialt accepterat (Hahn & Lülfs 2014). Detta torde vara anledningen till att Swedbank därför inte använde en sådan typ av Impression
Management. Vidare uppmärksammades det att ledningens strategier utvecklades över tid genom den diskursiva praktiken och dialogen med intressenterna. Detta skiljde sig även mellan de tre olika legitimitetshotande händelserna, vilket mer djupgående förklaras nedan.