Luftkvalitet

Utbyggnad av järnvägen kommer att innebära aktiviteter som leder till ett tillskott av luftföroreningar. De aktiviteter som främst kommer att bidra med exempelvis

kvävedioxid och partiklar (PM10) sker under byggskedet, där transporter, användning av arbetsmaskiner och damning utgör de mest betydande aktiviteterna. Under

driftskede kommer partikelutsläpp ske i form av metallpartiklar som frigörs vid slitage på hjul, räls, bromsar och kontaktledning.

Lunds kommun mäter kontinuerligt luftkvaliteten i Lund. Både kvävedioxider och partiklar förekommer i låga halter och både MKN och miljökvalitetsmålet klaras med god marginal. En mindre utredning kring luftkvalitet har genomförts under sommaren 2017 (Sweco, PM Luftkvalitet, 2017).

Bedömningsgrunder

I miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft och det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft finns gräns- och riktvärden som har utgjort bedömningsgrunderna för

luftkvaliteten i detta projekt. Miljökvalitetsnormerna är gränsvärden, vilket innebär att projektets bidrag av luftföroreningar inte får leda till att miljökvalitetsnormerna överskrids.

I förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft beskrivs dels föroreningsnivåer som inte får överskridas eller som får överskridas endast i viss angiven utsträckning och dels föroreningsnivåer som ”ska eftersträvas”. I tabell 5.12.1.1.-2 nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid (NO2) och partiklar som PM10, som är gränsvärdesnormer, som inte får överskridas.

Tabell 5.12.1.1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid

Miljökvalitetsnormer för Kvävedioxid i utomhusluft

Normvärde Skydd för

människors hälsa

Maximalt antal överskridanden

Årsmedelvärde ¹⁾ 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde ²⁾ 60 µg/m³ 7 ggr per kalenderår

Timmedelvärden ³⁾ 90 µg/m³ 175 ggr per kalenderår om föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m³ under 1 timme mer än 18 ggr

per kalenderår

1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden divideras med antalet värden.

2) För dygnsmedelvärde gäller 98-percentilvärde, vilket innebär att halten av kvävedioxid som dygnsmedelvärde får överskridas maximalt 7 dygn på ett kalenderår (2 % av 365 dagar).

3) För timmedelvärde gäller 98-percentilvärde, vilket innebär att halten av kvävedioxid som timmedelvärde får överskridas maximalt 175 timmar på ett kalenderår (2 % av 8760 timmar) om halten 200 µg/m³ inte överskrids mer än 18 timmar (99,8 percentilvärden).

Tabell 5.12.1.2. Miljökvalitetsnormer för partiklar som PM10

Miljökvalitetsnormer för Partiklar (PM10) i utomhusluft

Normvärde Skydd för

människors hälsa

Maximalt antal överskridanden

Årsmedelvärde ¹⁾ 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde ²⁾ 50 µg/m³ 35 ggr per kalenderår

1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden dividerats med antalet värden.

2) För dygnsmedelvärde gäller 90-percentilvärde, vilket innebär att halten av partiklar (PM10) som dygnsmedelvärde får överskridas maximalt 35 dygn på ett kalenderår.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är det mål som ska vägleda luftkvalitetsarbetet. Målet är att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Till detta finns preciseringar som ska tolkas som riktvärden, se tabell 5.12.3.

Målet är att dessa riktvärden ska nås till 2020.

Tabell 5.12.3. Miljökvalitetsmål för luftkvalitet

Förorening Miljömål

Kvävedioxid (NO2) 20 µg/m³ som årsmedelvärde 60 µg/m³ som timmedelvärde Partiklar (PM10) 15 µg/m³ som årsmedelvärde

30 µg/m³ som dygnsmedelvärde

Delsträcka Stadsmiljö

I järnvägens närområde finns arbetsplatser, bostäder och förskolor. Halterna kvävedioxid och partiklar bedöms ligga i paritet med uppmätta halter i Lund, vilka ligger under både MKN och miljökvalitetsmålets värden.

Effekter och konsekvenser av nollalternativet

Nollalternativet innebär en ökad vägtrafik i Lund i enlighet med Trafikverkets

basprognos om allmän trafikökning. Framtidens fordonsflotta förväntas dock ha lägre utsläpp av bland annat kvävedioxider och lägre andel dubbdäck som påverkar

partikelhalterna. Den prognosticerade trafikökningens negativa effekter i form av ökade utsläpp av avgaser och partikelhalter (PM10) kan därmed motverkas av lägre utsläpp och lägre andel bilar som använder dubbdäck. Varken MKN eller

miljökvalitetsmålet bedöms överskridas. Konsekvenserna bedöms därför bli små.

Effekter och konsekvenser av utbyggnadsförslaget

Under driftskedet förekommer främst utsläpp av metallpartiklar från slitage på hjul, räls, bromsar och kontaktledningar. Dieselavgaser kan förekomma i samband med service och underhåll. Det bedöms dock ske så sällan att bidraget av kvävedioxid bedöms som försumbart under driftsfasen.

Partikelhalterna bedöms öka något i och med att mängden tåg ökar. Ökningen är dock marginell och bedöms inte leda till att varken MKN eller miljökvalitetsmålets värden överskrids. Personer som uppehåller sig i stationsmiljöer antas inte varaktigt

exponeras för de luftföroreningar som järnvägen ger upphov till, utan exponeringen antas vara av tillfällig karaktär. Konsekvenserna bedöms därför bli små.

Påverkan under byggnadstiden beskrivs i kapitel 5.17.

Delsträcka Höje å

I järnvägens närområde finns det inte några arbetsplatser, bostäder eller förskolor.

Halterna kvävedioxid och partiklar bedöms ligga något lägre än uppmätta halter i Lund, vilka ligger under både MKN och miljökvalitetsmålets värden.

Effekter och konsekvenser av nollalternativet Se kapitel 5.12.2 Delsträcka Stadsmiljö.

Effekter och konsekvenser av utbyggnadsförslaget Se kapitel 5.12.2 Delsträcka Stadsmiljö.

Delsträcka Jordbruksmark i söder

I järnvägens närområde finns ett fåtal bostäder. Halterna kvävedioxid och partiklar bedöms ligga något lägre än uppmätta halter i Lund, vilka ligger under både MKN och miljökvalitetsmålets värden.

Effekter och konsekvenser av nollalternativet Se kapitel 5.12.2 Delsträcka Stadsmiljö.

Effekter och konsekvenser av utbyggnadsförslaget Se kapitel 5.12.2 Delsträcka Stadsmiljö.

Förslag på skydds- och försiktighetsåtgärder

Bullerskyddsskärmar kan ha en positiv effekt på luftkvaliteten genom att hålla kvar luftföroreningar på spåret och därmed minska inblandningen av partikelemissioner i luften på andra sidan av bullerskyddsskärmen.