Naturmiljö

Naturmiljön i området utgörs i norr av stadsnära träd- och buskmiljöer, för att längre söderut övergå i fuktigare lövskogsliknande miljö vid reningsverksdammarna och Höje å samt vidsträckta fält i odlingsmarken söder om Höje å.

Bedömningsgrunder

De naturvärden som beskrivs har bedömts utifrån miljöbalkens biotopskydds-, strandskydds- och artskyddsbestämmelser, den svenska rödlistan samt

klassificeringarna från Svensk Standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014).

Den svenska rödlistan är en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom Sverige. Statusen bedöms med hjälp av till exempel populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender. Utifrån denna bedömning placeras arterna i olika kategorier, se figur 5.2.1.1.

Figur 5.2.1.1. Rödlistekategorier (Artdatabanken, u.d.)

Den aktuella järnvägssträckan berör, förutom Höje å, inga särskilt skyddade områden såsom Natura 2000, naturreservat eller riksintressen för naturmiljö. Natura 2000-området Lunds stadspark ligger strax nordost om den aktuella sträckningen. I den norra delen av Natura 2000-området finns en isolerad population av insekten

hålträdsklokrypare. Lunds stadspark berörs inte av den planerade utbyggnaden och de värden som avses skyddas i området bedöms inte påverkas av den planerade

utbyggnaden. Området kommer därför inte att beskrivas närmare. Höje å rinner ut i Natura 2000-området Lommabukten som ligger cirka tio kilometer nedströms det aktuella projektet. Avståndet bedöms vara tillräckligt långt för att Lommabukten inte

ska beröras av det planerade projektet. Området kommer därför inte att beskrivas närmare.

En naturvärdesinventering av området närmast järnvägen har genomförts under 2016 (Trafikverket, 2016). Inventeringen är gjord enligt Svensk Standard (SS 199000:2014).

I området förekom nio naturvärdesobjekt med identifierade naturvärden. Av dessa var tre objekt av klass 3 (påtagligt naturvärde) och sex objekt av klass 4 (visst naturvärde), se tabell 5.2.1.1. samt kartor i figur 5.2.2.1, 5.2.3.2 och 5.2.4.1.

Tabell 5.2.1.1. Tabell över yt-och linjeobjekt från naturvärdesinventeringen

Objekt-ID Objekt Beskrivning Naturvärde Delsträcka

1 Yta Brynmiljö Visst naturvärde Höje å

2 Yta Torräng Påtagligt naturvärde Jordbruksmark i söder

3 Yta Buskmiljö Visst naturvärde Höje å

4 Yta Träd- och buskmiljö Visst naturvärde Stadsmiljö

5 Yta Torräng Påtagligt naturvärde Höje å

6 Yta Brynmiljö Visst naturvärde Höje å

7 Yta Brynmiljö Visst naturvärde Stadsmiljö/Höje å

8 Linje Vattendrag (Höje å) Påtagligt naturvärde Höje å

9 Linje Dike Visst naturvärde Höje å

Av 19 identifierade punktobjekt i form av enskilda träd var ett objekt av klass 3 (påtagligt naturvärde) och resterande objekt av klass 4 (visst naturvärde), se tabell 5.2.1.2. samt kartor i figur 5.2.2.1, 5.2.3.2 och 5.2.4.1.

En fladdermusinventering har genomförts av området kring järnvägen och utmed Höje å - cirka 1500 meter utmed dammarna åt norr och cirka 700 meter utmed ån söderut. Inventeringen visar på ringa förekomst av fladdermöss längs med järnvägen.

Inga särskilda jaktstråk eller boplatser berörs av de nya spåren. Konsekvenserna för fladdermusfaunan bedöms därför bli obetydliga.

De fågelförekomster som har noterats är huvudsakligen knutna till Höje å och dess närhet, som exempel kan nämnas de rödlistade arterna kungsfiskare och sävsparv som regelbundet rapporterats från reningsverksdammarna väster om järnvägen.

Reningsverksdammarna är i övrigt en bra fågellokal varifrån flera andra rödlistade fågelarter rapporterats, bland annat änder och rovfåglar.

De rödlistade, men fortfarande vanliga, trädslagen ask och alm är vanligt förekommande i området, även intill banvallen.

Tabell 5.2.1.2. Tabell över punktobjekt från naturvärdesinventeringen

Objekt-ID Objekt Beskrivning Naturvärde Delsträcka

1 Träd Ask Påtagligt naturvärde Höje å

13 Träd Ask, flerstammig Visst naturvärde Stadsmiljö 14 Träd Ask, tvåstammig Visst naturvärde Stadsmiljö 15 Träd Ask, 3 stycken Visst naturvärde Stadsmiljö

16 Träd Ask Visst naturvärde Stadsmiljö

17 Träd Ask, tre stycken Visst naturvärde Stadsmiljö 18 Träd Ask, tvåstammig Visst naturvärde Stadsmiljö

19 Träd Ask Visst naturvärde Höje å

Två fridlysta och rödlistade arter har påträffats vid nordöstra brostödet norr om Höje å och öster om järnvägen inom torrängen i område 5. Det är rosenlök (Allium

carinatum) och klintsnyltrot (Orobanche elatior). Rosenlök är flerårig och förökar sig vegetativt genom groddknoppar och sidolökar eftersom den inte bildar frön i Sverige.

Rosenlök är endast känd som ursprunglig från Skåne där den idag har påträffats på ett femtontal lokaler. Platsen har varit känd sedan 1990-talet och beståndet består av minst 40 plantor. Förekomsterna tillhör de nordligaste för arten. Rosenlök är nära hotad (NT) och fridlyst i hela Sverige. Klintsnyltroten parasiterar på växten väddklint (Centaurea scabiosa) och är i Sverige bara känd från Skåne. Arten är på kraftig tillbakagång med minskande antal växtplatser. Troligen beror tillbakagången på igenväxning och exploatering. Beståndet består här av 27 plantor. Klintsnyltroten är starkt hotad (EN) och fridlyst. Båda arterna omfattas därmed av miljöbalkens artskyddsbestämmelser. (Artdatabanken, www.Artdatabanken.se, 2017)

Nedanstående information om delsträckornas naturvärden bygger på resultatet från naturvärdesinventeringen (Trafikverket, 2016), Artdatabanken samt

planeringsunderlag från Länsstyrelsen Skåne respektive Lunds kommun.

Delsträcka Stadsmiljö

Förutsättningar

Området utmed järnvägen innehåller generellt sett få högre naturvärden. Busk- och brynmiljöer är vanliga på båda sidor om järnvägen och består främst av storvuxen hagtorn, fågelbär och hägg. Dessa typer av miljöer har ofta ett värde för fågelfaunan, men även för insekter och småvilt.

De idag rödlistade, men fortfarande vanliga, trädslagen ask och alm är relativt vanliga i närheten av järnvägen. Alm förekommer uteslutande som ungträd och sly. Ask finns i varierande ålder, de flesta mellan 15–40 cm i diameter.

Figur 5.2.2.1. Naturvärden utmed delsträckan Stadsmiljö (numreringen härrör från naturvärdesinventeringen)

Effekter och konsekvenser av nollalternativet

Nollalternativet bedöms inte innebära några förändringar för naturmiljövärdena på den aktuella delsträckan, varför några effekter eller konsekvenser inte bedöms uppstå.

Effekter och konsekvenser av utbyggnadsförslaget

Bryn- och buskmiljöerna som ramar in båda sidor om järnvägen kommer till stor del att tas i anspråk och försvinna i samband med byggnation av den nya järnvägen, både vad gäller permanent ianspråktagande och vid tillfälligt nyttjande under byggtiden. De tilllfälliga ytorna har så långt möjligt begränsats för att spara grönstråk och stora träd.

Miljöerna hyser inga högre naturvärden men har ett lokalt värde för bland annat småfåglar och insekter. De askar som berörs är mestadels unga träd och arten bedöms ha goda möjligheter att återetablera sig. Effekten blir att dessa miljöer kommer att försvinna på järnvägens västra sida när den nya stationen uppförs. Även på den östra sidan blir effekten att väletablerade snår som ger skydd åt småfåglar och insekter kommer att försvinna, främst under byggtiden. Buskar och träd kan dock nyplanteras vilket minskar konsekvenserna av projektet. Konsekvenserna bedöms bli små då det är lokala värden som berörs, och effekten av utbyggnaden kan mildras med

nyplanteringar. Den biologiska mångfalden bedöms inte påverkas negativt då återställning ska ske.

Påverkan under byggnadstiden beskrivs i kapitel 5.17.

Delsträcka Höje å

Förutsättningar

Höje å flyter genom en markant dalgång som till större delen är öppen med betesmarker, dammar och buskmarker. Flera anlagda våtmarker utmed åns lopp i dalgången har förbättrat de biologiska värdena i ån. Delar av åfåran har kvar det naturliga slingrande loppet. I den centrala delen av dalen rinner ån förbi Lunds avloppsreningsverk som med sina stora efterpoleringsdammar utgör en viktig rastlokal för änder och andra simfåglar. Flera av dessa fågelarter är rödlistade. Ål förekommer i Höje å längs hela sträckan förbi Lund. Hela Höje ås dalgång är varierad med många olika naturtyper som hyser en rik flora och fauna.

Figur 5.2.3.1. Foto av Höje å dalgång från väster. Foto: Christina Granér, Sweco.

Vid naturvärdesinventeringen noterades mindre ytor art- och örtrik

torrängsvegetation (nr 5 och 6 i naturvärdesinventeringen) norr om Höje å och vid östra sidan av brofästet. I torrängen vid brofästet har kärlväxterna rosenlök (Allium carinatum) och klintsnyltrot (Orobanche elatior) noterats. Arterna är både rödlistade (nära hotad respektive starkt hotade) och fridlysta. I Höje å-dalen, på östra sidan järnvägen noterades en ask som var relativt stor, med en diameter på 70 centimeter (nr 1 i punktobjekten i tabell 5.2.1.2). Området runt Höje å är en fågelrik brynmiljö med buskar och träd av företrädelsevis hagtorn och pil. Fältskikten längs den södra sidan av ån bedömdes vid naturvärdesinventeringen som trivialt och frodigt, medan det norr om vattendraget återfanns näringsgynnade arter så som kirskål, älggräs och brännässla. Både området söder och norr om vattendraget bedömdes ha visst naturvärde, den lägsta klassen av de fyra, i naturvärdesinventeringen. Vattendraget Höje å bedömdes ha ett påtagligt naturvärde.

Strandskydd

Området kring Höje å omfattas av strandskydd 100 meter från ån. Allmänheten har tillträde till området genom vandringsstråk som bland annat följer järnvägens västra sida och vidare under järnvägsbron till den östra sidan. Strandskyddet beskrivs i kapitel 5.4.3.

Figur 5.2.3.2. Naturvärden utmed delsträckan Höje å (numreringen härrör från naturvärdesinventeringen)

Lunds kommun har tagit fram ett grönstruktur- och naturvårdsprogram (Lunds kommun, 2006). I detta pekas Höjeådalen ut som klass 2, mycket högt värde, på en tregradig skala där klass 1 är mest värdefull.

Ett antal områden söder om Lunds tätort är utpekade som skyddsvärda områden i det regionala naturvårdsprogrammet från mitten av 1990-talet (Länsstyrelsen i Skåne län, 1997). Områdena kallas Höje ås dalgång från Sankt Lars till Ö Kanik (närmast ån) och Höje ås dalgång upp till Knästorp (i dalgången), se figur 5.2.4.1 nedan. Båda områdena bedöms ha särskilt höga naturvärden, den högsta klassen av de totalt tre klasserna. I motivet för utpekandet ingår fauna, terrängform, odlingslandskap och våtmark ingår i motivet för utpekandet.

Effekter och konsekvenser av nollalternativet

Nollalternativet bedöms inte innebära några förändringar för naturmiljövärdena på den aktuella delsträckan, varför några effekter eller konsekvenser inte bedöms uppstå.

Effekter och konsekvenser av utbyggnadsförslaget

Busk- och brynmiljöerna på den västra sida av den befintliga anläggningen kommer att tas i anspråk vid byggnation av de nya spåren. Busk- och brynmiljöerna hyser i sig inget högre naturvärde, med har ett lokalt värde som både skydd och födosök för fågel men även för insekter och småvilt. Effekten blir att väletablerade miljöer försvinner och faunan blir mer utsatt. Busk- och brynmiljöer går att ersätta genom

nyplanteringar utanför den nya järnvägen.

De fridlysta och rödlistade arterna rosenlök och klintsnyltrot, öster om brofästet, bedöms inte påverkas av åtgärder på de befintliga spåren. Växtplatsen dokumenteras och hägnas in innan arbeten påbörjas. Om den befintliga bron behöver åtgärdas kan arterna däremot komma att påverkas. Dispens från Artskyddsförordningen kommer då att sökas. Det översta jordlagret med rötter, sidoknölar och frön, ska då

omhändertas särskilt för att läggas tillbaka när spårarbetena är klara. Klintsnyltrotens värdväxt kan även med fördel förstärkas i området genom sådd eller utplantering. På så vis finns goda möjligheter att arterna återetablerar sig på platsen. Mer detaljerade försiktighetsåtgärder hanteras i samband med att dispens från artskyddet söks.

De rödlistade fågelarter som noterats i Artdatabanken har i huvudsak påträffats utanför det aktuella området och bedöms inte påverkas av den nya järnvägen.

Den större ask (nr 1 i punktobjekten) som finns på den befintliga järnvägens östra sida kommer inte att påverkas vid föreslagen utbyggnad. Inte heller bedöms de regionalt värdefulla områden Höje ås dalgång från Sankt Lars till Ö Kanik (närmast ån) och Höje ås dalgång upp till Knästorp (i dalgången), se figur 5.2.4.1, påverkas som helhet då de totalt omfattar större områden än det aktuella järnvägsområdet.

Det kommer att ta tid för vegetationen att naturligt återetablera sig i området, något som kan avhjälpas med aktiv plantering när arbetena är slutförda. Skydds- och försiktighetsåtgärder bör utvecklas vidare i samband med att tillstånd till

vattenverksamheten söks. Med föreslagna skydds- och försiktighetsåtgärder bedöms effekten bli liten och begränsad till byggnadsskedet.

Påverkan under byggnadstiden beskrivs i kap 5.17.

Ytterligare infrastruktur i området kommer att förstärka den befintliga barriär som järnvägen utgör i landskapet. Utbyggnadsförslaget innebär både en utbyggnad av spår och en utökad järnvägstrafik. Detta skapar en bredare och starkare barriär som ska passeras av djur och växter. Det finns dock goda spridnings- och passagemöjligheter för flora och fauna utmed Höje å och under järnvägen. Strandskyddets syften bedöms inte påverkas då det redan idag finns en befintlig bro över ån och den nya bron placeras intill denna, se även kap 5.4.

Konsekvenserna av utbyggnadsförslaget bedöms bli måttliga då det inte är några högre naturvärden som berörs och skydds- och försiktighetsåtgärder kan vidtas för att skydda de fridlysta arterna. Den biologiska mångfalden bedöms inte påverkas negativt då återställning ska ske.

Delsträcka Jordbruksmark i söder

Förutsättningar

I naturvärdesinventeringen påträffades en art- och örtrik torrängsvegetation (nr 2 i figur 5.2.4.1) utmed järnvägens östra sida med ett par förekommande naturvårdsarter, till exempel fältvädd, svartkämpar och rödklint.

Slätten söder om Höje ås dalgång är utpekat i det regionala naturvårdsprogrammet från 1990-talet och kallas Odlingslandskapet norr om Hjärup. Området är främst utpekat för odlingslandskap, där åkrarna är landets i särklass bästa åkerjordar.

I anslutning till den aktuella sträckan finns två alléer och en pilevall som omfattas av miljöbalkens biotopskyddbestämmelser och får därmed inte skadas.

Figur 5.2.4.1. Naturvärden utmed delsträckan Jordbruksmark i söder (numrering härrör från naturvärdesinventeringen)

Effekter och konsekvenser av nollalternativet

Nollalternativet bedöms inte innebära några förändringar för naturmiljövärdena på den aktuella delsträckan, varför några effekter eller konsekvenser inte bedöms uppstå.

Effekter och konsekvenser av utbyggnadsförslaget

Torrängen (område 2 i figur 5.2.4.1) på järnvägens östra sida kommer att påverkas av spårutbyggnaden när de befintliga spåren byggs om och slänterna justeras. Effekten blir att torrängen med påtagligt naturvärde försvinner. För att minska påverkan och

påskynda en återetablering av torrängsfloran bör översta jordlagret hanteras separat under byggtiden för att kunna läggas tillbaka när arbetet avslutas. De biotopskyddade objekten bedöms inte påverkas av utbyggnadsförslaget. Jordbruksmark kommer att tas i anspråk på båda sidor om järnvägen, dels för servicevägar och utbyggnaden och dels för tillfälligt nyttjande under byggtiden. Områden som behövs under byggtiden kommer att återgå till jordbruksmark och vara brukningsbara när utbyggnaden är klar. En serviceväg kommer att dela av åkermarken i förlängningen av Flackarps skolväg. Effekten blir att värdefull jordbruksmark försvinner i ett stråk utmed järnvägens västra sida samt att viss uppdelning av en åker sker. Brukbarheten av jordbruksmarken bedöms inte försvåras, se vidare i kapitel 5.13. Konsekvenserna för naturmiljön på denna delsträcka bedöms som små då inga områden med högre naturvärden berörs. Den biologiska mångfalden bedöms inte påverkas negativt då återställning ska ske.

Biotopskydd enligt miljöbalken

Det finns två alléer och en pilevall med hamlade pilar i södra delen av sträckan och som angränsar till det område som berörs i järnvägsplanen, se figur 5.2.4.1. Alléerna och pilevallen omfattas av miljöbalkens biotopskyddbestämmelser (7 kap 11 § MB) och får inte skadas. Öster om järnvägen i Höje å-dalen finns även en våtmark och ett öppet dike i en betesmark. Dessa omfattas också av miljöbalkens biotopskydd, men ligger utanför järnvägsplanen och bedöms inte beröras av projektet.

Alléerna bedöms inte påverkas av den planerade järnvägsutbyggnaden, men kan behöva påkörningsskydd under byggtiden. Pilevallen bedöms inte påverkas av

åtgärder, dock kan ett pilträd som inte är hamlat och som står mellan järnvägen och de hamlade pilarna komma att tas ned. Den biotopskyddade pilevallen bedöms inte skadas av den planerade järnvägsutbyggnaden.

Förslag till skydds- och försiktighetsåtgärder

• Träd- och buskmiljöerna på järnvägens östra sida vid stationsläget bör återplanteras med olika stora plantor för att snabbare återfå en naturlig miljö.

• Buskmiljöerna på järnvägens västra sida norr om Höje å samt kring själva ån bör återplanteras med olika stora plantor för att snabbare återfå en naturlig miljö.

• Befintliga träd kan med fördel återplanteras vid återställning.

• Asken norr om Höje å och öster om järnvägen märks ut och förses med påkörningsskydd under byggtiden.

• Växtplatsen för de skyddade arterna rosenlök och klintsnyltrot bör

dokumenteras och hägnas in innan spårarbeten påbörjas. Om den befintliga bron över Höje å måste åtgärdas kan arterna komma att beröras. Det översta jordlagret där rötter och sidoknölar från rosenlöken samt frön från

klintsnyltroten kan finnas, ska tas omhand och läggas på tillfällig plats för att läggas tillbaka när arbetet med omläggningen av de befintliga spåren är klart.

Klintsnyltrotens värdväxt kan även med fördel förstärkas i området genom sådd eller utplantering. Det är av stor vikt att omhändertagandet av jorden

sker utanför arternas vegetationsperiod. På så vis finns goda möjligheter att arterna återetablerar sig på platsen. Vid detta fall kommer en dispens från Artskyddsförordningen att sökas.

• Det översta jordlagret från torrängen öster om järnvägen och söder om Höje å bör hanteras separat under byggtiden för att kunna läggas tillbaka när arbetet avslutas. På så vis påskyndas en återetablering av torrängsfloran.

• Alléerna förses med påkörningsskydd under byggtiden.

• Broarna över Höje å bör förses med betonghålstenar för att skapa fler bohål för fladdermöss vid en vattenmiljö där det råder brist på bohål. Dessa konstgjorda bohål bör utvärderas genom regelbundna kontroller av

fladdermusförekomster. Detta kan också ses som en kompensation för intrång i strandskyddat område.

In document Lund-Flackarp, fyra spår Lunds kommun och Staffanstorps kommun, Skåne län (Page 45-55)