Holgersson (1999 i Holgersson 2003) menar att rekryteringen av företagsledare leder till ett återskapande av den manliga dominansen i svenskt näringsliv och hävdar att detta delvis kan förklaras av fenomenet homosocialitet. Enligt Höök (2001) är Rosabeth Moss Kanter en av de första som identifierat det faktum att män tenderar att orientera sig mot och söka bekräftelse genom andra män. Även Wahl (1994) beskriver homosocialitet som att män identifierar sig
- 34 -
med och orienterar sig mot varandra, vilket är något som sker då män har makten både i samhället och i näringslivet. Holgersson (2003) framhåller även andra anledningar till varför homosocialitet frodas bland chefer och hänvisar till Kanter (1977). Kanter (1977 i Holgersson 2003) förklarar fenomenet med att män väljer män med att chefsarbete präglas av osäkerhet, kommunikation och total hängivelse, vilket förutsätter att chefen känner förtroende för dem han eller hon arbetar med. Detta leder i förlängningen till att män väljer män då de lättare förstår sig på och kommunicerar med det egna könet, menar Kanter. I SOU (1998:6) framkommer att beslutsfattare i de flesta situationer föredrar att arbeta med och hjälpa personer som socialt liknar dem själva. Samtidigt framhåller Höök (2001 i Gunnarsson och Andersson 2003) att manliga grupper inte behöver vara homogena för att homosocialitet ska uppkomma. Hon har studerat höga manliga företagsledare och funnit att det finns en acceptans och tolerans för olikheter inom gruppen.
Lindgren (1985, 1992, 1999 i Höök 2001) hävdar att män skapar en kollektiv idealbild som de kan jämföra sig med, vilket bidrar till att de slipper konkurrera med varandra. Connell (1995 i Gunnarsson 2003) beskriver den kollektiva idealbilden som ett återskapande av den manliga överordningen som sker både i relation till kvinnor och i relation till andra män. Genom att konstruera en kollektiv idealbild, en ”hegemonisk maskulinitet” som finns i toppen av makt- hierarkin, kan män garantera sin överlägsenhet gentemot kvinnor. Denna hegemoniska maskulinitet ska enligt Connell i första hand ses som en tankefigur, ett ideal som få män praktiserar, men som de flesta män förhåller sig till.
En utveckling av homosocialitet till att även inbegripa kvinnor har kunnat urskiljas i konsultbranschen, enligt Gunnarsson (2003). Författaren har identifierat en skiftning från det Roper (1996 i Gunnarsson 2003) benämner homosocial desire till vad som benämns social desire. Social desire är en intressebestämd social identitet som innebär att kvinnor med ”rätt” fritidsintressen, åsikter och värderingar kan väljas in bland män. Detta innebär att gemen- samma intressen på och utanför arbetet är viktigare för exempelvis projekttillsättning och rekrytering än vad könstillhörigheten är, menar Gunnarsson. Social desire ses enligt samma författare som ett modernt uttryck för homosocialitet som inkluderar kvinnor under vissa speciella förutsättningar. Vilka dessa förutsättningar är bestäms av mannen som privilegierats med tolkningsföreträde och de kvinnor som accepteras kan ses som bärare av egenskaper som anses överensstämma med männens normer, menar Gunnarsson.
- 35 -
I Lindgren (1985 i Gunnarsson och Andersson 2003) samt i Sundin (2002) framkommer att könsforskning visar på att det i företag existerar en speciell form av lojalitet män emellan, oavsett hierarkisk nivå. Detta beskrivs som ett slags manlig allians där kvinnor inte är välkomna. Holgersson (1996 i Wahl, Holgersson och Höök 1998) resonerar kring speciella aktiviteter mellan män som syftar till att skapa gemenskap och benämner dessa för male bonding. Detta beskrivs som ett slags lojalitetstest och innebär att deltagande i vissa aktiviteter visar på lojalitet gentemot andra män, och kan vara ett sätt för nytillkomna medlemmar att accepteras. Att inte delta ses som avvikande och den som inte följer med riskerar att gå miste om viktig information.
Någon motsvarighet till ovan diskuterade manliga allians återfinns inte bland kvinnor. Höök (2001) menar att kvinnor i allmänhet är skeptiska till att organisera sig utifrån köns- tillhörighet. Att kvinnor istället väljer att orientera sig mot män är något Lindgren (1983 i Wahl 1994) beskriver och kallar för heterosocialitet. Lindgren menar att grunden till detta fenomen är maktinnehavet och Wahl (1994) menar att kvinnor, som beskrivs som makt- och resurslösa, tvingas ty sig till männen då dessa besitter makten. Homosocialitet och hetero- socialitet kan ses som två sidor av samma mynt då både kvinnor och män söker sig till det överordnade könet.
Holgersson (2003) drar paralleller mellan det Lindgren (1992, 1996 i Holgersson 2003) kallar för informell koopteringskultur och informell rekrytering. Genom det fenomen som Holgersson (1999 i Höök 2001) beskriver som kooptering tas nya medlemmar upp i en ny överordnad grupp. Den som koopteras ska tillföra något nytt eller på annat sätt förstärka gruppens status. Kooptering beskriver hur gemensamma drag och formella och informella kriterier styr urval till en grupp. Hur det kommer sig att mannen skapar idealet enligt ovan förda resonemang grundläggs i mångt och mycket i informella strukturer på toppnivå.
4.5.1 Starka informella strukturer på toppen
Oakley (2000) hävdar att det existerar ett så kallat old boy network på toppen i många företag. Detta informella nätverk är ett manligt, socialt system som sträcker sig inom och över företags gränser och exkluderar mindre mäktiga män och kvinnor. Männen är ofta angelägna om att identifiera sig med varandra och differentiera sig gentemot andra män och kvinnor, menar Höök (2001), och Oakley (2000) hävdar att de informella nätverken fungerar som en social subkultur med eget språkverk och ritualer. Höök (2001) för samma resonemang och
- 36 -
menar att de manliga informella nätverken formar en viss art av maskulinitet som skapas utifrån typiskt manliga intressen såsom sport, bilar, kvinnor och alkohol. Existensen av den subkultur och den maskulinitet som skapats kommer att hotas om en alltför stor del kvinnor tillåts på toppen, varför nätverket enligt Oakley (2000) intar en försvarande ställning och sluter sig. Kanter (1993) menar att kvinnor har svårt att vinna tillträde till dessa informella miljöer då de ses som minoritet.
De informella manliga nätverken ser vi som är en produkt av homosocialiteten där män identifierar sig med varandra varför vi anser det vara relevant att utveckla diskussion kring identitet.