4 ”JAG VILL INTE VARA MED LÄNGRE”
4.3 MÅLSÄGANDENS RÄTTIGHETER
särskilda skäl för hämtning.109 I litteraturen har angivits att våldsutsatta kvinnor kan behöva hämtas till förhör eftersom de kan stå under männens inflytande.110 Ifall en man kontrollerar en kvinna och utsätter henne för våld finns risken att hon är förhindrad att ta sig någonstans så länge han är hemma.111
Enligt min mening borde målsägande hämtas endast i undantagsfall eftersom hämtningen kan vara uppseendeväckande. Många kvinnor kan vara rädda för att synas tillsammans med poliser eller utanför ett polishus eftersom det kan leda till repressalier från deras män ifall de skulle bli upptäckta. En kvinna som blir hämtad kan få en känsla av att rättssystemet är emot henne då hennes vilja att inte medverka inte respekteras.112 Det är därför viktigt att förklara för dessa kvinnor att deras ovilja att medverka vid förhör inte betyder att ett ärende som faller under allmänt åtal läggs ned. Under förutsättning att bevisningen räcker för att väcka åtal kan inte en målsägande hindra det. Som framgått ovan har dock målsägandens berättelse ofta en avgörande betydelse. Den, ofta vitala, betydelsen av att våldsutsatta kvinnor medverkar i en rättsprocess leder oss in i diskussionen om vad som kan göras för att dessa kvinnor ska bibehålla ett förtroende för vård, polis, rättsväsen och andra de kan komma i kontakt med.113
4.3 MÅLSÄGANDENS RÄTTIGHETER
4.3.1 INTRODUKTION
Att bli utsatt för brott av olika slag kan få förödande konsekvenser för brottsoffer (i denna uppsats detsamma som målsägande) inte minst psykiska. Det är därför viktigt att målsägande ges ett bra stöd. Rätten till information under förundersökningen är därvid av central betydelse och av 13 a, b och c §§ förundersökningskungörelsen (1947:948), FuK, framgår vilken information en målsägande har rätt till. I detta avsnitt har jag för avsikt att presentera den information och de rättigheter som jag anser är av störst betydelse för våldsutsatta kvinnor.
109 Se även 6 § Förundersökningskungörelsen (1947:948), FuK. 110 Bring och Diesen, Förundersökning, s. 110.
111 Detta gäller särskilt för de fall mannen och kvinnan fortfarande sammanlever (vilket är vanligt vid den här typen av mål).
112 Se dock Bring och Diesen, Förundersökning, s. 76 angående att det kan vara i strid med EKMR att tvinga en kvinna att delta i processen om inte mindre ingripande åtgärder prövats först.
113 Anledningen till att jag här använder ordet bibehålla är att de flesta, som utgångspunkt, har ett gott förtroende för dessa samhällsaktörer. Ett förtroende är emellertid något som byggs upp under lång tid men kan förloras mycket snabbt. Det betyder att ifall en våldsutsatt kvinna möts av ett dåligt bemötande vid sitt första samtal med t.ex. en polis kan hennes framtida vilja att medverka i en rättsprocess ha påverkats negativt.
47
4.3.2 INFORMATION OM MÅLSÄGANDEBITRÄDE
Målsägandebiträden fyller en viktig funktion då de kan ge stöd under hela det processuella förfarandet. Inför en huvudförhandling ger biträdet information om vad som komma skall, samt har rätt att närvara vid förhör med målsäganden, se 23 kap. 10 § femte stycket RB. Vidare tar målsägandebiträdet, under huvudförhandlingen, tillvara målsägandens intressen vad gäller exempelvis, skadeståndsanspråk, stängda dörrar, yrkande om medhörning och huruvida det ställs irrelevanta frågor till målsäganden m.m.114
Av 13 a § andra stycket FuK följer målsägandens rätt till information angående reglerna om målsägandebiträde.115 Förundersökningsledaren har enligt 23 kap. 5 § RB en skyldighet att anmäla till rätten om det finns anledning att förordna om målsägandebiträde. Av 1 § första stycket 2 p. lagen om målsägandebiträde (1988:609) följer att ett målsägandebiträde ska förordnas för målsägande i mål som avser brott mot bl.a. 3 och 4 kap. BrB på vilket fängelse kan följa och målsäganden står i en personlig relation till den misstänkte. Målsäganden bör emellertid tillfrågas innan begäran om målsägandebiträde inlämnas till tingsrätten och för det fall hon inte önskar sådant biträde ska det respekteras.116 I mål om våld mot kvinnor i nära relationer har alltså målsäganden en laglig rätt till målsägandebiträde. Det är viktigt att målsäganden, vid den här typen av mål, så tidigt som möjligt får tillgång till ett målsägandebiträde.117 Det finns anledning att anta att målsäganden i större utsträckning medverkar i den brottsutredande verksamheten om de får professionell hjälp i ett tidigt skede.118
I åklagarmyndighetens granskning av ärenden rörande brottet grov kvinnofridskränkning framgår att det endast i hälften av fallen förordnades ett målsägandebiträde.119 Vidare framgår att kvinnorna i ca hälften av fallen någon gång under utredningens gång uttryckte en ovilja att fortsätta medverka. Det anges emellertid inte att de kvinnor som inte hade ett målsägandebiträde också var de som inte ville
114 Bring och Diesen, Förundersökning, s. 99.
115 Av samma lagrum följer målsägandens rätt till information om möjligheterna för meddelande av kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud. Möjligheterna till och betydelsen av kontaktförbud lämnas utanför denna uppsats. Kort kan dock framföras att det, beroende på hotbilden, kan finnas anledning att förordna om kontaktförbud. Det är viktigt att komma ihåg att våldsutsatta kvinnor vanligen lever farligast i samband med ett uppbrott (dvs. vid det fysiska uppbrottet) och att det då, för en tid, kan vara värdefullt om det utfärdas ett kontaktförbud. 116 Zeteo, kommentar till 1 § lagen om målsägandebiträde.
117 Åklagarmyndighetens granskning, s. 24. Målsäganden kan även få stöd av en annan stödperson, se 13 a § tredje stycket FuK.
118 Åklagarmyndighetens granskning, s. 28 f. 119 A.a. s. 14.
48
medverka. Rapporten får dock ändå anses visa att ett målsägandebiträde kan ha en avgörande betydelse för viljan att medverka.
Med tanke på den maktobalans som föreligger mellan gärningsman och brottsoffer vid mål om grov kvinnofridskränkning är det självklart att ett målsägandebiträde fungerar som ett viktigt stöd.120 För det fall ett målsägandebiträde inte förordnats menar Agneta Claesson Norell att hon själv skulle ta kontakt med åklagaren för att efterhöra om han/hon möjligen missat att förordna om ett sådant. Enligt min mening är det bra att även domare uppmärksammar det fallet att ett målsägandebiträde inte förordnats även om det inte hör till deras uppgift. På så sätt finns en säkerhetsventil för att målsäganden ska ges ett professionellt stöd. Agneta Claesson Norell menar att en våldsutsatt kvinna kan undgå att utsättas för en andra kränkning om hon har ett bra målsägandebiträde. Även om kvinnan till viss del återupplever traumat hon utsatts för, genom att återberätta vad som tidigare hänt, kan hon känna sig trygg med målsägandebiträdet vid sin sida. En avgörande faktor är att målsäganden fått budskapet om att rätten inte ifrågasätter henne som person utan att syftet med huvudförhandlingen är att utreda vad som kan anses ställt bortom rimligt tvivel.
Om en målsägande uttrycker en vilja att inte längre medverka bör eventuellt en stödåtgärd vidtas för henne. Vid Norrorts åklagarkammare finns därför en rutin då man håller ett nytt förhör med målsäganden för att ta reda på skälet till att hon inte längre önskar medverka. Vid detta förhör medverkar både målsägandebiträde och åklagare.121 Det har då ansetts betydande om de inledande förhören med den våldsutsatta kvinnan finns inspelade på ljud- och bildfil för att, som jag förstår det, kunna konfrontera henne med dessa. Troligen är de inspelade förhören även av värde vid en kommande huvudförhandling.122 Åklagares kontakter med målsägande inför en huvudförhandling
120 Agneta Claesson Norell, personlig kontakt den 10 januari 2013. 121 Åklagarmyndighetens granskning, s. 12.
122 Tidigare inspelade förhör kan i vissa fall spelas upp under en huvudförhandling. Se dock Bring och Diesen, Förundersökning, s. 541 angående ifall det krävs att kvinnan ändrat sin berättelse eller helt undviker att svara på frågor under huvudförhandlingen för att
förundersökningsutsagan ska få spelas upp. Bring och Diesen framför dock, vilket jag håller med om, att förundersökningsutsagan bör kunna spelas upp som komplement till utsagan som avges under huvudförhandlingen oavsett dess likheter med vad som uppgivits under tidigare förhör. Detta för att undvika risken att en målsägande av taktiska skäl undviker att svara på frågor under huvudförhandlingen i syfte att förundersökningsutsagan ska få spelas upp. (Denna bedömning visar betydelsen av att förundersökningsutsagor i så fall spelas in med ljud och bild).
49
kan emellertid vara i strid med objektivitets- och likställighetsprincipen.123 I det fall målsäganden har målsägandebiträde och den misstänkte försvarare måste åklagaren ha en mer neutral framtoning än om målsäganden saknar ett sådant biträde.124 Åklagare måste alltså anpassa sin roll efter det juridiskt skolade stöd som finns på var parts sida för att upprätthålla principerna om objektivitet och likställighet.
4.3.3 INFORMATION OM KVINNOJOURER
Våldsutsatta kvinnor har vidare, enligt 13 a § tredje stycket FuK, rätt till information om organisationer som kan ge stöd och hjälp.125 Ett exempel på en sådan organisation är en kvinnojour. Enligt min mening är det väldigt viktigt att information om just kvinnojourer når målsäganden. Anledningen till att kvinnojourer är extra viktiga är att de alltid står på kvinnans sida och inte vid något tillfälle ifrågasätter det hon varit utsatt för.126 Personer som arbetar på kvinnojourer arbetar oftast ideellt och har därför ett särskilt intresse för att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Dessutom kan kvinnojourer hjälpa kvinnor med diverse praktiska problem som inte faller under exempelvis målsägandebiträdets ansvar. Kvinnojourer kan bidra med ett skyddat boende och följa med på läkarbesök etc.
Kvinnojourer faller under vad som benämns icke-statliga organisationer (Non Govermental Organisations, NGO:s) och är därför politiskt och religiöst obundna. Vidare – eftersom de inte är myndigheter – kan de hålla en friare approach och behöver inte hålla inne med vad de tycker och tänker i olika frågor. Dessutom behöver de inte dokumentera några uppgifter om de som söker kontakt med jourerna då offentlighetsprincipen är inaktuell för icke-statliga organisationer. Jag tror att det är väldigt viktigt att en kvinna som uppsöker en kvinnojour har rätt att vara anonym. Rätten till anonymitet kan bidra till att många kvinnor vänder sig till kvinnojourer i första hand. Kvinnojourerna kan därefter försöka påverka kvinnorna att uppsöka läkare, göra en polisanmälan och lämna den våldsamma mannen om de inte redan gjort det.
123 Bring och Diesen, Förundersökning, s. 97. För utförligare redogörelse av likställighets- och objektivitetsprincipen se även Ekelöf, Rättegång fjärde häftet, s. 33.
124 Bring och Diesen, Förundersökning, s. 97.
125 Denna information behöver emellertid inte lämnas om det är uppenbart att informationen inte behövs (se 13 a § fjärde stycket FuK). Med tanke på brottets karaktär bör enligt min mening informationen alltid lämnas vid fall av grov kvinnofridskränkning. En annan sak är att det kan vara svårt för målsäganden att ta till sig viktig information i samband med en traumatisk upplevelse (se Bring och Diesen, Förundersökning, s. 103). För att försäkra sig om att
målsäganden fått nödvändig information kan det därför vara bra att upprepa informationen vid nästföljande förhör.
126 Information om kvinnojourer kan hämtas på följande adresser http://www.kvinnojouren.se och http://www.roks.se/har-finns-hjalp/kvinnojourer.
50
Hos kvinnojourer finns dessutom särskild kunskap om internaliserat våld, vilket andra yrkesgrupper kan sakna i samma utsträckning. Vid internaliserat våld utsätts en kvinna som redan sedan tidigare är mer känslig och mer utsatt än andra för våld. Det kan handla om en funktionsnedsatt kvinna som har ett stort hjälpbehov som tillgodoses av hennes man. Det är i ett sådant sammanhang vanligt att den våldsamme mannen riktar kränkningar mot funktionshindret. Det kan t.ex. handla om att kvinnan är blind och mannen vid bråk möblerar om, eller så är kvinnan beroende av en lift för att ta sig i och ur badkaret varpå mannen låter henne hänga kvar i liften som straff efter ett bråk. En annan extra utsatt grupp kvinnor är de som kommer från andra länder och ännu inte lärt sig det svenska språket, saknar kontaktnät i Sverige och inte vet hur det svenska samhället fungerar. Missbrukande kvinnor är en tredje grupp som kan ha särskilt svårt att få hjälp att lämna en våldsam man. Vad gäller missbrukande kvinnor stöter även kvinnojourer på problem då det kan saknas professionell kunskap om hur man på bästa sätt hjälper en person som befinner sig i ett missbruk. Dessutom kan det vara svårt att ta emot en påverkad kvinna på ett jourboende.
En viktig faktor till att kvinnojourer har ett välanpassat bemötande är att bemötandet är deras huvudsakliga uppgift. Det kan inte begäras att t.ex. poliser och vårdpersonal erbjuder samma professionella stöd. Ett stöd som är mycket tidskrävande. Vad som däremot kan krävas är att informationen om kvinnojourer når våldsutsatta kvinnor. Idag ses informationskort, i ett visitkorts storlek, med telefonnummer till kvinnojourer hos bl.a. mödravårdscentraler och kriminalvården. Vidare är det föreslaget att tampongförpackningar ska innehålla en informationslapp om våld mot kvinnor.127 Det förekommer också att kvinnojourer syns i olika köpcentrum och ger information om sin verksamhet. Att kvinnojourer syns på detta sätt tror jag har stor betydelse för att kvinnor ska upplysas om var de kan vända sig vid behov.
4.3.4 ANNAN VIKTIG INFORMATION
I 13 b § FuK (se även 14 § FuK) framgår att en målsägande bl.a. ska tillfrågas om hon vill ha information om att förundersökning inte kommer inledas, att en inledd förundersökning skall läggas ned eller information om beslut att åtal inte kommer väckas. Detta är viktigt dels för att kvinnan ska kunna begära överprövning av ett negativt beslut men även för att hon ska kunna planera sin framtid. Riskerar kvinnan att utsättas för nya brott kan det finnas skäl för henne att t.ex. flytta till en annan stad.
51
Vidare ska målsäganden – om det behövs – underrättas om en gripen, anhållen eller häktad person avviker, se 13 c § FuK. Att få sådan information kan vara viktigt för en våldsutsatt kvinna då det finns risk för att mannen söker upp henne. Särskilt med beaktande av att många våldsutsatta kvinnor fortfarande bor tillsammans med männen, kan männen förväntas återvända hem. Av samma anledning kan det vara betydelsefullt för målsäganden att, enligt 35 § lag (1974:203) om kriminalvård i anstalt, tillfrågas om hon önskar veta när mannen under verkställande fängelsedom har permissioner. För det fall det bedöms finnas en allvarlig hotbild för målsäganden, bör information lämnas om möjligheterna till hemlig adress genom t.ex. kvarskrivning eller möjligheterna till fingerad identitet.