20 (304)
BUDGET 2020 Diarienummer RS 2019-0829
Ekonomiska förutsättningar för Region Stockholm
2.1 Ekonomiskt utgångsläge
Region Stockholm har sedan 2007 visat positiva resultat. Det gör Region Stockholm unikt i Sverige. En ekonomi i balans, med överskott, är en nödvändighet för att finansiera de stora investeringar i hälso- och sjukvård och kollektivtrafik som är beslutade och som krävs i Stockholmsregionen, som har avgörande betydelse för Sveriges tillväxt. För att fortsatt nå positiva resultat är det av största vikt att samtliga nämnder och bolag bedriver sin verksamhet minst inom beslutad budget och att fullmäktiges resultatkrav uppnås.
Figur 1 Resultat Region Stockholm (mkr)
2.2 Makroekonomisk utblick
Den ekonomiska utvecklingen i världen
Efter flera år med hög och jämt utbredd tillväxt i världsekonomin har den internationella konjunkturen börjat bromsa in. Tillväxten i global BNP bedöms fortsätta minska 2019–2020 till strax under det historiska
genomsnittet på 3,5 procent, vilket innebär att BNP-tillväxten kommer att ligga nära den potentiella tillväxten1. Inbromsningen beror bland annat på en avmattning av de senaste årens starka investeringskonjunktur men
1 Med potentiell tillväxt menas den högsta tillväxt som är förenlig med prisstabilitet dvs en tillväxt där arbetsmarknadens resurser utnyttjas fullt ut utan att detta ger upphov till löneökningar som hotar prisstabilitet
21 (304)
BUDGET 2020 Diarienummer RS 2019-0829
också på den oro som uppstått i kölvattnet av de pågående handelskonflikterna.
Med den svagare utvecklingen följer också en vikande tillväxt i världshandeln och industriproduktionen. Samtidigt är efterfrågan på arbetskraft i den globala ekonomin fortsatt god i de flesta regioner vilket innebär hög sysselsättning, låg arbetslöshet och stigande lönetillväxt.
Tabell 1: Ekonomiska nyckeltal 2018–2023
Sedan en tid tillbaka omgärdas utvecklingen i världsekonomin av betydande risker. Handelskonflikter främst mellan USA och Kina, Storbritanniens utträde ur EU, fallande tillgångspriser samt en ökad politisk oro i världen är några faktorer som i kombination med begränsat utrymme för ekonomiska stimulanser kan bidra till en lägre global tillväxt framöver. Handelskonflikterna har trappats upp under sommaren 2019 och osäkerheten kring den globala ekonomiska utvecklingen har ökat
ytterligare.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige
Den svenska ekonomin visar allt tydligare tecken på en betydande avmattning efter flera år med en stark BNP-tillväxt. Arbetslösheten ökar och konjunkturbarometern visar på en snabb inbromsning av
industrikonjunkturen.
Under 2018 bröts tillväxttrenden och bostadsinvesteringarna minskade som en följd av fallet i bostadspriser. Bostadspriserna förefaller nu ha stabiliserats men bostadsinvesteringarna prognostiseras fortsätta att falla åtminstone under 2019 och 2020. Antalet påbörjade bostäder i
Stockholmsregionen har halverats från toppen 2017 till det första halvåret i år. I kombination med svag investeringsutveckling i övriga näringslivet medför detta att utvecklingen för de totala investeringarna dämpas.
Nyckeltal ekonomi 2018–2023 2018 2019 2020 2021 2022 2023
BNP i världen* 3,6 3,4 3,3 3,3 3,3 3,3
BNP i USA* 2,9 2,5 1,9 1,6 1,5 1,5
BNP i euroområdet* 1,9 1,2 1,4 1,3 1,3 1,3
BNP i Sverige* 2,5 1,9 1,2 1,3 1,4 1,7
Styrränta i USA ** 2,5 2,5 2,5 2,5 2,8 2,8
Styrränta i euroområdet** 0,0 0,0 0,3 0,5 0,8 1,0
Styrränta i Sverige** ‐0,5 ‐0,3 0,0 0,3 0,5 1,0
*Fasta priser, kalenderkorrigerade världen, procentuell förändring
** slutet av perioden
Källor: IMF, OECD och Konjunkturinstitutet
22 (304)
BUDGET 2020 Diarienummer RS 2019-0829
Det svaga bidraget till den inhemska efterfrågan från investeringarna motverkas delvis av en relativt stark konsumtionsutveckling vilket möjliggörs av hushållens starka finansiella ställning samt en fortsatt låg ränta. En svag krona gör att exporten hålls uppe trots en mer dämpad konjunktur på Sveriges viktigaste exportmarknader. Avmattning i den internationella konjunkturen, bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens och redan högt kapacitetsutnyttjande begränsar dock
exporttillväxten. Även upptrappningen i det internationella handelskriget har en negativ effekt på svensk export.
Tabell 2: Nyckeltal svensk ekonomi 2018–2023
2018 2019 2020 2021 2022 2023
BNP* 2,5 1,9 1,2 1,3 1,4 1,7
Arbetade timmar* 2,4 1,4 0,3 0,2 0,2 0,5
Arbetslöshet (procent av arbetskraften) 6,3 6,3 6,4 6,5 6,7 6,7
Sysselsättning 1,8 1,1 0,5 0,5 0,4 0,5
Timlön 2,5 2,6 2,7 2,9 3,1 3,3
Konsumentpriser, KPIF 2,1 1,8 1,7 1,8 1,9 2,0
Procentuell förändring om inget annat anges
* Kalenderkorrigerad
Källor: Konjunkturinstitutet
Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar att hushållen blivit mer pessimistiska. Både framtidsförväntningarna på den svenska ekonomin i stort och på den egna ekonomin är nu lägre än normalt.
De senaste åren har sysselsättningen ökat snabbt. Även om uppgången bromsar in består högkonjunkturen på arbetsmarknaden under 2019.
Arbetslösheten bottnar 2019 och bedöms öka något 2020 men resursutnyttjandet blir inledningsvis högre än normalt. Trots
högkonjunkturen har ökningstakten i både löner och konsumentpriser varit måttliga de senaste åren. Resursutnyttjandet i såväl Sverige som i
omvärlden talar för att lönerna stiger något de kommande åren i linje med vad som motiveras utifrån konjunkturläget.
Inflationen hålls uppe i närtid av den svaga växelkursen men bedöms falla till 1,7 procent 2020. Riksbanken har flaggat för räntehöjningar men dämpade inflationsutsikter gör att banken troligtvis går försiktigt fram.
Samstämmigheten i bedömningarna över den svenska ekonomin de
närmaste åren är stor. Samtliga prognoserar en ekonomisk utveckling mer i linje med den potentiella tillväxten när det positiva gapet på
arbetsmarknaden sluts. Den prognoserade uppgången i arbetslösheten
23 (304)
BUDGET 2020 Diarienummer RS 2019-0829
beror bland annat på att ökningen av andelen utrikesfödda antas dämpa sysselsättningspotentialen.
Regeringens prognos för arbetslösheten ligger något lägre än övriga prognosmakarnas vilket förklaras av att regeringen har en mer positiv bild av effekterna av arbetsmarknadspolitiken. Samtliga betonar dock att det finns betydande osäkerheter i konjunkturutvecklingen.
Tabell 3: Jämförelser mellan olika prognosmakare
2018 2019 2020 2021 2022 2023
BNP
Konjunkturinstitutet 2,5 1,9 1,2 1,3 1,4 1,7
Regeringen 2,5 1,5 1,2 1,7 2,0
SKL 2,5 1,3 1,1 1,6 1,5
Arbetslöshet (procent av arbetskraften)
Konjunkturinstitutet 6,3 6,3 6,4 6,5 6,7 6,7
Regeringen 6,3 6,3 6,4 6,4 6,5
SKL 6,3 6,3 6,5 6,8 6,8
Sysselsättning
Konjunkturinstitutet 1,8 1,1 0,5 0,5 0,4 0,5
Regeringen 1,8 0,8 0,4 0,6 0,6
Konsumentprisindex med fast ränta, KPIF
Konjunkturinstitutet 2,1 1,8 1,7 1,8 1,9 2,0
Regeringen 2,1 1,7 1,6 1,8 2,0
SKL 2,1 1,8 1,9 1,8 2,0
Procentuell förändring om inte annat angett
Källor: Regeringen, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting
Den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län
Stockholm är det län med högst bidrag till Sveriges BNP i förhållande till befolkningsstorlek. Den ekonomiska utvecklingen i huvudstadsregionen har därför stor betydelse för hela landets välstånd. Sett till de senaste årens konjunktur är även Stockholmsekonomin på väg nedåt.
Stockholmsbarometern, som tas fram av Stockholms Handelskammare, visar att både hushåll och företag har en mindre optimistisk syn på den kommande utvecklingen i regionen och tilltron till ekonomin är svagare än normalt.
Trots ett svagare konjunkturläge är anställningsgraden i det närmaste oförändrad. Företagen i Stockholm bedömer dock att nuvarande anställningstakt inte kommer att kunna bibehållas på grund av ett försämrat efterfrågeläge när konjunkturen utvecklas i linje med konjunkturell balans. Stockholm har länge haft en generell
arbetskraftsbrist, vilken dessutom har förvärrats under senare år. Den rekordhöga arbetskraftsbristen bedöms i stor utsträckning kvarstå trots den framtida inbromsningen av nyanställningar. Antalet konkurser ökar och
24 (304)
BUDGET 2020 Diarienummer RS 2019-0829
nyföretagandet sjunker i Stockholm. Stockholmsregionen har fortfarande flest nystartade företag i Sverige, men antalet är lägre än förut.