8 Resultat från empirisk undersökning av tingsrättsmål
8.2 De materiella omständigheterna i målen
8.2.1 Bortfall av ofullständiga tingsrättsakter
Av totalt insamlad data om 137 tingsrättsakter sorterades 22 stycken bort med hänsyn att de saknades eller var ofullständiga. Tabell 1 visar att av de 22 mål som föll bort var 18
158 Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, s. 452.
159 Sjösten, Vårdnad, boende och umgänge: samt verkställigheten av sådana avgöranden och överenskommelser, s. 5. Samt prop. 1997/98:7, s. 48 ff.
160 SOU 1979:63, s. 81.
161 Sjösten, Vårdnad, boende och umgänge: samt verkställigheten av sådana avgöranden och överenskommelser, s. 88.
av dessa ofullständiga mål, dvs. saknade vårdnadsutredning, dom, svaromål eller stämning. 4 mål saknades helt. Underlaget utgjordes således av 115 antal tingsrättsakter.
Tabell 1
Hur många mål fanns det i det totala underlaget?
Fullständiga mål 115
Ofullständiga mål 18
Mål som saknas 4
Total mängd mål 137
8.2.2 Frekvens av missbruksuppgifter
Av de 115 målen som ingick i underlaget innehöll 48 mål uppgifter om missbruk. Det innebär att 42 procent av den totala mängd målen involverade någon typ av missbruksproblematik.
I den kvantitativa undersökningen har endast klarlagts hur många av tingsrättsakterna som innehöll någon uppgift om missbruk. Den kvalitativa analysen visar att de flesta fallen har även uppgifter om våld, psykisk ohälsa och diverse samarbetsproblem förekommit parallellt med uppgifter om missbruk. Dessa faktorer har självfallet inverkat på både socialtjänstens utredning och rättens bedömning. Emellertid är det inget som kan utredas inom ramen för denna uppsats. Detta förklaras delvis med utrymmesbrist, men även att uppsatsens syfte är att renodlat undersöka vad för påverkan uppgifter om missbruk får i en vårdnadstvist. Oavsett att andra uppgifter som påverkar bedömningen om föräldraförmågan kan ha förekommit, kan av ovanstående tabell konstateras att en stor andel av tingsrättsakterna innehöll någon uppgift om missbruk. Det är således ett väldigt förekommande problem och något som ofta tas upp i en vårdnadstvist.
Tabell 2
Hur många mål innehöll uppgifter om missbruk?
Missbruk förekommer i målet 48 (42%)
Missbruk förekommer inte i målet 67 (58 %)
8.2.3 Vilken typ av information om missbruk ligger till grund för uppgiften?
För att närmare undersöka hur uppgifter om missbruk påverkar handläggningen i vårdnadstvisten utreddes vilken typ av information om missbruk som ligger till grund för uppgiften. Informationen som uppgiften består i har kategoriserats utefter tre kategorier: 1. Endast påståenden om missbruk.
2. Påståenden om missbruk samt information om missbruksproblematik vid exempelvis socialtjänstens registerkontroll.
3. Information om missbruksproblematik som framkommit genom registeruppgifter, men inte påståtts av någon.
Ovanstående kategorier behövs för tydlighetens skull förklaras och motiveras. Den första kategorin innebär att en av parterna, eller en utomstående part som har hörts i socialtjänstens utredning, har uppgett att någon av parterna har missbruksproblematik. Den andra kategorin innebär att utöver att missbruk har uppgetts så har det även framkommit uppgifter i socialtjänstens utredning som är relaterade till alkohol och droger. Sådana uppgifter har inneburit att föräldern exempelvis har omhändertagits med stöd av lag (1976:511) om berusade personer m.m., att föräldern är lagförd för ett brott som är relaterat till alkohol eller droganvändning (vanligtvis rattfylleri) eller att föräldern tidigare har fått insatser från socialtjänsten för sitt missbruk (kontakter med missbruksenheten t.ex.). Den tredje kategorin innebär att det har förekommit uppgifter i socialtjänstens utredning som är relaterade till alkohol och droger, men att inga påståenden framkommit inom vårdnadstvisten som uppger att parten skulle ha ett missbruk. De tre kategorierna motiveras med att det är intressant att undersöka vilken typ av information som framkommit gällande missbruket och vad detta gjorde för skillnad i socialtjänstens och tingsrättens handläggning i målet. Det är intressant att jämföra skillnader mellan dessa tre kategorier för att det säger något om vilka uppgifter som anses väga tyngst och därför påkallar uppmärksamhet.
Tabell 3 visar att den mest förekommande typ av uppgift om missbruk som framkommit i processen är ett påstående kombinerat med indikationer ur registerkontroll från socialtjänsten, kategori 2. Uppgifterna som hänför sig till denna kategori utgör 52 procent. Den näst vanligaste typen var rena påståenden, kategori 1, vilket utgör 40 procent. Kategori 3, att indikation på missbruk endast uppmärksammades genom registerkontroll,
utgjorde endast 8 procent. Hur dessa olika kategorier av uppgifter värderades och påverkade exempelvis riskbedömningen eller rättens bedömning kommer att analyseras den fortsatta framställningen. Vad ovanstående tabell 3 även visar är att i 29 fall är missbruket vidimerat av registeruppgifter inhämtade i socialtjänstens utredning. Detta innebär att utav det totala antal tingsrättsakter (115) fanns det vidimerade missbruksuppgifter i
25 procent av fallen.
Tabell 3
Viken typ av information om missbruk ligger till grund för uppgiften?
Kategori 1 – endast påstående 19 (40 %)
Kategori 2 – påståenden och registeruppgifter 25 (52 %)
Kategori 3 – endast registeruppgifter 4 (8 %)
8.2.4 Vilken förälder hänförde sig uppgiften om missbruk till?
Av de 48 tingsrättsakter som innehöll uppgifter om missbruk är det intressant att se till vilken förälder dessa uppgifter hänför sig till. Av tabell 4 framgår att av de 48 målen som innehöll uppgifter om missbruksproblematik var denna uppgift utpekande av modern i 11 antal fall, vilket motsvarar 23 procent, och fadern i 28 antal fall, vilket motsvarar 59 procent, samt båda föräldrarna i 8 fall, 16 procent. Det innebär att det är vanligare att fadern blir anklagad för att ha missbruksproblem än modern. I ett fall var det en annan person i barnets liv som påstods ha missbruksproblem (morförälder).
Tabell 4
Vem hänförde sig uppgiften om missbruk till?
Modern 11 (23 %)
Fadern 28 (59 %)
Båda 8 (16 %)
Annan 1 (2 %)
8.2.5 Förälderns inställning till uppgiften
Efter att typen av påståenden kartlagts och vem dessa var riktade mot undersöktes vilken inställning föräldern hade till påståendet om missbruk. I vissa fall där uppgift om missbruk förekom i vårdnadstvisten var påståendet riktat mot båda föräldrarna, se tabell
4. Detta innebar att när förälderns inställning kartlades ökade totalen till att avse 52 stycken inställningar trots att totala mål uppgick till 48. Ett mål föll också bort i denna mätning då anklagelsen var riktad mot morföräldrar. Som framgår av tabell 5 var den vanligaste inställningen att föräldern som blev anklagad för missbruk bestred påståendet. I 25 procent av fallen uppgav föräldern ingen inställning till påståendet om missbruk. Detta hör till stor del ihop med att det var vanligt i de vårdnadsmål som var föremål för undersökningen att den förälder som missbrukade även inte var delaktig i den vårdnadsutredning som genomfördes. I flertalet fall hade socialtjänsten svårt att få tag på föräldern eller att besök ställdes in gång på gång från förälderns sida.
Tabell 5
Vad var förälderns inställning till anklagelsen?
a. Medgav 6 (11 %)
b. Bestred 33 (62 %)
c. Ingen inställning 13 (25 %)
8.2.6 Vem har informerat om missbruksproblematik?
I denna del undersöktes vem som har uppgett påståendet om missbruksproblematik. Som framgår i tabell 6 kom den största delen av påståenden från föräldern (60 procent) eller barnet (6 procent) och ibland från båda två tillsammans (23 procent). Endast i tre av fallen kom påståendet utifrån familjegemenskapen. Dessa tre fall bestod i två stycken som avsåg allmänheten, vilket åsyftas referenspersoner eller personer som annars befunnit sig i barnets liv och därför hörts i utredningen samt samhällsorgan, vilket åsyftas uppgifter som framkommit via registeruppgifter.
Tabell 6
Vem har informerat om missbruksproblematik?
a. Barnet 3 (6 %)
b. Den andra föräldern 29 (60 %)
c. Annan familjemedlem 0 (0 %)
d. Allmänheten 1 (2 %)
e. Samhällsorgan 4 (8 %)
8.2.7 Kvalitativ analys
8.2.7.1 Hur ser berättelsen om missbruket ut?
Den kvalitativa analysen av förälderns inställning till påståendet om missbruk visade att merparten av de föräldrar som tillstod att de har eller har haft en missbruksproblematik ofta i samband med detta uppgav att de inte brukar drogen när barnen är närvarande. Detta kunde även göras gällande i utredningar där barnet själv berättar om förälderns problematik och hur det påverkade barnet. En intressant aspekt av detta är att det i socialtjänstens utredning ofta värderas positivt att föräldern tagit del av erbjudna hjälpinsatser för missbruket. En bristande insikt i sitt missbruk ses ofta som ytterligare en faktor som gör att föräldern inte anses förmögen att sätta barnets behov framför sina egna. Utdrag från en vårdnadsutredning som tar upp detta lyder:
”Moderns syn på alkohol kan bero på olika saker men det är av stor vikt att hon kommer till insikt med sin situation. Barn med missbrukande föräldrar tar tidigt på sig en vuxenroll som är situationsbunden och inkonsekvens. Barnet pendlar mellan att vara hjälten när mamma eller pappa är påverkad för att i nästa stund vara barnet med kravet att lyda när samma förälder är nykter.” – Utdrag ur en riskbedömning gällande moderns alkoholbruk
Analysen av barnens berättelser om missbruk visade att utredaren ofta uttolkade negativa beteenden hos barnet som ett symptom på förälderns missbruk. Detta även då barnet i fråga inte själv uppgav i barnsamtal att föräldern missbrukade. Exempelvis beskrevs återkommande att vissa barn lärt sig att inte lita på förälderns löften och därför slutat reagera med glädje för saker hen vanligtvis skulle blivit glad för och sett fram emot. Skolan hade härvid noterat att barnet var nedstämt och utåtagerande i skolan, vilket sammankopplades med föräldrarnas vårdnadstvist. Andra barn reagerade mer genom sorgsenhet som barnet själv inte kan förklara eller sätta ord på. Exempel på detta är att under barnsamtal har barn fallit i gråt utan att kunna förklara varför, ”Barnet säger att hon ibland är ledsen på kvällarna, men vet inte varför”. Barnets egna berättelser återgavs oftast av utredaren. Barnets beteende förklarades oftast från ett utomstående perspektiv snarare än att formuleras efter hur barnet beskrev det.
En annan vanlig reaktion hos barnet var att hen ansåg sig kunna kontrollera förälderns missbruk och förminskade situationen inför utredaren. Det förekom ofta att barn själva
uppgav att de fått ta hand om småsyskon eller sin förälder men att barnet inte beskrev detta som ett problem. Rimligtvis kan detta förklaras med att det är en svår situation att befinna sig i då barnet oftast känner stark lojalitet till sin förälder och en oro för att mista föräldern. Exempelvis uppgavs under barnsamtal att barnet känner sig tvungen att ljuga samt bo hos modern för annars blir modern ledsen och barnet vill inte svika sin moder, barnet uppgav ”Jag är sur för att mamma inte är så vanlig och lite tokig”. Barnet verkar slitas mellan att vilja berätta för utredaren om familjesituationen men inte göra sina föräldrar besvikna. En flicka beskriver det, när fadern varit full och gett henne öl utspädd med Coca-Cola, att ”pappa har gjort dumma saker, men han är fortfarande en snäll pappa”. Barnet frågar vidare om utredaren kan bestämma att hon inte ska få träffa sin pappa längre.
Den kvalitativa analysen visade att effekterna av missbruket beskrevs varierande beroende på vilket typ av missbruk det rörde sig om. En eventuellt missbrukande förälder beskrivs av sin egen förälder som ”stissig och speedad” samt att hen hade stora pupiller och familjen misstänker missbruk av amfetamin. Vid andra typer av narkotikamissbruk berättades att föräldern upplevdes som dåsig. I ett barnsamtal säger barnet att han blir orolig när det dricks öl. Då ”blir pappa sprattlig i benen och springer fram och tillbaka”. Barnets beskrivning av missbruket är ofta bundet till situationen och kopplat till att föräldern har fest eller dricker öl. Det framstår som att barnet ser missbruket som specifika händelser snarare än att det är ett återkommande problem, vilket är naturligt då barn oftast inte har någon större insyn i hur ett missbruk fungerar. Flertalet barn uppger att de är oroliga för sin förälders hälsa och för att föräldern är ledsen.
8.2.7.2 Missbrukets dolda karaktär
Den kvantitativa analysen visade i avsnitt 8.2.6 att det i totalt 89 procent av fallen var barnet, föräldern eller både föräldern och barnet som i tvisten uppgav att det fanns missbruk i familjen. Detta har en naturlig förklaring i att missbruk ofta är något som är dolt inom familjen och som kan vara svårt för utomstående att upptäcka. Den kvalitativa analysen visade att det i undersökningsmaterialet framkom mycket information om missbruk i familjen via tidigare orosanmälningar till socialen. Den information som fanns i orosanmälningarna kunde avse polisanmälningar eller anmälningar från förskola eller andra i barnets liv. Den informationen var oftast mer fokuserad på missbruket eller oro
kring missbruk, medan när referentsamtal skedde inom ramen för vårdnadsutredningen var fokus mer på föräldrarnas konflikt och hur eller om konflikten påverkat barnet.
8.2.7.3 Mödrars kontrollåtgärder
I den kvalitativa analysen av tingsrättsakterna framkom inga markanta skillnader i hur föräldrarnas missbruk beskrevs relaterat till förälderns kön. I allmänhet var socialtjänstens utredningar könsneutrala i sitt beskrivande av förälderns missbruk. En allmän tendens som noterades var dock att när mödrarna var oroliga för faderns drickande inför barnet och vidtog kontrollåtgärder kring detta beskrevs mödrarna av fäderna ofta som psykotisk, kontrollerande och beteendet kopplades ofta till påstådd psykisk ohälsa hos modern. Även om dessa uppgifter är personliga åsikter från faderns håll och vilka endast återgetts i utredningen finns det i vissa fall tecken på att detta spiller över i vårdnadsutredningens sammanfattning och bedömning vilken ligger till grund för rättens beslut. I ett av målen uppger exempelvis utredaren att modern ”mer låter sig styras av sina egna känslor inför fadern än barnets behov” när modern har vidtagit åtgärder pga. hennes oro inför faderns aktiva missbruk.
8.2.8 Sammanfattande reflektion
I undersökningen av tingsrättsakterna konstaterades att missbrukets dolda karaktär innebär att det är främst den andre föräldern eller barnet som berättar om missbruket i vårdnadstvisten. Det är vanligt förekommande att barnet i fråga inte ser det som att föräldern har ett pågående missbruk utan att de ser det goda i föräldern men kan berätta att de inte gillar när föräldern dricker öl eller ”blir konstig i ögonen”. Det kan även framkomma beteenden från barnen som tyder på att något är jobbigt inom familjen även om de inte uttryckligen berättar om det jobbiga för utredaren. Det är därför av största vikt att dessa typer av uppgifter tas på allvar av aktuell utredare och att ett barnperspektiv anläggs för att se hur barn beskriver missbruk. Detta för att uppmärksammas på ett eventuellt riskperspektiv som är av betydelse för bedömningen om barnets bästa och därmed vårdnadstvisten.
I den kvantitativa analysen framkom även att påståenden om missbruk är vanligt förekommande i vårdnadstvister (42 procent av undersökningsmaterialet) men att det är något som ofta tillbakavisas av den andra föräldern. I en stor del av tvisterna får
påståendet om missbruk stöd av registeruppgifter som kan kopplas till missbruket. I beskrivningen av missbruket noterades inga könsrelaterade skillnader. Däremot noterades att mödrarna ofta beskylldes för att vara besatta och kontrollerande kring fädernas missbruk, anklagelser som i vissa fall togs upp i riskbedömningen till moderns nackdel då det talade för umgängessabotage eller att modern blev för upptagen med sina egna känslor för fadern. Detta kan vara problematiskt då det sätter den förälder som misstänker missbruk och av naturliga skäl känner oro inför detta i en svår situation.