Mediko-legala invändningar

Vid en genomgång av den rådande debatten kring medicinska åldersbedömningar har framför allt två huvudsakliga kritikområden kunnat identifieras, nämligen metodernas felmarginaler samt det faktum att det ofta inte finns något jämförelsematerial att tillgå.²⁵⁵

För medicinska åldersbedömningar används referensstudier där olika utvecklingsstadier har korrelerats med kön och den kända åldern hos de undersökta personerna från en viss referenspopulation.²⁵⁶ Noll har inom ramen av ett EU-finansierat forskningsprojekt²⁵⁷ om medicinska åldersbedömningar av ensamkommande barn dragit slutsatsen att problemet med röntgenundersökningar som metod för att fastställa ålder egentligen är ett problem med bristfällig folkbokföring.²⁵⁸ Noll konstaterar att bristen på tillförlitlig folkbokföring i stora ursprungsländer för ensamkommande flyktingbarn förhindrar utfärdandet av ID-handlingar nödvändiga för asylprövningen. Avsaknaden av sådana handlingar omöjliggör sedan framställandet av rättsmedicinska referensstudier. Rättsmedicinsk vetenskap är enligt Noll på så vis beroende av tillförlitligheten av den rättsliga byråkratiska praktiken.259

I vissa länder saknas helt tillförlitligt folkbokföringssystem. Detta gäller överlag i konflikt-drabbade områden men särskilt svår är situationen i Afghanistan. På grund av bristfällig statistik och decennier av väpnade konflikter med stora folkomflyttningar som följd har landets folkbokföring bedömts vara undermålig och stundtals obefintlig. Även uppgifter om befolkningens storlek är osäkra. Av de som föds och dör rapporteras en försvinnande liten del nationellt.²⁶⁰ Detta medför att det för åldersbedömningen i många fall saknas relevant referens-material från barnens hemländer. Utan jämförelsereferens-material finns ingen reell data att jämföra de sökandes tand- och knäledsutveckling mot. Det innebär att många av de barn som genomgår medicinsk åldersbedömning hos Rättsmedicinalverket gör det utan något jämförelsematerial. Att utföra sådana bedömningar trots att den faktiska åldern och felmarginalen bland barn från exempelvis Afghanistan inte är känd, innebär att metodiken riskerar falla. Särskilt tydligt blir det eftersom studier om medicinska åldersbedömningar har visat att åldersuppskattningar är som mest korrekta när de är populationsspecifika.²⁶¹ Enligt bedömare ska endast sådana

255 European Council of Refugees and Exiles, s. 5.

256 Se bl.a. Schmeling m.fl., Forensic Age Estimation, s. 44-50. 257 Se Noll, Åldersbedömningar i asylprocessen.

258 Se Noll, Short Summary Report, s. 5. 259 Noll, Junk Science?, s. 250.

260 Migrationsverket, Lifos, s. 9. 261 O’Connor m.fl., s. 198-209.

referensstudier där den undersökta populationens faktiska ålder har bevisats användas.²⁶² Det är i dag inte möjligt eftersom populationen kommer till stor del från länder med bristande folkbokföring. Att således undersöka knäledens utveckling hos individer som kommer från Afghanistan och jämföra dem med europeiska ungdomar kan medföra stora felmarginaler.

Att därutöver placera bevisbördan om ålder på de asylsökande från sådana länder är att behandla dem som om de har tillgång till samma bevismedel som europeiska medborgare. Noll menar att det är ”att behandla olika fall lika” [översättning av författaren]. Om ungdomar från till exempel Afghanistan åläggs bevisbördan för sin ålder riskerar de att diskrimineras på grund av sin nationalitet.²⁶³ Detta är också vad Diesen kommer fram till. Inom den svenska förvaltningsrätten torde det nämligen vara en självklarhet att varje person kan styrka sin identitet. Att det inte går att ställa samma krav på asylsökande beror enligt Diesen på kontrollsvårigheterna.²⁶⁴

I september 2017 presenterade Europarådet en rapport som ger tydligt stöd för denna stånd-punkt. I rapporten konstateras att om det finns skäl att anta att en person vars ålder är okänd är ett barn, eller om en person hävdar att han eller hon är ett barn, ska denne få fördel av det uppkomna tvivelsmålet och därmed antas vara ett barn. Till dess att det finns bevis för att en person faktiskt är vuxen ska personen presumeras vara underårig.²⁶⁵ För att upprätthålla presumtionen om underårighet och principen om tvivelsmålets fördel krävs enligt Europarådet att tillämpliga lagar i medlemsstaterna uttryckligen befriar individen från bevisbördan i åldersbedömningsförfaranden.²⁶⁶ Till detta hör att EU:s asylbyrå har konstaterat att om en medicinsk åldersbedömningar har gjorts och den ålder barnet uppgett i samband med ansökan om asyl finns inom felmarginalerna bör denna ålder gälla.²⁶⁷ Detta anses vara i linje med principen om barnets bästa och tvivelsmålets fördel.

Sedan systemet för åldersbedömningar infördes har Rättsmedicinalverket mottagit 10 574 beställningar om åldersbedömning. Hittills har drygt åtta av tio ensamkommande barn, cirka 83

262 Schmeling m.fl., Criteria for age estimation, s. 458.

263 Noll, Junk Science?, s. 250. Detta skulle även strida mot principen om icke-diskriminering som följer av art. 2 i barnkonventionen.

264 Diesen i Lagerqvist Veloz Roca m.fl., Prövning av migrationsärenden, s. 252 ff. 265 Council of Europe, Age assessments, s. 11.

266 Council of Europe, Age assessments, s. 12. Se även European Council of Refugees and Exiles, Detriment of the Doubt, s. 6.

procent, bedömts vara äldre än 18 år.²⁶⁸ Resultatet av de utförda medicinska ålders-bedömningarna visar att 1 959 personer har både en knäled och en visdomstand som uppnått slutstadium (moget knä/mogen tand). 1 296 personer har en knäled som uppnått slutstadium men en visdomstand som antingen inte uppnått slutstadium (moget knä/ej mogen tand) eller där det inte varit möjligt att göra någon bedömning, främst på grund av att visdomständer saknas. 204 personer har en visdomstand som uppnått slutstadium men en knäled som antingen inte uppnått slutstadium (mogen tand/ej moget knä) eller där det inte varit möjligt att göra någon bedömning, främst på grund av att det föreligger så kallat MR-hinder.²⁶⁹

Siffrorna visar tydligt att det är betydligt vanligare att knäleden mognar före visdomständerna än tvärtom. Resultaten framstår som delvis oväntade för Rättsmedicinalverket och innebär en klar avvikelse från Socialstyrelsens och Rättsmedicinalverkets bedömning om att knä mognar senare än visdomständer. En ursprunglig idé och ett bärande argument för användning av båda metoderna var enligt Rättsmedicinalverket att knä mognar senare än tänder och att metoderna därmed skulle komplettera varandra och öka säkerheten i bedömningarna. Resultatet pekar emellertid på det motsatta, det vill säga att knä mognar tidigare eller i vart fall närmast samtidigt som visdomständer. Många av de som bedömts som vuxna har fått denna bedömning enbart baserat på MR av knä. Tidigare angivna felmarginaler kan således antas vara högre än förväntat. Det är därför tveksamt om säkerheten i bedömningarna har ökat. När nu resultatet har visat sig vara diametralt motsatt uppstår frågan om de medicinska åldersbedömningarna borde ges samma betydelse i asylprocessen som tidigare.

Med anledning av Rättsmedicinalverkets uppdrag att påbörja genomförandet av de medicinska åldersbedömningarna publicerade Sveriges advokatsamfund ett vägledande uttalande angående advokaters medverkan till att klienten genomgår en medicinsk åldersbedömning.²⁷⁰ Advokatsamfundet framhåller att en advokat har som främsta plikt att efter bästa förmåga tillvarata klientens intressen och bevaka dennes rätt i ärendet. Det åligger advokaten att iaktta trohet och lojalitet gentemot klienten samt lyfta fram omständigheter som talar för klientens sak. Det är också en grundval i advokatens uppdrag att inte åberopa något som skulle kunna

268 Rättsmedicinalverket, Statistik.

269 E-postkorrespondens med Ann Lemne, utvecklingschef på Rättsmedicinalverket, den 29 september 2017. Angående MR-hinder förekommer det enligt Lemne bl.a. om det finns metallföremål i kroppen.

tala till klientens nackdel. Eftersom resultatet av de medicinska åldersbedömningarna är svår-bedömbart och baserat på tvivelaktiga metoder och på så vis kan leda till tydlig nackdel för klienten menar advokatsamfundet att en advokat inte bör medverka till att klienten genomgår en medicinsk åldersbedömning om inte särskilda skäl föreligger. Kravet på särskilda skäl för advokats medverkan får anses högt ställt.

Vid en internationell utblick kan konstateras att valet av metod skiljer sig åt mellan olika europeiska länder. Det är därför svårt att göra internationella jämförelser vad gäller metoderna för medicinsk åldersbedömning.²⁷¹ I detta sammanhang bör dock nämnas att belgiska myndigheter, efter att ha kritiserats av belgiska Ordre des médecins²⁷² vad gäller metodernas exakthet för att fastställa ålder för icke-västerländska barn, tillämpar en felmarginal på 2 år vid medicinska åldersbedömningar av ensamkommande barn. Det innebär att endast individer som vid undersökningen bedöms vara äldre än 20 år ska registreras som vuxna.²⁷³ Det kan även noteras att Storbritannien inte använder medicinska åldersbedömningar för att fastställa en sökandes ålder. I stället används psykosociala metoder, främst av socialsekreterare i möte med ensamkommande barn.274