• No results found

Det rättsliga regelverket

In document Är du barn eller vuxen? (Page 45-49)

5.2.1 Migrationsverkets rutiner för åldersbedömning

Frågan om när i asylprocessen en åldersbedömning ska ske har varierat mellan åren. Tidigare fanns i utlänningslagen inga bestämmelser om hur bedömningen av en sökandes ålder skulle gå till. Däremot framgick av utlänningsförordningen (2006:97) att en asylsökande som i samband med ansökan om asyl uppger att han eller hon är ett ensamkommande barn ska informeras om möjligheten att genomgå en läkarundersökning för att fastställa hans eller hennes ålder.201

I praxis har tidigare gjorts tydligt att utgångspunkten är att en bedömning av den asylsökandes ålder ska göras i samband med att beslut fattas i asylärendet och endast manifesteras i själva beslutet. Fram till dess har den ålder som den sökande uppgett vid ansökningstillfället godtagits, om det inte varit uppenbart att denna uppgift varit felaktig.202 Ett ensamkommande barn har därför i samband med att asylansökan lämnats in registrerats som underårig om han eller hon påstått sig vara under 18 år.

beslutat att ersätta kravet på synnerliga skäl med särskilda skäl för advokats medverkan till medicinsk åldersbedömning. Bedömning av advokats medverkan är dock alltjämt restriktiv, se avsnitt 5.5.1.

200 Socialstyrelsen, Metoder för radiologisk åldersbedömning. 201 8 kap. 10 h utlänningsförordningen.

5.2.2 Åldersbedömning tidigare i asylprocessen

I syfte att åstadkomma ökad effektivitet och rättssäkerhet i asylprocessen föreslog regeringen i september 2016 i en departementspromemoria ändringar i utlänningslagen vad gäller Migrationsverkets rutiner för bedömning av ålder i asylutredningen.203 Förslaget innebar att Migrationsverket ska bedöma den sökandes ålder tidigare i processen än vad som gjorts tidigare. I promemorian föreslogs att åldersbedömning ska ske om det råder tvivel om en asyl-sökande är under eller över 18 år. I dessa fall ska Migrationsverket fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Regeringen anförde vidare att med hänsyn till den utveckling som har skett i fråga om metoder för medicinsk åldersbedömning finns förutsättningar att införa en ordning där bedömning av ålder ska göras tidigare i asylprocessen.204

I ärenden där en asylsökande gör gällande att han eller hon är minderårig och där frågan om ålder är oklar har Migrationsverket, som framgått, tidigare tagit ställning till den sökandes ålder i samband med det slutliga beslutet asylärendet.205 Fram till dess godtogs den ålder som den sökande själv uppgav. I propositionen framhöll regeringen att detta medför att även asyl-sökande som senare bedöms vara vuxna under utredningen behandlas som barn, vilket har en negativ påverkan på boendemiljön för ensamkommande barn. Dessutom går resurser avsatta för barn till vuxna sökande.206 Regeringen gjorde därför bedömningen att det såväl från ett barnrättsperspektiv som från ett ekonomiskt perspektiv fanns ett behov av ändrade regler i syfte att tidigarelägga åldersbedömningen av vissa ensamkommande asylsökande som uppger att de är under 18 år.207

Eftersom det tidigare inte fanns några bestämmelser i utlänningslagen som reglerade hur åldersbedömningen av den sökande ska gå till får de nya bestämmelserna anses vara en väsentlig förbättring vad gäller rättssäkerheten för de sökande. I och med införandet av den nya bestämmelsen gäller nu att Migrationsverket så snart som möjligt i asylprocessen ska bedöma den sökandes ålder. Av nuvarande 13 kap. 17 § utlänningslagen framgår att om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år ska Migrationsverket skyndsamt bedöma dennes ålder och fatta ett tillfälligt beslut.

203 Ds 2016:37.

204 Prop. 2016/17:121 s. 15. Angående utvecklingen i fråga om metoderna för medicinsk åldersbedömning se avsnitt 4.3 i regeringens proposition. Lagändringen trädde slutligen i kraft den 1 maj 2017.

205 Jfr. JO:s beslut av den 9 april 2015, dnr. 6942-2013, där Migrationsverket kritiserades för att utan att ha haft fog för det beslutat om en asylsökandes ålder innan beslut i asylärendet fattades.

206 Prop. 2016/17:121 s. 1. 207 Prop. 2016/17:121 s. 13–15.

Av 14 kap. 8 b § utlänningslagen följer att ett tillfälligt beslut om ålder enligt 17 § får överklagas till migrationsdomstol. Till skillnad från tidigare ordning kan nu beslutet om ålder överklagas redan i ett tidigt skede, i stället för att vänta till på det slutliga beslutet i ärendet för att kunna överklaga frågan om ålder. I propositionen framhöll regeringen att enbart en möjlighet att få frågan om ålder prövad i samband med överklagandet av det slutliga beslutet i ärendet inte är tillräckligt för att tillgodose den sökandes behov.208 Även denna ändring får anses innebära en ökad rättssäkerhet i asylprocessen. Den inledande bedömningen av ålder som görs i samband med att asylansökan lämnas in får stora konsekvenser för den sökande under tiden som denne väntar på beslut.209

5.2.3 Medicinsk åldersbedömning inför ett tillfälligt beslut

I 13 kap. 18 § stipuleras möjligheten till medicinsk åldersbedömning innan ett tillfälligt beslut om ålder. I de fall där Migrationsverket överväger att fatta ett tillfälligt beslut enligt 17 § som innebär att den sökande bedöms vara över 18 år ska Migrationsverket erbjuda den sökande att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Ett sådant erbjudande ska göras först sedan Migrationsverket har tagit ställning till sökandens muntliga och skriftliga uppgifter.210 Bestämmelsen har sin grund i artikel 25.5 i asylprocedurdirektivet, vari fastslås att läkar-undersökningar för att fastställa åldern på ensamkommande barn endast får användas när det efter sökandens allmänna uttalanden eller på grund av andra indikationer råder tvivel om sökandens ålder.211 När den sökande inte lyckats göra sin ålder sannolik genom muntlig eller skriftlig bevisning bör Migrationsverket därför erbjuda den sökande att genomgå medicinsk åldersbedömning för att styrka sin underårighet.212 Enligt regeringen innebär erbjudandet om medicinsk åldersbedömning således att sökanden får tillgång till ytterligare bevismedel för att uppfylla sin bevisbörda.213 Regeringen framhåller vidare att principen om benefit of the doubt ska utgöra utgångspunkten vid bedömningen av den sökandes ålder medelst medicinska metoder.214 Rättsmedicinalverket har regeringens uppdrag att utföra de nya medicinska ålders-bedömningarna inom ramen för asylprocessen.215

208 Prop. 2016/17:121 s. 26.

209 Om konsekvenserna se Nyström, Nya regler.

210 Wikrén & Sandesjö (2017), Utlänningslagen, kommentaren till 13 kap. 18 §, under rubriken Medicinsk åldersbedömning inför ett tillfälligt beslut om ålder; prop. 2016/17:121 s. 33.

211 Prop. 2016/17:121 s. 21; prop. 2016/17:17 s. 61. 212 Prop. 2016/17:121 s. 21.

213 Prop. 2016/17:121 s. 21–22. 214 Prop. 2016/17:121 s. 22.

5.2.4 Samtyckeskrav

En medicinsk åldersbedömning i syfte att fastställa den sökandes ålder är aldrig obligatorisk. I 13 kap. 18 § andra stycket konstateras att en medicinsk åldersbedömning endast får utföras om det finns ett skriftligt samtycke från den sökande.216 Det är det ensamkommande barnets gode man eller, om sådan inte förordnats, det offentliga biträdet som för barnets räkning är behörig att lämna samtycke.217 Barnet och god man kommer i praktiken bli ombedda att godkänna detta skriftligen hos Migrationsverket som därefter ger Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra en bedömning.218 Den omständigheten att den sökande inte samtycker, eller inte svarar inom rimlig tid, hindrar inte Migrationsverket att fatta ett tillfälligt beslut om ålder enligt 17 §.219

Bestämmelsen i 18 § är utformad som en skyldighet för Migrationsverket att erbjuda medicinsk åldersbedömning. Enligt regeringen får dock Migrationsverkets utredningsansvar anses upp-fyllt genom att den sökande erbjuds att genomgå en sådan bedömning.220 Om den sökande nekar till att genomgå medicinsk åldersbedömning bör Migrationsverket kunna fatta beslut på befintligt underlag.221 Av artikel 25.5 i asylprocedurdirektivet framgår att den sökande ska få information om konsekvenserna av nekandet att genomgå medicinsk åldersbedömning.

Betydelsen av det nekade samtycket vid bevisvärderingen ska avgöras av Migrationsverket i varje enskilt fall. I propositionen konstaterades att det vid bedömningen måste tas hänsyn till om det finns godtagbara skäl till att den sökande inte vill genomgå en medicinsk ålders-bedömning. Som exempel nämns att den sökandes fysiska eller psykiska hälsotillstånd är sådant att en sådan bedömning framstår som olämplig.222 Enligt regeringen torde dock ett nekat samtycke utan godtagbar anledning leda till att Migrationsverket initiala bedömning av åldern kvarstår, det vill säga att den sökande inte har gjort sannolikt att han eller hon är underårig.223 Regeringen erinrar dock om att en ansökan om uppehållstillstånd inte får avslås enbart på den grunden att sökanden inte vill genomgå en medicinsk åldersbedömning.224

216 Samtyckesbestämmelsen har sin grund i art. 25.5 b) i det omarbetade asylprocedurdirektivet.

217 Wikrén & Sandesjö (2017), Utlänningslagen, kommentaren till 13 kap. 18 §, under rubriken Samtycke till medicinsk åldersbedömning.

218 Nyström, Nya medicinska åldersbedömningar, s. 4. 219 Prop. 2016/17:121 s. 33–34.

220 Prop. 2016/17:121 s. 24.

221 Wikrén & Sandesjö (2017), Utlänningslagen, kommentaren till 13 kap. 18 §, under rubriken Nekat samtycke att genomgå medicinsk åldersbedömning; prop. 2016/17:121, s. 24

222 Prop. 2016/17:121 s. 25. 223 Prop. 2016/17:121 s. 25.

Det bör noteras att asylprocedurdirektivet fortfarande är tillämpligt. Av direktivet framgår, som konstaterat under avsnitt 3.3.1, att Migrationsverket kan erbjuda den sökande att genomgå en åldersbedömning. Direktivet tydliggör emellertid att för det fall tvivel kvarstår efter genomförd undersökning bör den uppgivna åldern kvarstå. Tvivel är dock inte detsamma som beviskravet sannolikt. Det kan därför noteras att diskrepansen mellan vad som stadgas i asylprocedur-direktivet och tillämpningen av svensk rätt är stor.225

In document Är du barn eller vuxen? (Page 45-49)