Det empiriska materialet till denna artikel inhämtades inte uteslutande för det angivna syftet utan har skett som en del i ett större projekt kring implementering av policys relaterade till biologisk mångfald i det svenska skogsbruket som bedrivs av denna forskargrupp vid Örebro universitet. Under 2003 genomfördes en intervju- studie i ett två kvadratmil stort område väster om Örebro. Området valdes mot bak- grund av de varierade skogliga förhållandena och en stor blandning av olika typer av skogsägare, allt från små privata skogsägare till stora skogsbolag.
Inom det valda studieområdet användes ett stratifierat slumpmässigt urval av skogsfastigheter. Stratifieringen var baserad på skogsinnehavets storlek där små (10-49 ha), medelstora (50-199 ha) och stora (över 200 ha) skogsfastigheter katego- riserades och ägarna identifierades . Därefter genomfördes tjugo intervjuer med skogsägare (steg 1), både privata dvs. skogsinnehavet var registrerat som jordbruks- fastighet, och företrädare för storskogsbruk vilket inkluderade både skogsägande bolag (Sveaskog) och publika skogsägare (Örebro kommun, Svenska kyrkan och Fortifikationsverket). Dessa företrädare var formellt ansvariga för skogsinnehavet inom fallstudieområdet, med undantag för Sveaskog där vi hänvisades till att inter- vjua företagets naturvårdsansvarige för fallstudieområdet.
Valet att använda intervjuer som instrument i denna studie avgjordes till stor del av behovet att få fördjupade och nyanserade svar, något som vi anser motiverar den ökade kostnad och tidsåtgång detta instrument kräver. Intervjuerna var semi- strukturerade, dvs. baserade på men inte begränsade till ett frågeformulär, och rela- tivt omfattande då intervjuerna i genomsnitt tog två timmar att genomföra. Intervju- erna genomfördes i en omgivning vald av respondenten för att öka svarsfrekvensen liksom för att försätta respondenten i en välbekant miljö. Eftersom syftet med inter- vjuerna var att få kunskap om attityder och värderingar valde vi att låta responden- terna besvara frågorna i en specifik ordning som gick från allmänna, okomplicerade frågor till mer specifika och genomträngande. Denna intervjudesign innebar bl.a. att vi i efterhand kunde kontrastera frågor från olika delar av intervjun för att bedöma trovärdigheten hos individuella svar.
____________________________
Genom att inkludera frågor om skogsägarnas kontaktnät i intervjuerna kunde en kartläggning av aktörerna i skogsägarnas närhet genomföras, vilket sedan utgjorde underlag för vidare intervjuer med aktörer inom skogsbruket. Genom att använda denna teknik, en s.k. snöbollsteknik, säkerställdes en direkt länk mellan skogsägare (steg 1) och omgivande aktörer i deras omedelbara närhet (steg två), vilket inklude- rade virkesköpare, skogsägarföreningen, myndigheter och andra före-
tag/organisationer verksamma i skogen. Dessa aktörer överensstämmer relativt väl med vad Törnqvist (1992) beskriver som skogsägarnas ”institutionella kontakter”. Det tredje steget i denna studie var att kontakta skogsmaskinförare och andra som var praktiskt yrkesverksamma inom studieområdet och som dessutom anlitats av de intervjuade virkesköparna. Intervjuerna med dessa ”genomförande aktörer” skedde per telefon, beroende på att de förutsattes ha svårt att hinna med en personlig inter- vju. Utöver detta genomfördes intervjuerna efter samma design som övriga intervju- er.
I enlighet med denna metod urskiljdes tre grupper av respondenter; skogsägande aktörer (20 personer), omgivande aktörer (12 personer) samt genomförande aktörer inom skogsbruket (10 personer).
Tabell 2. Aktörskategorier
_____________________________________________________________________________ Skogsägande aktörer___________________________________________________________
Privata skogsägare Storskogsbruk
(urval 16 pers, population 137) Svenska kyrkan
Örebro kommun Sveaskog
Fortifikationsverket
_____________________________________________________________________________ Omgivande aktörer_____________________________________________________________
Virkesköpare Myndigheter Naturvårdsorganisationer Friluftsliv
Mellanskog Örebro kommun Svenska Naturskydds- Tysslinge-
föreningen stiftelserna
Sydved Länsstyrelsen i Örebro län Kilsbergsfrämjandet
Sveaskog (2 pers)
Bergslagsäventyr
Skogsvårdsstyrelsen i Fritid T-län
Värmland – Örebro (2 pers)
_____________________________________________________________________________ Genomförande aktörer Genomförande aktörer______________________________________
Skogsmaskinförare Avverkningsplanerare Arbetsledare
Samtliga tillfrågade personer bland de omgivande och genomförande aktörerna (steg 2 och 3) deltog i studien, liksom samtliga representanter för storskogsbruket. Bland de privata skogsägarna var det ungefär 40 procent som deltog i studien. Bort- fallet berodde primärt på tre orsaker; respondenten var onåbar trots upprepade försök till kontakt, respondenten hade gjort sig av med sin skog och exkluderades därför från studien eller också avböjde respondenten att medverka i studien. För att kunna göra en samlad bedömning av eventuella skillnader mellan deltagande och icke- deltagande privata skogsägare i urvalet genomfördes en bortfallsundersökning. Samtliga privata skogsägare som inte deltog i intervjustudien erhöll en kortfattad postenkät som fokuserade på frågor om respondenten som t.ex. kön, ålder, utbild- ning och skogsinnehav. Svarsfrekvensen på bortfallsuppföljningen var ungefär den- samma som på intervjustudien.
En jämförelse mellan de privata skogsägare som deltog i intervjustudien och de som deltog i bortfallsuppföljningen visar på en relativt hög överensstämmelse mellan de båda grupperna. Den typiska respondenten i bägge grupperna var en 58-årig man med någon form av högskole/universitetsutbildning. Skogen hade in- förskaffats genom arv och besöktes åtminstone någon gång i veckan. Vissa skill- nader mellan de båda grupperna kan dock urskiljas, exempelvis finns det något fler kvinnor och högskoleutbildade i bortfallsgruppen men dessa skillnader är så pass begränsade att några systematiska fel tillföljd av bortfallet inte är troligt.
En viktig fråga är naturligtvis om resultaten från denna fallstudie är represen- tativa för svenskt skogsbruk i stort. Att på förhand bestämma ett studieområde utan inslag av slumpmässighet minskar möjligheterna att generalisera resultaten. För- klaringen till att vi ändå valde att göra på detta sätt är att denna fallstudie utgör ett första steg i en större studiedesign där fler fallstudier och enkätstudier är planerade. Denna studie kan därmed ses som ett pilotfall där instrumentets (i detta fall intervju- er) lämplighet testats och som sådan krävdes att även andra variabler än generaliser- barhet vägdes in i studiedesignen som t.ex. kostnad och tidsåtgång. Vi vill dock peka på fyra förhållanden som talar för att resultaten sannolikt har en relativt generell relevans. För det första bör det understrykas att det är fråga om tydliga resultat, låt vara i ett relativt begränsat kvalitativt material. För det andra gäller flera resultat för många skogsägare med varierande förutsättningar i det undersökta området. För det tredje undermineras inte resultaten från intervjuerna med skogsägare av resultaten från uppföljningsintervjuer med relaterade aktörer som virkesköpare, myndigheter och skogsmaskinförare. Det är snarare tvärtom, resultaten bekräftas i hög grad, men kompletteras även något. För det fjärde framstår slutsatserna som rimliga i relation till tidigare forskning och erfarenheter, vilket kommenteras löpande i artikeln genom referenser till litteratur. Slutsatserna kan mot bakgrund av detta förväntas ha en täm- ligen generell giltighet. Trots detta bör slutsatserna betraktas som preliminära, fort- satta forskningsinsatser behövs för att nyansera och fördjupa föreliggande resultat i olika avseenden.