I kommande avsnitt redogörs för hur datainsamlingen och hantering av denna data har gått till innan, under och efter studien. Reflektioner och kritik till vald metod och utförande presenteras i slutet tillsammans med forskningsetiska aspekter som tagits i beaktning under skrivandets gång.
4.1 Datainsamling
Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes då den tillåter att på förhand formulera frågor men även att under samtalet ställa följdfrågor (Bryman & Bell, 2011). Denna flexibilitet under intervjuerna förväntades att ge en tydlig inblick i den dagliga driften i butik samt de utmaningar och möjligheter som kommer med chefs- och ledarskap inom detaljhandeln. En djupare förståelse för hur arbetet med HRM ser ut ur en ledares perspektiv samt hur detta förmedlas och speglas i medarbetarnas arbete och driv kan fås genom intervjuer med båda parter. En kvalitativ
21
undersökning är mest lämplig när studiens mål kräver en djupare inblick i undersökningen (Ghauri, Grønhaug & Strange, 2020) och ger ofta en flerdimensionell bild (Lind, 2019), vilket ansågs som en viktig del i studien. Inte minst på grund av olikheter i butikernas förhållanden och klientel ansågs metoden vara av stor vikt, för att inte gå miste om viktiga aspekter.
Parametrar för urval sattes för att kunna fokusera på lämpliga butiker. Intervjuguider, en för butikschefer och en för medarbetare, togs fram.
Vid kontakt med företag klargjordes syftet med studien för att påvisa att undersökningen handlar om motivation i stort och inte huruvida företaget i sig synkar mellan butikschef och medarbetare. Inför intervjuerna med medarbetarna har syftet ytterligare en gång klargjorts, då det annars bedömdes kunna skapa en barriär då butikscheferna själva tillfrågat sina medarbetare. Om inte respondenten är villig att avsätta tid för intervjun, är motivationen att ses som låg att bli intervjuad och svara på frågorna (Ghauri et al., 2020). Vid kontakt med företaget kommunicerades tiden respektive intervju skulle ta, för att säkerställ att tid avsattes. Även en mötesinbjudan skickades för att den avsatta tiden inte skulle glömmas bort.
Intervjuerna genomfördes i tre butiker med olika inriktningar. Intervjuerna genomfördes både med butikschef, franchisetagare eller ägare (benämns butikschef) samt 2-4 medarbetare från respektive butik. Frågorna till butikschefen har fokuserat på arbetet med ledarskap och HRM och behandlade frågor rörande bemanning, utveckling och avveckling av personal (bilaga 13.1).
Frågorna till medarbetarna har fokuserat på personliga preferenser om motivation i butiksarbetet med frågor gällande vad som ses som grundläggande, motiverande och bekymmersamma faktorer (bilaga 13.2).
Samtliga 12 intervjuer genomfördes digitalt under en veckas tid, anteckningar togs under tiden och intervjuerna spelades in. Tidsåtgång är en vanlig nackdel vid insamling av primärdata som vid intervjuer (Eriksson & Wiederheim-Paul, 2014) och då kvalitativt underlag är mångfasetterat kan det bli svårt att hantera många olika på grund av tid- och resursskäl (Lind, 2019). Genom den valda metoden tilläts ett öppet samtal som gjorde det möjligt för respondenterna att reflektera över den egna situationen och frågetecken om en frågas eventuella obegriplighet kunde förtydligas. Det tillät även utöver det att ställa följdfrågor som då blir specifikt utformat för respondenten och de omständigheter som är aktuella (Bryman & Bell, 2011). Just att kunna anpassa och lyssna på medarbetarna som individer var av största vikt, vilket gjorde metoden lämplig för undersökningen även om denna fick begränsas i omfattning.
Vid kvalitativa undersökningar är det betydelsefullt att det empiriska underlaget är relevant i
22
förhållande till undersökningen (Lind, 2019). För att hålla frågorna relevanta var det hela tiden viktigt att fokusera på det specifika ämnet. Efter genomförda intervjuer lyssnades dessa igenom och transkriberades för att säkerhetsställa att svaren som antecknats under intervjuerna blivit korrekta. Därefter analyserades svaren för att hitta samband och olikheter.
4.2 Urval
Ramar som satts för urval är att butikerna som används i studien är att dessa ska vara aktiva på den svenska marknaden, bedriva försäljning av lågengagemangsprodukter i en fysisk butik direkt mot slutkonsument och ha minst fem anställda i butiken. Önskvärt i studien var att ha med medarbetare i olika åldrar för att kunna jämföra över generationer samt medarbetare med olika bakgrund. Medvetna om att ett snävt urval inte är representativt för varken branschen i sin helhet eller alla butiker inom området bedöms studien ändå kunna ge en indikation på vad som ses som viktiga personalåtgärder inom detaljhandeln i Sverige.
4.3 Metodkritik
De svar studien ämnar finna ligger i samspelet mellan butikschefens arbete med HRM och medarbetares uppfattning hur det är på arbetsplatsen samt de egna preferenserna är det viktigt att samla in data från båda parter för en rättvis bedömning av läget. I och med begränsningen att ha respondenter inom samma företag kan det ge en missvisande bild för detaljhandeln generellt sett men en acceptabel bild av hur den berörda arbetsplatsen fungerar. Andra branscher och butikslägen kan också ha en effekt på vilka svar som fås och därmed vara av värde för en bättre generell bild. Alla responderande butikschefer var av kvinnligt kön och detta kan ha påverkat de svar som samlats in. Detta på grund av eventuella skillnader i förhållningssätt som chefer av olika kön har till ledarskap och chefskap. Det finns inga skillnader på kvinnligt och manligt ledarskap per se utan är mer en fråga om egenskaper som är bättre eller sämre lämpade och förhållningssätt individen har i fråga, kvinnliga chefer tenderar i högre grad att se till de mjuka värdena och kommunicera medan det är vanligare förekommande med ett mer objektivt förhållningssätt från manliga ledare (Tomlinson, Brockbank & Traves, 1997). Med hänsyn till detta kan andra resultat antas fås om manliga chefer/ägare hade intervjuats istället för kvinnliga som var fallet i den aktuella studien.
23
För att få ett mer heltäckande svar på vad som ligger till grund för motivation inom detaljhandeln hade fler intervjuer kunnat genomföras med medarbetare utanför de valda butikerna och för att komplettera svaren från intervjuerna hade enkäter kunnat användas för att på ett mer tidseffektivt sätt kunna nå ut till en mycket bredare massa. Båda dessa sätt begränsades av tiden. Då studien utgår ifrån Herzbergs Tvåfaktorteori hade studien även kunnat genomföras på samma sätt som Herzberg utförde studien år 1959, detta begränsades däremot av studiens resurser.
4.4 Forskningsetisk diskussion
Vid framtagandet av intervjufrågorna har vikt legat vid att dessa ska vara relevanta och syfta till att få en djupare förståelse inom ämnet. Vid kontakt med företag, vid bokning av intervjuer och i direkt samband med intervjuerna har syftet med undersökningen klargjorts. De tolv genomförda intervjuerna har resulterat i många svar, flerparten väldigt utvecklande, att gå igenom. Som ett stöd för att säkerhetsställa att alla svar återges korrekt och att inga ord som sagts tvistas om har respondenterna vid intervjutillfället tillfrågades om det är okej att samtalet spelas in och blivit informerade om att inspelningen enbart kommer användas i syfte att kunna lyssna igenom igen för korrekt återgivande av det som sagts under intervjun. Information till respondenterna har även getts gällande att inspelningarna enbart kommer användas och lyssnas på av studiens författare. Att föra anteckningar och spela in vid intervjuer är viktigt för att kunna gå igenom grundmaterialet för att se att slutsatser håller (Eriksson & Wiederheim-Paul, 2014).
Endast vid godkännande av detta har en inspelning gjorts. Det har varit av största vikt att medarbetarna ska vara i fokus och få tid för reflektion över svaren, därmed har det inte påtvingats ytterligare svar i de fall svaren har varit mindre omfattande. Detta beror även på att så minimalt som möjligt påverka respondenterna åt något håll, vilket en del följdfrågor annars lätt kan bidra till. Vid analys av respondenternas svar har vikt legat vid att hela tiden återge dessa korrekt och inte tas ur sitt syfte. Samtliga inspelningar kommer att raderas efter studiens slut, då dessa då har fullgjort sitt syfte. I sammanställandet av intervjuerna har butiksspecifika attribut medvetet uteslutits för att bibehålla anonymiteten.
De tre etiska aspekterna Skyldighet att göra gott, Rättvis behandling och Respekt för individen (ALLEA, 2018) har följts. Hela arbetet har präglats av en transparens och författarna har varit
24
källkritiska. Författare till tidigare studier som använts i arbetet har refererats till korrekt.
Vetenskapsrådet (2017) tar upp grundläggande principer för integritet som god forskningssed baseras på, vilka är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar. Alla dessa principer har följts under studien och i framtagandet av den här rapporten.