Metod - Skönlitteratur och andra typer av texter: En kvalitativ intervjustudie om 13 lärares di

Studien tar sin utgångspunkt i ett litteraturdidaktiskt forskningsfält och ambitionen har varit att söka svara på vilka didaktiska överväganden lärare gör vid implementering av skönlitteratur i svenskundervisningen. För att besvara frågeställningarna har vi valt att genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer samla in det empiriska material som sedan diskuteras.

5.1 Metodval

I Den kvalitativa forskningsintervjun (2014) diskuterar Steinar Kvale och Svend Brinkman den kvalitativa intervjuns vetenskapliga relevans och bärighet. De menar att det finns en sedan länge etablerad kritik mot kvalitativ intervjuforskning men anser att “kvalitativ forskning rymmer lika många komplexa etiska problem som andra former av forskning” (2014:92). Kvale och Brink-man klargör sin hållning gällande att låta kritiker definiera motsättningar och uppBrink-manar den kvalitativa forskaren att fatta egna etiskt kompetenta beslut (2014:83).Vidare framhävs forska-rens personliga roll och integritet samt att det genomgående etiska beslutsfattandet har en av-görande roll för den vetenskapliga kunskapens kvalitet och bärighet (2014:90). Resonemanget stämmer väl överens med den kritik metoden möter men kritiken avser främst den sårbarhet som uppstår i och med att resultatens bärighet och validitet kan anses vara hotad baserat på forskarens personliga lämplighet eller om intervjuaren brister i sitt utförande. Kvale och Brink-mann menar att den kvalitativa intervjun genomgående är en kunskapsproducerande verksam-het och därigenom kan metoden ”förse oss med välgrundad kunskap om vår samtalsverkligverksam-het”

(2014:63), de ställer sig däremot frågande till hur kunskapen som produceras skall kategoriseras i och med de två motsatta epistemologiska perspektiv där kunskap redan anses existerar och därför inhämtas eller om kunskap produceras och skapas i en process. Kvale och Brinkman landar slutligen i resonemanget att kunskap aktivt skapas “genom frågor och svar, och produk-ten har två upphovsmän: intervjuaren och intervjupersonen.” (2014:70) samt att “i en kvalitativ forskningsintervju produceras kunskap socialt i ett samspel mellan intervjuare och intervjuper-son.” (2014:98). Kvale och Brinkman förklarar att inom hermeneutiken ”är tolkningen av me-ningen det centrala temat, med specifikt fokus på de slags meningar som eftersöks och de frågor som ställs till en text.” (2014:66).

I Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik (2016) förklarar Per-Johan Ödman, professor emeritus vid Lärarhögskolan i Stockholm, tolkningens syfte och funkt-ion. Ödman förklarar hermeneutikens ursprungliga innebörd och huvudsakliga syfte var ”att få förståelsehorisonter att mötas och förenas” (2016:36) men att hermeneutiken idag fungerar som ett vetenskapligt förhållningssätt eller en praktik som söker svara på tolkningen, hur tolkningen förstås och vad tolkningen leder till. Vidare beskrivs (2016:37ff.) att hermeneutikens ledande princip innebär att tolkningen ofrånkomligen måste ske på olika analys- och abstraktionsnivåer för att möjliggöra kunskapsutveckling. Ödman belyser vikten av att synliggöra den växelverkan som möjliggörs när helheten och delarna ständigt prövas mot varandra, vilket han menar leder till övergripande förståelse. Vidare förklaras att detta ständiga prövande i samband med kopp-lingen mellan redan etablerade perspektiv och kunskaper även leder till ny kunskap och förstå-else (Ibid.) I och med syftet att undersöka hur lärare förstår sitt uppdrag utifrån skolans styrdo-kument skulle de definitioner av hermeneutik som presenteras av Kvale och Brinkman vara tillämpningsbara men den definitionen som valts och därigenom kommer att fungera som

utgångspunkt i studien omfattar Ödmans definition om vad tolkningen leder till. Studien kom-mer även att tillvarata Ödmans resonemang om att tolkningen behöver adresseras på olika ana-lys- och abstraktionsnivåer för att möjliggöra kunskapsutveckling. Ödman belyser särskilt att helheten och delarna ständigt behöver prövas mot varandra för att möjliggöra en övergripande förståelse samt för skapandet av ny kunskap (2016:37ff.). Valet motiveras genom att de övriga definitionerna är för subtila för att besvara utan att efterfråga informanternas egna uppfattningar av sin tolkning. I denna studie har vi valt att inte adressera frågan om lärarens egen uppfattning om tolkningen vilket främst beror på att studien då skulle ta en annan riktning.

5.2 Tematiserade, semistrukturerade och kvalitativa intervjuer

De kvalitativa intervjuerna har formats utifrån ett tematisk, hermeneutiskt och semistrukturerat upplägg (Bilaga 2). I resultatredovisningen och resultatdiskussionen förekommer dock kvanti-tativa inslag vilka består av de sammanställda värden som framkommit vid uträkningen av den procentuella måluppfyllelsen som baseras på uppgifter från informanterna och avser elevantal och lärarens uppskattning av hur stor andel av eleverna som enligt hens uppfattning riskerar att inte nå målen för kursen. Resultatet av uträkningen presenteras i procentform under avsnittet för resultatredovisningen och diskuteras även under avsnittet för resultatdiskussionen.

I studiens inledande fas tematiserades ämnesplaner och kursplaner för Svenska, 1, 2 och 3, Svenska som andraspråk 3 och Svenska för invandrare kurs D. Att tematisera innebär att texten bryts ner och kodas för att synliggöra vilka mönster som framträder när centrala begrepp markeras och plockas ut. De gemensamma drag och begrepp som framkom vid tematiseringen agerade sedan utgångspunkt för de diskussioner som ledde fram till valet av studiens riktning.

Det tematiserade materialet låg även som grund när intervjufrågorna utformades vilket innebar att intervjufrågorna utgår från de centrala teman som ingår i styrdokumenten. Det inledande syftet med studien var att undersöka hur lärarna tolkar sitt uppdrag utifrån styrdokumenten och hur de sedan agerar utifrån denna tolkning vid lektionsplanering och undervisning och därför har en hermeneutisk metod valts och genomsyrar arbetets upplägg men metoden har även an-vänts för att tolka och förstå intervjuresultaten. Den hermeneutiska metoden har även varit cen-tral under resultatdiskussionen där metoden gjort det möjligt att följa en tydlig analysstruktur trots att resultaten diskuterats på flera abstraktionsnivåer.

När alla intervjuer genomförts och när inspelningarna gåtts igenom en sista gång för att i största möjliga mån säkerställa dokumentationens validitet, har anteckningarna från intervju-erna renskrivits och har sedan även tematiserats på samma sätt som när intervjufrågorna skrevs.

Efter att resultaten tematiserats sammanställdes de för att i nästa fas jämföras, tolkas och dis-kuteras. Ödman diskuterar hermeneutikens inneboende funktioner och förklarar att för att kunna genomföra tolkning på ett trovärdigt och representativt sätt krävs det att den som tolkar har god kännedom och förståelse för den aktuella kontexten (2016:77). Ödman utgår från en textanalys vid beskrivandet av metoden men vi har valt att anamma huvuddragen för att tydliggöra det analysmönster som används vid resultatdiskussionen. Vidare förklaras att en tolkning kan anses fungera på ett liknande sätt som vid en översättning mellan två språk, det krävs kunskap, för-ståelse, fingertoppskänsla och lyhördhet i processen (2016:76f.) samt att det krävs ett växelver-kande mellan de olika delarna och helheten för att möjliggöra en övergripande förståelse. Det Ödman (2016:81) poängterar är att delarna behövs för att tolka helheten och att helheten

samtidigt behövs för att förstå delarna. Vidare anser han att tolkningen behöver ses ur den so-ciokulturella kontext den tillhör för att helheten ska bli begriplig. Det är alltså genom att växla mellan tolkning och förklaring samt mellan helheten och delarna som den intersubjektiva för-ståelsen kan tillgängliggöras (2016:8, 93). Som tidigare nämnts har Ödmans definition av vad tolkningen leder till (2016:37ff.) anammats för att synliggöra vad lärarnas tolkning av styrdo-kumenten innebär i praktiken vid lektionsplanering och genomförd undervisning. För att nå fram till förståelsen enligt Ödmans definition och för att besvara studiens frågeställningar har ett analysschema framställts där den första delen innebär att resultatet ställs mot tidigare forsk-ning, studiens teori och det som skrivs fram i bakgrundsavsnittet. Den andra delen innebär att resultatet diskuteras separat för att i nästa led ställa informanternas svar emot varandra för att därigenom synliggöra vilka likheter och skillnader som framträder ur intervjusvaren. I det tredje och sista ledet diskuteras resultatets delar och helhet växelvis för att möjliggöra att resultatet diskuteras på olika abstraktionsnivåer.

Som tidigare nämnts utgick intervjuerna från ett intervjumanus. Intervjumanuset synlig-gjordes på skärmen vid intervjutillfället och fungerade som samtalsunderlag. Intervjuns semi-strukturerade del inbegriper de följdfrågor som bidragit till fördjupanden och tydliggöranden vid intervjun och har formats efter informanternas tidigare svar. Syftet var att förhindra att in-tervjuaren färgade informantens svar och följdfrågorna fungerade därigenom som bekräftande och uppmuntrande inslag i samtalet. Intervjufrågorna har alltså följt ett på förhand konstruerat manus och har därigenom gett plats för följdfrågorna och intervjuaren har därmed getts en stöt-tande och tillgänglig funktion som bollplank. Genom subtila inslag som hummanden och nick-ningar har intervjuaren därigenom kunnat stötta informanten att fortsätta sitt berättande vilket Kvale och Brinkman framhäver som en framgångsrik metod som möjliggör minsta möjliga påverkan på intervjusituationen. Intervjuerna har genomförts digitalt via Zoom för att möjlig-göra tillgänglighet oavsett geografisk hemvist. Intervjuerna har utformats utifrån ett tematise-rande upplägg där strukturen ordnats utifrån relevanta och centrala begrepp från styrdokumen-ten.

5.3 Etiska perspektiv

I enlighet med principer för god forskningssed (Vetenskapsrådet 2002, Vetenskapsrådet 2017) har deltagande informanter delgivits skriftlig information i form av ett informationsbrev i en-lighet med informationskravet. Informationsbrevet redogjorde för studiens syfte, genomförande samt detaljer gällande intervjutillfället. Deltagarna informerades om att intervjusvaren anony-miseras och att samtalet spelas in och raderas i samband med att examensarbetet publiceras i DiVA. Vidare uppgavs att kontaktuppgifter och intervjusvar förvarades separat och intervjus-varen anonymiseras vid dokumentation och resultatsammanställning för att möjliggöra trans-parens i skrivprocessen, utan att personuppgifter röjs till tredje part. Det tydliggjordes i inform-ationsbrevet att det är frivilligt att delta i studien och att deltagandet kan avbrytas när som helst, i enlighet med samtyckeskravet. Efter avslutad intervju gav informanten, med anledning av nyttjandekravet, ett muntligt medgivande där det bekräftas att intervjumaterialet får användas, delvis eller i sin helhet, i enlighet med studiens syfte. Godkännandet dokumenterades genom inspelning av ljudupptagning med anledning av att intervjun genomförts digitalt på distans.

Informanten gavs därefter möjlighet att förtydliga, komplettera eller att utveckla sina svar.

5.4 Urval och material

Kvale och Brinkman (2014:129) menar att det rekommenderade antalet informanter avgörs av studiens syfte och förklarar att ett för litet antal kan innebära svårigheter att pröva resultatens bärighet i jämförandet mellan olika grupper. Samtidigt klargör de att det i de flesta fall är bättre att ha ett mindre antal informanter på grund av att ett för stort materialomfång försvårar en mer ingående analys. Vi har därför valt ett omfång på tretton informanter i syftet att säkerställa att analysmaterialets omfång fungerar avseende tidsåtgång men att omfånget samtidigt beräknas vara tillräckligt för att förebygga komplikationer vid eventuella bortfall på grund tidsbrist, av-hopp eller sjukdom. Med hänsyn till det snäva tidsintervall som avgränsar studien valdes ett bekvämlighetsurval (Alvehus 2013:68) för att på ett tidseffektivt sätt nå informanter som skulle kunna tänka sig att delta i studien. Åtta personer valdes ut i det inledande utskicket och om-fånget bestod då av tidigare kollegor och tidigare medstudenter.

I den inledande fasen avsåg vi att enbart inkludera svensklärare som undervisade i kursen Svenska 1 på gymnasiet men det visade sig snart att det skulle bli ett för snävt urval. Med anledning av dessa insikter omförhandlades urvalet till att omfatta svensklärare som undervi-sade på gymnasiet avseende Svenska 1–3 men även svensklärare som undervisar i SVA 1–3 eller på SFI nivå D. Det visade sig att genom att koncentrera sig på de punkter i styrdokumenten är gemensamma i stället för att fokusera på de särskiljande dragen, bidrog detta urval till att nyansera bilden om ämnet Svenska. Orsaken till urvalet beror på att när vi kontaktade tilltänkta informanter visade det sig att endast ett fåtal med ämneslärarexamen undervisade på gymnasi-enivå. De åtta informanter som valts ut genom ett bekvämlighetsurval gavs därefter i uppgift att söka av sin omgivning efter en kollega som kunde tänkas delta i studien. Tilltaget att dele-gera uppgiften vidare genom att i ett andra led söka informanter, går enligt Alvehus under be-nämningen snöbollsurval (2013:68) För att i största möjliga mån motverka att urvalet av lärare som deltar i studien har snarlika värderingar och förhållningssätt gällande skönlitteratur i under-visningen har vi i direktiven angivit en önskan om att hänvisas vidare till en lärare som arbetar på ett annat sätt än de åtta informanter som valts ut ur bekvämlighetsurvalet. Det slutgiltiga antalet informanter landade på tretton svensklärare varav nio var kvinnor och fyra var män.

Med anledning av att intervjusvaren anonymiseras omnämns informanterna K1, K2, K3, K4, K5, K6, K7, K8 och K9 respektive M1, M2, M3 och M4. K står för kvinna och M står för Man.

Majoriteten av informanterna är anställda på gymnasiet som svensklärare utom två, vilka är anställda på SFI. Alla informanter är behöriga att undervisa på gymnasienivå eller motsvarande utom K8 som är behörig SFI-lärare. Majoriteten av informanterna undervisar på gymnasiet i kursen Svenska 1 och Lärare K9 anger att hon även undervisar i årskurs 9 på introduktionspro-gram. K4 har angivit att hon undervisar i svenska 1–3, M2 i Svenska 2 och K2 i Svenska 3. Det är enbart K5 som undervisar i SVA 3 och Lärare K7 och K8 undervisar båda i SFI-kurs D. Alla informanter är tillsvidareanställda utom Lärare M3 som har ett vikariat.

5.5 Genomförande

I samband men utskick av informationsbrevet bifogades även två frågeformulär som bestod av intervjuns första två delar. Den bifogade instruktionen omfattade intervjuns inledande delar, del A och del B. Del A omfattade frågor om profession, anställningsform samt om informanten undervisade på en gymnasieskola eller på SFI. Del A behandlade även frågor om informantens

relation till skönlitterär läsning under barndomen, skoltiden och i vuxenlivet. Del B behandlade frågor som omfattade den elevgrupp som skulle fungera som utgångspunkt vid intervjutillfället och avsåg att klargöra vilken kurs i Svenska som eleverna läste samt uppgifter om klassens storlek, kända diagnoser och lärarens uppskattning av elevernas preliminära måluppfyllelse.

Del C behandlades under intervjutillfället som genomfördes online genom videosamtal. Del C som var intervjuns sista del, omfattade frågor om didaktiska val av skönlitterär läsning i svensk-undervisningen kopplat till den valda elevgruppen. Intervjuerna genomförs digitalt med syftet att möjliggöra ett levande samtal och för att intervjuerna skall kunna genomföras oberoende av geografiska hemvist. Syftet med valet att del A och del B besvaras skriftligt var för att på bästa möjliga sätt ta tillvarata informanternas tid och att ge möjlighet till förberedelser för att väcka tankar utan att avslöja intervjuns huvudsakliga frågeställningar men det primära syftet var att i ett tidigt skede etablera en relation till informanterna. Avsikten var att främja relationsskapandet genom förberedelse för informanten men även som förberedelse för oss som intervjuare. Vi som författare har även tagit till oss av det som Kvale och Brinkman (2014) påpekar om att relationsskapandet i vissa fall kan riskera att vagga in informanten i en slags falsk trygghet.

Informanten kan därmed delge information som kan vara av allt för privat karaktär för att delges vid en intervju av det här slaget.

Kvale och Brinkman lyfter även vikten av att ”resultaten skall vara så korrekta och repre-sentativa för forskningsområdet som möjligt. De ska vara kontrollerade och validerade i största möjliga utsträckning, och de procedurer genom vilka de erhållits ska vara genomskinliga”

(2014:91). Med anledning av kravet på transparens krävs det att intervjutillfället följer en tydlig struktur där informanten kan känna sig trygg genom att intervjusvaren återges så representativt som möjligt. Strukturen möjliggör även att alla intervjuer genomförs på samma sätt vilket är en förutsättning för att resultaten ska kunna anses vara likvärdiga och jämförbara. Valet av doku-mentationsform motiveras av den tidseffektivitet, validitet och transparens som uppnås genom att dokumentationen begränsas till den avsatta intervjutiden som avsatts till en och en halv timme. För att säkerställa största möjliga likvärdighet och validitet i materialinsamlingen ge-nomförs intervjuerna med oss båda författare närvarande i rollerna som intervjuare och sekre-terare med anledning av att möjliggöra en likvärdig intervjusituation. Intervjuaren ges därige-nom möjlighet att koncentrera sig på intervjusamtalet och därigedärige-nom vidtas åtgärder för att säkerställa att empirin i största möjliga mån blir valid och jämförbar.

Samtalet spelades in för att säkerställa validiteten och kvaliteten i dokumentationen yt-terligare genom att inspelningen lyssnades igenom för att upptäcka eventuella missuppfatt-ningar eller för att reda ut otydligheter i den skriftliga dokumentationen inför resultatsamman-ställningen. Efter avslutad intervju dokumenteras upplevelserna från intervjutillfället i syftet att synliggöra våra inre förståelseprocesser samt om det förelåg skillnader i uppfattningen av in-tervjusvaren. På så sätt möjliggjordes även synliggörandet av kunskapsluckor hos oss vid materialinsamlingen. Efter avslutad intervju tillfrågades informanten om det fanns intresse av att resultatet skickades ut för godkännande när renskrivning av anteckningarna var slutförda.

Alla informanter som deltog i studien valde att avböja. Inspelningen avslutades och informanten bads därefter att utvärdera genom att delge sin upplevelse av intervjun, samt om det fanns något som informanten ansågs vara i behov av att förtydligas eller förbättras i studiens upplägg avse-ende tydlighet, genomförande eller innehåll vilket inte bidrog till att några åtgärder behövde vidtas.

5.6 Metodkritik

En kvalitativ intervjustudie är inte nödvändigtvis att förknippa med litteraturvetenskapliga stu-dier men i och med det didaktiska greppet anser vi att de kvalitativa intervjuerna har gett för-djupade insikter kring lärarnas didaktiska val samt hur de legitimerar dessa val utifrån styrdo-kumenten. Därmed kan även det hermeneutiska perspektivet anses bidra till att vissa aspekter av lärarnas val inte hade framträtt lika tydligt om en annan metod valts. Vid utformandet av studien togs det för givet att alla svensklärare behandlar skönlitteratur i undervisningen men studiens resultat visar att så inte var fallet. Med insikten om att styrdokumenten tolkas så pass olika att skönlitteratur helt kan uteslutas ur undervisningen och samtidigt kan anses vara pro-fessionellt agerande, hade intervjufrågorna rimligtvis tagit en annan riktning.

Vi var inledningsvis kritiska till om vi skulle lyckas förhålla oss opartiska när vi valde att intervjua tidigare medstuderande och kollegor men landade slutligen i tanken att det skulle kunna bidra med positiva insikter och värdefulla erfarenheter till materialet vilket vi ansåg vägde tyngre. Vi anser i efterhand att relationen tvärtom har bidragit till positiva effekter gäl-lande informanternas attitydförändringar idag kontra tiden där vi hade ett nära samarbete på arbetsplats eller genom studierna. Det dilemma som däremot varit aktuellt under arbetets ut-formning har varit var vi drar gränsen mellan informanternas upplevelser, integritet och känslor kontra vårt uppdrag att kritiskt och opartiskt granska och diskutera resultaten i enlighet med de etiska forskningsprinciperna. Informanterna har givits möjlighet att komplettera, tydliggöra el-ler utveckla svaren men samtliga har tackat nej till detta och därigenom anser vi att vi gjort vad vi kunnat för att undvika eventuella missförstånd. Värt att nämna är dock att det som diskuteras är baserat på informanternas svar och avser inte informanten som person och vi har genomgå-ende haft samtal om etiska aspekter för att undvika att någon av informanterna ska känna sig förorättade. Vi anser oss ha tillräcklig distans mellan privata och yrkesmässiga relationer samt i rollen som forskare för att bibehålla en professionell hållning i arbetet och vi anser att vi lyck-ats balansera denna distans genomgående i studien.

Vi har valt att anteckna löpande under intervjuernas gång samtidigt som samtalet spelats in vilket även är beslutat i syftet att motverka att resultaten färgas av vår uppfattning samt för att i efterhand kunna kontrollera om anteckningarna överensstämmer med vad som sades under

In document Skönlitteratur och andra typer av texter: En kvalitativ intervjustudie om 13 lärares didaktiska val i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D (Page 35-42)