Myndigheters kvalitetsgranskningar

4.2.1 Tidigare granskningar

Skolinspektionens rapport Undervisning på yrkesprogram (2014:5) presenterar resultat från den kvalitetsgranskning där yrkesinriktningar på 64 gymnasieskolor granskades. De yrkespro-gram som granskats är Fordons- och transportproyrkespro-grammet, Industritekniska proyrkespro-grammet, Barn- och fritidsprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismpro-grammet. Urvalet som undersöks motiveras genom att de är de program som representerar flest avhopp. Enligt och enligt rapporten framgår det att en av fyra elever avslutar studierna i förtid, utan att slutföra utbildningen (Skolinspektionen 2014:6). Skolinspektionens granskning avsåg därför att undersöka verksamhetens kvalitet i relation till riktlinjer och nationella mål. Studiens syfte var även att se om utbildningen är tillräckligt motiverandemotiverande för att stimulera elevernas lärande och att därigenom möjliggöra att eleverna lyckas slutföra utbildningen. För att undersöka detta har deltagande observationer samt intervjuer med lärare, elever och vård-nadshavare genomförts. Undersökningens utgångspunkt har varit alla elevers rätt till en trygg miljö och god utbildning och har avsett att besvara följande frågeställning: “Möter undervis-ningen på yrkesprogrammen elevernas intressen, förväntningar och behov så att eleverna upp-lever undervisningen som meningsfull?” (Skolinspektionen 2014:6).

Granskningen visar bland annat brister i tydliggörandet av kursmålen samt avsaknad av avsaknadyrkesinriktningens inflytande och övergripande mål att det i gymnasiegemensamma kurser saknas förankring till ämnets relevans för yrkesutbildningen och framtida anställningar.

Vidare brister i hälften av skolorna kring rutiner vid särskilt stöd som att det inte är individan-passat, att stödet uteblir eller sätts in för sent. Det har även framkommit en rad brister i förhål-landeförhållande till likvärdig utbildning och skolans demokratiska uppdrag då det finns stora skillnader gällande utbildningens kvalitet, elevernas måluppfyllelse samt förutsättningar för att eleverna ska slutföra sin utbildning. Skolinspektionen ger en rad förslag till åtgärder som att höja motivationen hos eleverna vilket är ett genomgående tema i alla förslag på åtgärder som tagits fram. Råden syftar till att förbättra tydligheten om utbildningens målsättningar och inne-håll både genom studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet men även genomgående genom hela gymnasieutbildningen. Avslutningsvis förtydligar Skolinspektionen behovet av att stärka en ”förtroendefull relation mellan elev och lärare i samtliga ämnen.” (Skolinspektionen 2014).

Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning Att skapa förutsättningar för delaktig-het i undervisningen (Skolinspektionen 2018:4) avser att identifiera lärares arbetssätt och me-toder för att främja elevers delaktighet i undervisningen. Granskningen genomförs höstterminen 2017 i årskurs 5 på 23 olika skolor och har inhämtat data genom kvalitativa metoder bestående av strukturerade observationer samt av intervjuer med elevhälsoteam, lärare och elever och rek-torer (2018:5). Enligt den modell Skolverket använder vid granskningen innefattar begreppet delaktighet omfattas av sex identifierbara aspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, er-kännande och autonomi (Skolinspektionen 2018:4). Kvalitetsgranskningen visar att 78 procent av de skolor som granskats har behov av att förbättra undervisningens kvalitet i syfte att säker-ställa elevernas delaktighet genom att en samsyn bland lärare och skolpersonal av vad delak-tighet innebär för att alla ska kunna arbeta mot samma mål. Utöver detta framkommer det brister i lärarnas medvetenhet och förståelse kring hur deras eget förhållningssätt påverkar främjandet

27

av delaktighet samt att medvetenheten gällande hur metoder, anpassningar och prioriteringar påverkar eleverna och att konsekvensen blir minskade förutsättningar att nå delaktighet i under-visningen. Arbetet för att främja delaktighet behöver implementeras och tydliggöras på led-ningsnivå för att möjliggöra lärarnas kompetensutveckling och kollegiala samarbete. Skolver-ket betonar för att delaktighet ska vara möjligt i praktiken krävs det att elevernas individuella behov tillgodoses med anpassningar eller särskilt stöd, samt att undervisningen anpassas efter elevernas nivå. Skolinspektionen (2018) sammanfattar följande förutsättningar för delaktighet i undervisningen: att läraren äraktiv i en organiserad, anpassad och varierad undervisning och att läraren är medveten om att det är grundförutsättningen för elevengagemang (Skolinspekt-ionen 2018)

4.2.2 Pågående granskningar

Skolverket bedriver just nu flera kvalitetsgranskningar på gymnasienivå som ska publiceras under år 2021. Två av dessa kvalitetsgranskningar relaterar står i direkt relation till denna studie men det som är av intresse med granskningarna är inte nödvändigtvis resultaten, utan det granskningen ämnar undersöka. Den första granskningen undersöker 30 gymnasieskolors ar-bete med att främja elevernas hälsa och välbefinnande. Skolinspektionen har genom tidigare granskningar och forskning visat att många skolor brister i arbetet med elevers fysiska, psykiska och psykosociala hälsa och välbefinnande. Med anledning av dessa tidigare resultat utgår Skol-verkets studie utifrån att kartlägga lusten att lära i och med kopplingen mellan hälsa och ele-vernas studiemotivation. Syftet med studien är att kartlägga om utbildningen utformas utifrån ett hälsofrämjande perspektiv samt hur undervisningen samordnas för att motverka skolstress.

Skolverket menar att granskningen även undersöker skolans samordning av utbildningen och menar att samordningen är viktig för att säkerställa elevernas möjlighet att se samband genom utbildningens enhetliga kärna. Granskningen avser även hur skolan arbetar för att främja goda relationer mellan eleverna samt i relationen mellan personal och elev. Skolinspektionen under-söker även skolans förutsättningar att främja god hälsa genom det systematiska kvalitetsarbetet samt om skolan tillgängliggör rörelse och god och näringsriktig kost för eleverna. Dessutom granskas undervisningen som omfattar kunskaper om hälsosamma levnadsvanor och risk- och friskfaktorer med fokus på hälsa och motståndskraft för att motverka fysisk och psykisk ohälsa.

Skolverket (u.å.) uppger att det som föranlett kvalitetsgranskningen är att ungefär en tredjedel av eleverna avbryter sina gymnasiestudier i förtid. Skolverket menar att bristande stödinsatser är en av de bakomliggande faktorerna till avsevärt höga statistiken.

Den andra granskningen omfattar det arbetstiteln anger det vill säga Arbetet med indivi-duella stödinsatser i gymnasieskolan förväntas publiceras juni 2021.Föranledningen till gransk-ningen menar Skolverket beror på att det finns kunskapsluckor kring fältet om tillämpning av individuella stödinsatser i gymnasieskolan. Kvalitetsgranskningen väntas ge svar på hur sko-lorna uppfyller kravet att på ett tidigt stadie tillgängliggöra effektivt och individanpassat stöd i form av så kallade riktade insatser (Skolverket u.å.). Särskilt fokus läggs på om stödet tillgo-dogörs och anpassas med ett helhetsperspektiv, det vill säga om eleven får rätt stöd i alla kurser samt om eleven har delaktighet och inflytande i stödprocessen. Granskningen ska även visa om rektor möjliggör och stöttar mentorer i detta arbete. Enligt studiernas fokus och riktning framgår det tydligt att elevernas förutsättningar att lyckas med sin utbildning står i direkt beroende till att rätt stöttning sätts in tidigt i utbildningen samt att trygga relationer mellan lärare och elever

28

är en grundförutsättning för ett lärande där eleven får utvecklas så långt det är möjligt. Skolver-ket lyfter även vikten av att skolan gemensamt ska strävar mot en stärkt yrkesidentitet i alla ämnen samt att eleverna ska ges möjlighet att påverka och delta i beslut som rör dem själva. Att granskningarna tar ett brett grepp och undersöker faktorer som ska främja positiva värden är föredömligt och ett välbehövligt inslag i den skolpolitiska debatten. Skolverket har i och med dessa granskningar indirekt tagit ställning och tar därigenom ut riktningen mot ett hälsofräm-jande, inkluderande och motivationsskapande arbetssätt, vilket har ett starkt signalvärde.

29