8. Resultatdiskussion
8.6 Slutord
Ett av studiens resultat visar att en fjärdedel av eleverna på yrkesförberedande program förvän-tas att inte uppfylla betygskriterierna för att uppnå betyg E i kursen. Kursen Svenska 1 är ett av de gymnasiegemensamma ämnen som det krävs att eleven uppfyller minst betyget E för att få sin examen. Med anledning av detta är det av särskild betydelse att även svenskämnet anpassas till de yrkesförberedande programmens profil för att gå i linje med Skolverkets (2020) resultat om vikten av att på organisatoriskt övergripande nivå stärka elevernas yrkesprofil i alla ämnen.
Det faktum att studiens resultat bekräftar bilden av att svenskämnet kan anses vara kraftigt differentierat och segregerat stärker och bekräftar uppfattningen om att kursplanerna behöver riktas mot varje specifikt gymnasieprogram för att kunna reglera att undervisningen ska kunna anses vara likvärdig för alla elever. Studiens resultat visar även att informanterna oreflekterat talar om homogena elevgrupper samt att de jämför elevgrupperna med varandra vilket är pro-blematiskt. Genom sitt språkbruk reproducerar läraren stereotypa föreställningar om elevernas kunskaps- och kapacitetsnivå vilket även leder till att eleverna möts av för låga förväntningar.
Detta är även en viktig aspekt utifrån värdegrundsfrågor i och med att skolan på organisatorisk nivå brister i det demokratiska uppdraget. Informanterna som deltar i studien arbetar på skolor över hela landet vilket vittnar om att problemet med att kulturen tycks sitta i väggarna kan anses vara ett nationellt sociokulturellt problem som förhindrar att eleverna ges en likvärdig utbild-ning i gymnasieskola
Referenser
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stock-holm: Liber
Andersson, Klas, Blossing, Ulf & Jarl, Maria. (2017). Att organisera för skolframgång: stra-tegier för en likvärdig skola. Andra upplagan. Stockholm: Natur och Kultur.
Andersson, Lars-Gunnar. (2013). Dialekter och sociolekter. I: Sundgren, Eva. Sociolingvistik.
Stockholm: Liber.
Arfwedson, Gerd B. (2006). Litteraturdidaktik: från gymnasium till förskola: en analys av lit-teraturundervisningens hur-fråga med utgångspunkt från svenska didaktiska undersökningar i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Vetenskapsrådet
Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen Tematisk kvalitetsgranskning 2018 Diarienummer: 400-2016-11440 Publiceringsår 2018 https://www.skolinspektionen.se/global- assets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2018/delaktighet/delaktighet-i-under-visningen_2018-05-29.pdf Hämtad: 2021-05-20
Bergsten, Staffan. (2002). Litteraturvetenskap: en inledning. Andra upplagan. Lund: Student-litteratur.
Biesta, Gert. (2020). RISKING OURSELVES IN EDUCATION: QUALIFICATION, SOCIALIZATION, AND SUBJECTIFICATION REVISITED. I: Centre for Public Educa-tion and Pedagogy, Maynooth University. s. 89-104.
https://onlinelibrary.wi-ley.com/doi/epdf/10.1111/edth.12411 Hämtad: 2021-05-20
Bijvoet, Ellen. (2013). Språkattityder. I: Sundgren, Eva. Sociolingvistik. Stockholm: Liber Borsgård, Gustav & Jönsson, Maria (2019). Från litteraturförståelse till literacy. Om utbred-ningen av ett begrepp och konsekvenserna för litteraturdidaktiken. Tidskrift för litteraturve-tenskap. 4, 69–78. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-168092 Hämtad: 2021-05-20
Brinkman, Svend & Kale, Steinar. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje uppla-gan Lund: Studentlitteratur
Damber, Ulla. (2016). Om tidig läsutveckling i det mångspråkiga samhället. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och sam-hälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Domeij, Rickard & Karlsson, Ola. (2016). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan.Lund: Studentlitteratur.
Economou, Catarina. (2015). ”Reading fiction in a second-language classroom”. I: Education inquiry. Vol. 6, nr. 1.
Edfelt, David, Karlsson, Annelie, Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019). Autism och adhd i gymnasiet: tydliggörande pedagogik. Första utgåvan. Stockholm: Natur & kultur
Enström, Ingegerd. (2015). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade in-lärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Florin, Sädbom Rebecka. (2020) i Utbildningens organisation och villkor: Demokratins grun-der / [ed] Maria Jarl & Hans Albin Larsson, Stockholm: Natur och kultur, 2020, s. 146-164 Forskning om didaktiskt ledarskap - FoDiL
https://liu.se/forskning/forskning-om-didaktiskt-ledarskap-fodil Hämtad senast 2021-05-10 Gibbons, Pauline. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet - Språk och lärande. Stockholm: Hall-gren & FallHall-gren.
Graeske, Carolina. (2015) Att läsa med strategi på gymnasiet. Om fiktioner, läsarter och di-daktisk design. I: Jönsson, Maria & Öhman, Anders. Litteratur och läsning. Litteraturdidakti-kens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Greene, Ross W. (2016). Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur
Hejlskov Elvén, Bo (2020). Beteendeproblem i skolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur &
Kultur
Hultgren, Frances & Johansson, Monika. (2017). Stimulera läsintresse - en introduktion.
Skolverket. https://larportalen.skolverket.se (210513) Hämtad: 2021-05-20
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Jarl, Maria & Larsson, Hans Albin (red.) (2020). Utbildningens organisation och villkor, de-mokratins grunder. Stockholm: Natur & Kultur
Karlsson, Johanna. (2018). Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper. Skolverket Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Andra upplagan. Daidalos AB.
Larsson Sjöberg, Annika. (2021) Både film och skönlitteratur kan skapa mening. Skolporten https://www.skolporten.se/forskning/intervju/bade-film-och-skonlitteratur-kan-skapa-mening/
Hämtad: 2021-05-20
Lindqvist, Gunilla. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. Lund: Stu-dentlitteratur.
Lundgren, Ulla. (2009). ”Transatlantiskt samtal om skönlitterära texter – ett didaktiskt exem-pel”. I: Kåreland, Lena. Läsa bör man…? - den skönlitterära texten i skola och lärarutbild-ning. Stockholm: Liber.
Magnusson, Petra. (2011). Läsning i ny tid. Pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv.
Malmö: Holmbergs AB.
Magnusson, Petra. (2014). Meningsskapandets möjligheter. Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Malmö: Holmbergs AB.
Malmgren, Gun. (1992). Gymnasiekulturer. Lärare och elever om svenska och kultur. Lunds universitet.
Martin, George R. R. (2014). Drakarnas dans [Elektronisk resurs]. Bokförlaget Forum Martinsson, Bengt-Göran. (2019). Därför läser vi litteratur. Skolverket.
Nationalencyklopedin, didaktik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/did-aktik Hämtad 2021-05-03
Nilholm, Claes. (2019). En inkluderande skola – möjligheter, hinder och dilemman. Student-litteratur.
Nordberg, Olle (2018). Berättelser som förändrar: en utvärdering. Läsrörelsen.
Olin-Scheller, Christina, Tengberg, Michael & Lindholm, Anna. (2015). Lässtrategier i rö-relse. I: Jönsson, Maria & Öhman, Anders. Litteratur och läsning. Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Magnus. (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kultu-rella vändningen. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Magnus. (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning.
Lund: Studentlitteratur.
Qzerk, Kamil Z. (1998). Olika språkuppfattningar, begreppsteorier och undervisningste-oretiskt perspektiv på skolämnesinlärning; I Bråten, Ivar. Vygotskij och pedagogiken.
Lund: Studentlitteratur.
Selander, Staffan. (2017). Didaktiken efter Vygotskij. Design för lärande. Stockholm: Liber.
SFS 2014:456 Lag om ändring i skollagen (2010:800)
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/14/140456.PDF Hämtad: 2021-05-03
Skolinspektionen. 2014:05 Undervisning på yrkesprogram. Skolinspektionens Kvalitets-granskning, Stockholm (2014) Diarienummer 400–2013:2457
Skolinspektionen (2020). Kvalitetsgranskning: Gymnasieskolors arbete för att främja elevers hälsa. https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/pagaende-inspektioner/gymnasieskolors-ar-bete-for-att-framja-elevers-halsa/
Skollag. (2010:800).
Skolverket. (2000). Kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.
Skolverket. (2011a.). Lgy 11 - Läroplan för gymnasieskolan
Skolverket. (2011b.). Läroplan för ämnet svenska som andraspråk.
Skolverket. (2011c.). Läroplan för ämnet svenska i gymnasiet.
Skolverket. (2012). Kommentarmaterial till ämnesplanen i svenska i gymnasieskolan.
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28955/1530188053466/Kom-mentarmaterial_gymnasieskolan_svenska.pdf (210510) Hämtad: 2021-05-20
Skolverket. (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillna-der mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan.
https://www.skolverket.se/down-load/18.6bfaca41169863e6a65d200/1553967875648/pdf3927.pdf. Hämtad: 2021-06-05 SOU. (2017:35). Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. Stock-holm
Thurmann-Moe, Anne cathrine & Bråten, Ivar. (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I: Bråten, Ivar. Vygotskij och pedagogiken. Lund.
Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002).
Vetenskapsrådet. (2017).
Wellros, Seija. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.
Wessbo, Simon (2017). Att läsa Hjalmar Söderbergs "Pälsen" eller se den som film: analyser av elevers intrigreception. Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning:
textkulturer: Karlstad 24–25 november 2016. s. 139–156
Wolf, Lars. (2002). Läsaren som textskapare. Lund: Studentlitteratur.
Ödman, Per-Johan. (2016). Tolkning, förståelse, vetande, hermeneutik i teori och praktik. Stu-dentlitteratur.
Bilaga 1
Information om forskningsstudie
Vi är två lärarstudenter som gör vårt examensarbete på ämneslärarprogrammet vid Högskolan i Gävle under vårterminen 2021. Vi ska undersöka vilka didaktiska val som görs vid imple-mentering av skönlitteratur i undervisningen i Svenska på gymnasienivå eller motsvarande.
Intervjusvaren kommer primärt att dokumenteras genom anteckningar men intervjuerna spelas även in i syfte att säkerställa reliabiliteten om oklarheter skulle uppstå vid resultatsamman-ställning eller i analysprocessen. Allt som sägs kommer att anonymiseras och inspelningen ra-deras i samband med att examensarbetet publiceras i DiVA. Dina personuppgifter hanteras strikt konfidentiellt och kommer inte att delas med tredje part. Det är frivilligt att delta i stu-dien och du kan när som helst välja att avbryta. Intervjutillfället tar ca 1 timme och sker digi-talt via Zoom enligt avtalat datum och tid.
Länk till zoommöte: https://us04web.zoom.us/meeting#/upcomingt
Del A och del B av intervjun fylls i av dig i förhand och mejlas till oss innan intervjun. Utför-lig information finns i bifogat dokument. Avsnitten behandlar:
• frågor om din yrkeserfarenhet och ditt förhållande till skönlitteratur/läsning idag och under din uppväxt
• kursplanering utifrån förväntningar på eleverna och utgångspunkter vid kursstart Del C: Avsnittet behandlar
• en reflekterande del om användandet av skönlitteratur i undervisningen
• frågor om hur du motiverar arbetet med skönlitteratur i undervisningen
• övriga frågor
Vid frågor om undersökningen kontaktar du:
Sara Flodin mailadress@examensarbete.se Ilona Henrysson mailadress@examensarbete.se
Ansvarig handledare: Helena Wistrand mailadress@examensarbete.se
Med vänliga hälsningar
Sara Flodin och Ilona Henrysson
Bilaga 2:1
Del A: Yrkesprofil, skönlitteratur idag och under uppväxten
Namn: Datum: Tid:
Vilket namn vill du att vi använder vid anonymisering?
Vill du att namnet skall vara könsneutralt?
1. Profession Anställningsform:
Verksamma år:
Undervisar på nivå:
Är du legitimerad att undervisa i svenska på gymnasienivå eller motsvarande?
2. Läsning i uppväxten:
Läste du skönlitteratur under uppväxten?
Varför/varför inte läste du skönlitteratur?
Läste du på fritiden?
Läste ni skönlitteratur i skolan?
Hade du läsande förebilder hemma exempelvis föräldrar?
Hade du läsande förebilder i skolan exempelvis lärare, bibliotekarie eller övriga?
Om du läste skönlitteratur under uppväxten: vad inspirerade dig till läsning?
3. Personlig inställning till skönlitteratur idag Läser du skönlitteratur idag?
Läser du för nöjes skull?
Vad innebär begreppet finkultur för dig?
Läser du finlitteratur eller fullitteratur?
Läser du för avkoppling?
Läsning + hälsa = sant?
Bilaga 2:2
Del B: förväntningar och utgångspunkter för lektionsplaneringen
I följande avsnitt skall du utgå från en vald elevgrupp (fiktiv eller en elevgrupp som du har eller har haft). Syftet är att tydliggöra ett arbetsmoment eller lektionsplanering för den aktuella grup-pen.
1. Utgångsvärden:
Program:
Kurs:
Antal elever:
Diagnoser:
2. Vilken social status anser du att elevgruppen har på skolan utifrån ett differentierings-perspektiv (skolans interna hierarkiska ordning och maktposition, det vill säga hur elevgruppen “stämplas” utifrån samhällsklass, antagningspoäng, social status med mera)?
Låg --- medel ---hög
3. Vilka förväntningar har du på att alla elever i gruppen uppnår godkänt betyg i kursen?
Låg --- medel ---hög
4. Hur många elever (uppskattar du) riskerar att inte uppnå godkänt betyg?
5. Vilket kursbetyg antar du kan fungera som medelvärde i klassen vid kursens slut?
Bilaga 3:1
Del C - Skönlitteratur i undervisningen
1. Hur förhåller du dig till att använda skönlitteratur i undervisningen?
2a) Använder du skönlitteratur i undervisningen? Varför/varför inte?
2b) använder du skönlitteratur i undervisningen med syftet att uppnå följande:
Resonera utifrån följande begrepp:
språkutveckling
skönlitterär läsning + ordförråd boksamtal
metaspråk
skrivning genom läsning
skönlitteratur i värdegrundsarbetet
skönlitteratur utifrån skolans kompensatoriska uppdrag
Undervisningens utformning
3. Hur arbetar du med skönlitteratur i undervisningen med den utvalda gruppen som du presenterade i del A? Utveckla svaren och beskriv så utförligt du kan. Motivera dina didaktiska val. Vad?, Varför?, Hur? Och Vem?
Hjälpfrågor:
Under ett avgränsat moment?
Bänkbok?
Högläsning?
Parläsning?
Bokdiskussion helklass?
Värdegrundsarbete?
Analys?
Jämförande analys: till exempel och film?
Läsning på lektionstid?
Bokrecension?
Boksamtal i par eller i grupp?
Texttyper exempelvis novell, bok, poesi med flera?
Genre exempelvis fantasy, chick lit, valfritt?
Tema exempelvis könsidentitet, normer, etiska dilemman, klass, utanförskap, själv-mord?
Bilaga 3:2
Övriga frågor
1. Har ordningen på de didaktiska frågeställningarna betydelse för dig i plane-ringen av undervisningen?
2. Kursmålen: Skönlitteratur och andra typer av text? Hur tolkar du det?
3. Hur förhåller du dig till medbestämmande och elevinflytande i lektionsplane-ringen?
4. Hur förhåller du dig till inkludering som begrepp och fenomen?
5. Formas undervisningen genom att behandla skönlitteratur som är elevnära (som eleverna kan identifiera sig med eller baserat på gymnasieutbildningens inrikt-ning?)
6. Är litteratur som behandlas utvald och baserad på elevernas intressen, önske-mål eller förståelsehorisonter? Varför?
7. Är litteratur som behandlas utvald för att utvidga förståelsen utifrån andra förstå-elsehorisonter? Varför?
8. Formas undervisningen genom att behandla skönlitteratur som bildningsämne det vill säga att verk väljs ut ur en litterär kanon (för allmänbildning)? Hur?
9. Får eleverna samma förutsättningar att utveckla språket (kompensatoriskt upp-drag)? Hur?
10. Vilka litterära drag, kvaliteter och innehåll tar du fasta på och söker efter i den litteratur som skall figurera i undervisningen?