Metoddiskussion

Det finns anledning att fundera över vad det innebär att studera en verksamhet som vid det här laget är synnerligen välbekant. Problemet ligger i att det är svårt att få distans till det som studeras. I etnografisk forskning är forskaren medveten om att han eller hon själv är en del av det som undersöks. Denna medvetenhet bidrar till att öka

______________________________________________________________________ 49

distanseringen men den är ingen garanti för objektivitet i någon sorts absolut bemärkelse. Under observationerna hade det varit önskvärt om vi hade fått vara de där osynliga flugorna på väggen som har möjlighet att i lugn och ro studera det som pågår i klassrummet. Ett sätt för oss att ändå försöka se saker och ting med en viss distans var genom att jämföra och ta del av varandras observationsprotokoll. Vår tanke med att vara två både vid observations- och intervjutillfällena har trots att det tagit mer tid i anspråk blivit till en fördel. Så här i efterhand kan vi konstatera att det hade varit mycket svårt att hinna med att både anteckna och koncentrera sig på informanterna i annat fall. Våra två intervjuer utvecklade sig åt helt olika håll. Den ena blev som en traditionell intervju, fråga – svar, medan den andra blev mer som en terapeutisk intervju. Vi har använt oss av citat i resultatredovisningen och har då valt att redigera språket eftersom talspråk enligt vår mening framställer informanterna på ett negativt sätt. Vi har tagit bort upprepningar, halvt uttalade ord och avhuggna meningar.

7.3 Slutsats

De tolkningar som vi gör i arbetet är naturligtvis inte hela sanningen. Det finns garanterat andra vinklingar och tolkningar som vi inte har gjort, mönster som vi inte har sett. Vi är medvetna om att man inte kan dra för stora växlar på att observera två lärare under en veckas tid och intervjua dem under en timmes tid. Men man hinner se vaga tendenser, känna av stämningar och se litet grand vad som döljer sig under ytan. Vi kan väl också konstatera att underlaget är för litet att dra några generella slutsatser av men vi tycker som undersökare att det givit väldigt mycket och att det är ett område som det finns stora möjligheter att forska vidare inom. För att få en relevans i en undersökning som denna bör den göras i större skala och därmed skulle den ta mycket länge tid och kräva andra resurser. Men det kan dock vara av intresse att få kännedom om hur läs- och skrivutvecklingen fungerar på skolor med olika upptagningsområden.

Vi kan inte bedöma utifrån våra observationer om lärarna arbetar efter enbart en syntetisk eller analytisk metod eller använder sig av båda. Men under intervjuerna menar båda lärarna att de under olika skeden i läs- och skrivinlärningen använder sig av båda. Utifrån våra observationer och intervjuer kan vi konstatera att Annika och Marianne har det som vi i dagligt tal kallar traditionell pedagogik, där

______________________________________________________________________ 50

individanpassning definieras som att få välja, arbeta i egen takt, variation i arbetssätt och nivågrupperingar av elever. Det ges lite utrymme till valmöjlighet för eleverna i båda klasserna och när de får det så är det ändå inom vissa ramar. Att ha något att välja på är inte någon form av individanpassning för det är inte speciellt anpassat för varje elev. Vår åsikt är att individanpassning i skriv- och läsinlärning bör ske i mycket större utsträckning än vad den tycks göra idag och vi har även den uppfattningen att läraren måste våga förändra sin undervisning och pröva nya metoder för att möta eleven på dess nivå. Då kan man börja prata om ”en skola för alla”. Som lärare är det viktigt att ha tankar och idéer om hur man kan arbeta med individanpassad läs- och skrivinlärning. Man måste också fundera på hur man kan omsätta dessa idéer och tankar till verkligheten. Hur skall det fungera i praktiken? I Lpo 94 står det att ”undervisningen skall anpassas till varje elevs olika förutsättningar, erfarenheter och behov”. Det vi tydligt kan konstatera är att båda lärarna i stor utsträckning missar att använda elevernas erfarenheter i undervisningen. Här ligger en rik källa till information som skulle kunna användas i individanpassad undervisning och göra undervisningen meningsfull och lustfylld för eleven. Vi anser att undervisningsinnehållet har stor betydelse för om eleven ska uppfatta undervisningen som meningsfull. Vad eleverna läser och skriver är viktigt och måste lyftas fram och bli en naturlig del i undervisningen även i den tidiga läs- och skrivinlärningen.

Det finns inget undervisningssätt som kan gälla för alla elever. En väl anpassad undervisning i läs- och skrivinlärning måste innehålla såväl skriftlig som muntlig kommunikation och vara anpassad efter varje enskild elev. Det handlar egentligen inte om vilken metod läraren använder för att eleverna skall lära sig att läsa och skriva utan det handlar mer om att läraren skall se vad det är som passar just den specifika eleven. Sedan är det så att läraren kanske inte alltid vet varför det passar. Man kan väl säga att många lärare är eklektiker eftersom de tar det bästa från olika metoder och gör det till sitt eget eller som en av våra informanter beskrev det ”plocka russinen ur kakan”. Mycket av den litteratur vi läst om individanpassad läs- och skrivinlärning och vad vi fått ut av vår empiri pekar på att valet av metod är sekundärt, dock är vi medvetna om att olika metoder vilar på olika teorier. Det primära är att vara flexibel i sin undervisning och anpassa den efter vilka olika elever man har för tillfället. Då kan vi sluta cirkeln för då återkommer vi till ”Det finns inget undervisningssätt som kan gälla för alla elever”.

______________________________________________________________________ 51

7.4 Fortsatt forskning

Utifrån det som vi kommit fram till i vår undersökning skulle det varaintressant att göra denna eller en liknande undersökning med ett större antal informanter och jämföra om resultatet blivit annorlunda och att även få med eleverna och deras syn på individanpassning. Ett annat forskningsområde skulle kunna vara att undersöka om det finns några skillnader eller likheter mellan individanpassad läs- och skrivinlärning i en mångkulturell skola och en mer homogen skola och hur denna utvecklas. Ett tredje intressant område skulle kunna vara att utifrån inlärningsstilar se hur väl individanpassad lär- och skrivinlärningen är.

TELL ME AND I HEAR

TEACH ME AND I LEARN

INVOLVE ME AND I REMEMBER

______________________________________________________________________ 52

8. Källförteckning

8.1 Litteratur

Björk, M. Liberg, C. (1996) Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Fast, C. (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte

med förskola och skola. Uppsala: Uppsala Universitet.

Jörgensen, K. (red) (2004) Lyckas med läsning. Läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland. Stockholm: Bonniers. Översättning av Reading for Life. Wellington: Learning Media Limited, 1997.

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Leimar, U. (1976) Läsning på talets grund - läsinlärning som bygger på barnets eget

språk. Lund: Liber Läromedel.

Liberg, C. (2006) Hur barn lär sig att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, G. (red.) (1999) Vygotskij och skolan - texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk

psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, I. (2006) Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Lundberg, I. (1984) Språk och läsning. Malmö: Liber Förlag.

Malmgren, L-G. (1996) Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Malmström, S. Györki, I. & Sjögren A. P, (2002). Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Albert Bonniers förlag AB.

______________________________________________________________________ 53

Nationalencyklopedin (1992), band 9. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.

Nilsson, J. (1999) Att se och förstå undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, J. (2008) ”Spänningsfält” i Tankesmedjan Kunskapssyn och kompetensbehov

i framtidens samhälle. Slutrapport, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Publiceras

våren 2009.

Pedagogisk uppslagsbok (1996), Lärarförbundet: Lundgren, U. P. (red) Stockholm:

Informationsförlaget.

Skjöld Wennerström, K. Bröderman Smeds, M. (1997) Montessoripedagogik i förskola

och skola. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det

svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: 1948.

Stensmo, C. (2000) Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Svenning, C. Metodboken. (2003) Eslöv: Lorentz Förlag.

Söderbergh, R. (1988) Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Gleerups Förlag.

Trageton, Arne. (2005) Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber AB.

Vinterek, M. () Individualisering i ett skolsammanhang. Forskning i fokus, nr. 31, Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber Distribution.

Witting, M. (1985) Metod för läs- och skrivinlärning. Solna: Maja Witting och Ekelunds Förlag AB.

______________________________________________________________________ 54

Witting, M. (2005) Wittingmetodens idébakgrund. Falköping: Maja Witting och Ekelunds Förlag AB.

Österlind, E. (2005) Eget arbete – en kameleont i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.