Metoddiskussion

Syftet med detta examensarbete är att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av

personcentrerad vård. En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002) valdes som analysmetod för att få en djupare kunskap om sjuksköterskornas

erfarenheter av personcentrerad vård. Med denna metod identifierades nyckelfynd från kvalitativa artiklar som sammanställdes till ett resultat, med minimal omtolkning och utan att förvränga innehållet. Valet av metoden som avser att studera personens upplevda erfarenheter av ett fenomen, enligt Henricson och Billhult (2017), stärks av Friberg (2017b) som skriver att en sammansatt kunskap om ett fenomen skapas genom att sammanställa resultat från flera studier där varje enskild kvalitativ forskningsstudie bidrar med sitt kunskapsvärde.

En kvalitativ ansats ansågs vara lämpligare än kvantitativ eftersom syftet för examensarbetet är att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter. Det hade blivit svårare att urskilja

sjuksköterskornas erfarenheter genom att använda en kvantitativ ansats eftersom syftet i examensarbetet innefattar erfarenheter som anses få en bättre beskrivning med ord än siffror. Därmed valdes inte litteraturöversikt som analysmetod eftersom Segesten (2017b) skriver att en litteraturöversikt använder både kvalitativ och kvantitativ forskning för att kartlägga aktuell kunskap inom ett särskilt område. Empirisk studie var en annan metod som kunde ansetts vara lämplig för att uppnå syftet med examensarbetet. Denna metod valdes bort på grund av att arbetet är tidskrävande att genomföra med god kvalitet inom den tidsramen som finns för grundutbildningen för sjuksköterskorna samt skulle utgöra en belastning för vårdpersonalen och patienterna i linje med Segesten (2017a). Metodvalet stärks av Polit och Beck (2021) som anser att denna typ av metod är lämplig att användas för att beskriva erfarenheter utifrån ett individuellt helhetsperspektiv. Genom att använda denna metod, kunde relevant material samlas in för att genomföra examensarbetet och besvara syftet.

Urvalsprocessen och datainsamlingen dokumenterades noggrant i examensarbetet och presenteras i bilaga A och C. Detta gjordes för att öka arbetets trovärdighet och stärka överförbarheten i enlighet med Henricson (2017). I linje med Östlundh (2017) de relevanta sökorden för detta examensarbete togs fram med hjälp av ämnesordlistor i akademiska databaser. Ämnesordlistor har i en del databaser fått andra namn, som till exempel MeSH i databasen PubMed. Därför, i enlighet med Henricson (2017), och i strävan för att öka

specificiteten vid sökprocessen samt finna artiklar som inte var indexerade under ämnesord, användes MeSH i databasen PubMed. Samma artiklar återkom upprepade gånger under sökningsprocessen, fast varierande sökordskombinationer i två olika databaser användes, vilket enligt Henricson (2017), ökar resultatets sensitivitet och slutligen trovärdighet. De sökord som används har varit relevanta för examensarbetets syfte. Författarna genomförde sökningen efter artiklar både enskilt och gemensamt. Samtliga artiklar lästes av båda författarna och slutligen valdes 10 artiklar till examensarbetets resultat. Genom att tydligt beskriva analysprocessen och styrka ställningstagandet under hela denna process stärks bekräftelsebarheten, i enlighet med Mårtensson & Fridlund (2017).

Att använda flera databaser, ökar både chansen att finna relevanta artiklar och

trovärdigheten för examensarbetets innehåll (Henricson, 2017) till skillnad från att inte använda flera databaser som kunde ha lett till bortfall av relevanta artiklar vilket kunde ses som en svaghet i arbetet. För detta examensarbete valdes databaserna CINAHL Plus och PubMed som innehåller omvårdnadsrelaterade artiklar. Tid, språk och peer reviewed användes för att avgränsa sökningarna i CINAHL Plus. Östlundh (2017) skriver att en del akademiska databaser har peer reviewed, scholarly och referee som avgränsningar för att söka artiklar publicerade i enbart vetenskapliga tidskrifter. Databasen PubMed saknade peer reviewed funktionen och de valda artiklarna kontrollerades istället med

referee-avgränsningen i Ulrichsweb (2021), en speciell databas som listar information om tidskrifter.

Sökningen i dessa databaser resulterade i relevanta artiklar för examensarbetets syfte. I enlighet med Östlundh (2017) användes trunkering i form av ”*” vid vissa sökord för att få upp olika böjningsformer av det önskade ordet samt Boolesk söklogik i form av AND vid sammansättning av relevanta ord för att begränsa sökningen till dokument som innehåller båda söktermer.

Valet av inklusions- och exklusionskriterier har också stor betydelse för studiens kvalitet enligt Henricson (2017). Inklusionskriterierna för artiklarna som söktes fram innefattade sjuksköterskans/sjuksköterskors erfarenhet/upplevelse av personcentrerad vård. Det var imperativt att använda enbart peer reviewed artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, det vill säga färdiggranskade av experter, som en av inklusionskriterierna för att stärka examensarbetets trovärdighet. Vetenskapliga artiklar är en färskvara i enlighet med Östlundh (2017) och därför valdes tidsspannet mellan 2015–2022 som en av inklusionskriterierna för detta examensarbete. Att använda aktuella vetenskapliga artiklar som handlar om dagens verksamhet inom vården, ansågs vara en styrka. Endast abstract, free full text och five years bakåt i tiden valdes i PubMed, det vill säga artiklarna som publicerades under 2017–2022.

Författarna ansåg att det var enklare att söka artiklar i CINAHL Plus och därför valdes de flesta artiklarna till examensarbetet utifrån denna databas. Detta kan ha medfört att

relevanta artiklar från PubMed har missats och kan tolkas som en svaghet i examensarbetet.

Artiklarna som ansågs svara på examensarbetets syfte valdes utifrån abstract och free full text där samtliga titlar lästes först. Därefter lästes de valda artiklarnas abstract och slutligen lästes de valda artiklarnas fulla text. Det engelska språket var en annan inklusionskriterie för artiklarna. Sökorden var både på brittisk-engelska och amerikansk-engelska, exempelvis för

”personcentrerad vård” där ”person-centered care” och ”person centred care” användes då författarna strävade efter att få ett större artikelurval vilket ansågs stärka arbetet. Samtliga artiklar som valdes ut var skrivna på engelska och detta ansågs även vara en svaghet eftersom engelska inte är författarnas modersmål. Digitala översättningsprogram samt

engelsk-svenskt lexikon användes för att säkerställa rätt förståelse för innehållet och minimera risken för feltolkningar som skulle resultera i minskad trovärdighet för examensarbetet

(Sökmatrisen redovisas i bilaga A). Artiklarna som exkluderades var icke kvalitativa och/eller rörde andra yrkesgrupper samt patienternas och de närståendes perspektiv. Att bortse från var sjuksköterskorna befann sig, utgjorde inte en exklusionskriterie då detta gav ett mer omfattande resultat och svarade på examensarbetets syfte. Sjuksköterskorna

arbetade på olika vårdavdelningar och boenden. Dessa artiklar inkluderades dock eftersom personcentrerad vård, enligt Centrum för personcentrerad vård - GPCC (2020), fokuserar på personen bakom sjukdomen och dess symptom för att säkerställa en tillfredsställande och god vård. Artiklarna beskrev sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård från olika länder för att få ett breddare resultat och samtidigt stärka överförbarheten i

examensarbetet.

Artiklarna kvalitetsgranskades sedan med inspiration av Fribergs (2017c) granskningsmall i syftet att bedöma kvaliteten och välja vilka artiklar som skulle inkluderas för att öka

trovärdigheten. För att stärka reliabiliteten enligt Henricson (2017), granskades samtliga artiklar av båda författarna, först enskilt och därefter jämfördes granskningarna tillsammans.

Fribergs (2017c) granskningsmall innehåller 14 frågor som omfattar allt från

examensarbetets syfte till etiska överväganden. Slutligen valdes ut tio frågor som författarna ansåg vara relevanta. Frågorna omformulerades för att möjliggöra ett JA- eller NEJ-svar och poängsatts, där ett JA innebar 1 poäng och ett NEJ innebar 0 poäng. Kvalitetsgranskningen redovisas i bilaga B. Artiklarna som fick 0–5 poäng ansågs ha låg kvalitet, 6–7 poäng fick artiklar med medel kvalitet och artiklar med hög kvalitet fick 8–10 poäng. Efter granskningen exkluderades 2 artiklar som författarna ansåg vara mindre relevanta för arbetets syfte och ersatts med två nya relevanta artiklar som fick höga poäng. Till examensarbetet valdes slutligen 10 artiklar som bedömdes vara tillräckliga för att besvara syftet och ansågs ha hög kvalitet och därmed hög pålitlighetsgrad i enlighet med Henricson (2017). Resultat samt kvalitets poäng presenteras i Artikelmatrisen i bilaga C.

Samtliga artiklar analyserades av båda författarna i fyra olika steg enligt Evans (2002) analysmetod som gav en tydlig helhetsbild över det valda problemområdet och ansågs vara en styrka. Artiklarnas resultat lästes individuellt flera gånger för att få en helhetsförståelse för innehållet. Därefter, lästes återigen artiklarnas resultat gemensamt för att diskutera och kunna ta ut nyckelfynd. Författarna identifierade sammanlagt 101 nyckelfynd som utformade två teman och fem subteman. Teman och subteman som valdes ut sammanställdes och beskrevs tydligt i ett resultat där innehållet presenterades objektivt med minimal omtolkning i enlighet med Evans (2002). Det är viktigt att insamlad data inte omtolkas eller förvrängs när det skrivs om till ett nytt resultat för att inte minska trovärdigheten, enligt Polit och Beck (2021). I samma linje, citat från de valda artiklarna användes i examensarbetet för att stärka pålitligheten och förhindra feltolkningar.

Examensarbetet granskades av handledare och studiekamrater som bekräftade att

resultatbeskrivningarna är rimliga och besvarar syftet, vilket enligt Henricson (2017) ansågs stärka trovärdigheten och pålitligheten. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) och Polit och Beck (2021), kan examensarbetets resultat, med trovärdighet, pålitlighet och

bekräftelsebarhet som utgångspunkter, överföras till andra grupper, kontexter eller

situationer. Sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård ansågs vara relevanta oavsett arbetsplats, eftersom personcentrerad vård skall bedrivas inom den globala vården med fokus på personen bakom sjukdomen och dess symptom för att säkerställa en god vård.

Detta medför en överförbarhet eftersom det fanns stora likheter mellan personcentrerad vård i olika länder från olika kontinenter vilket ansågs vara en styrka i arbetet.