Metoddiskussion

I föreliggande avsnitt diskuteras den valda metoden och studiens tillförlitlighet och trovärdighet utifrån de fyra bedömningskriterier som tillförlitlighet består av (Bryman, 2018). Det förs även en diskussion kring valet att spela in de intervjuer som har genomförts.

4.7.1 Om den valda metoden

Vid val av forskningsansats behöver för- och nackdelar med olika metoder vägas mot varandra. Elofsson (2005) beskriver att det inte är självklart att en studies frågeställningar styr vilken forskningsansats som är lämpligast. I många fall kan både kvantitativ och kvalitativ metod vara passande, men om studiens syfte exempelvis är att belysa skillnader mellan olika variabler som kön är kvantitativ metod att föredra. I och med att denna studies frågeställningar är brett formulerade, resonerade författarna sig fram till att kvalitativ metod i form av intervjuer var det lämpligaste sättet att samla in data. Larsson (2005) redogör att öppenhet är centralt i en kvalitativ metod och att forskaren därav strävar efter att skapa sig en förståelse ur intervjupersonernas synsätt. Författarnas val av metod grundar sig i en nyfikenhet att inhämta kunskap genom intervjupersonernas upplevelser av deras sociala verklighet. Därav ansågs semistrukturerade intervjuer vara lämpligt, eftersom det då är möjligt att insamla mycket information och av den anledningen var intervjufrågorna formulerade på det sättet att intervjupersonerna fick berätta om deras erfarenheter. I och med att Bryman (2018) beskriver att detaljerad information kan åstadkommas med

semistrukturerade intervjuer, som sedan bidrar till att uppnå en fördjupad samt kontextuell förståelse av intervjupersonernas verklighet, anses valet av metod vara motiverat. Författarna hade även för avsikt att intervjupersonernas egna ordval och skildringar skulle belysas i resultatet, vilket en surveyundersökning inte syftar till. Vidare beskriver Bryman de fördelaktiga aspekterna med flexibilitet, vilket författarna bedömde i denna studie vara lämpligt. Möjligheten att kunna anpassa sig utefter intervjupersonernas utsagor och därmed kunna ställa följdfrågor är en av de aspekterna som överensstämmer med den öppenhet som Larsson (2005) redogör för.

Vid en potentiell studie som skulle härledas av denna, anser författarna att det hade varit intressant att utföra gruppintervjuer då intervjupersonerna i vissa frågor uppgav skilda svar som hade varit lämpligt att diskutera. Bryman (2018) förklarar att fokusgruppsmetoden bland annat tillämpas för att studera intervjupersonernas samspel samt för att skapa en förståelse kring vad deltagarnas åsikter och perspektiv grundar sig på. Med dessa motiv hade det varit spännande att undersöka hur intervjupersonerna hade reflekterat och resonerat i en gruppkonstellation.

4.7.2 Studiens tillförlitlighet och trovärdighet

Tillförlitlighet är ett kvalitetsbegrepp som består av fyra bedömningsgrunder vilka är

trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och det styrkande kriteriet. Samtliga delar motsvarar kvalitetsbegreppen validitet och reliabilitet i kvantitativ metod. För att uppnå trovärdighet behöver de grundläggande riktlinjerna för en studie följas såsom de etiska principerna. Även en respondentvalidering behöver genomföras för att stärka studiens trovärdighet, vilket innebär att författarnas tolkningar av resultatet skulle ha kontrollerats av de intervjupersoner som har deltagit i studien (Bryman, 2018). Därav behövs det nämnas att en

respondentvalidering inte har utförts i denna studie. Dock kan användande av uttömmande citat anses öka trovärdigheten i studien, då det ger upphov till att läsaren får möjlighet att tolka intervjupersonernas svar (Larsson, 2005).

Vad gäller överförbarhet innefattar kriteriet en bedömning av hur väl resultatet kan

generaliseras till en annan kontext, vilket kvantitativa forskare har som mål att uppnå. I en kvalitativ studie är det istället fokus på att erhålla detaljerade beskrivningar av den specifika kontext som intervjupersonen representerar (Bryman, 2018). Antalet intervjupersoner påverkar studiens överförbarhet och vad som är ett tillräckligt antal avgörs av informationen som framkommer i intervjuerna. När forskaren upptäcker att flera deltagare uppger liknande svar och att ett mönster kan återfinnas, kan detta benämnas som att forskaren har uppnått mättnad (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). I denna studie har sex deltagare intervjuats, vilket inte är tillräckligt för att resultatet ska kunna generaliseras. Däremot arbetade fem av sex deltagare i olika fältverksamheter, inom fyra kommuner, vilket enligt Svensson och Ahrne (2011) kan stärka studiens överförbarhet en aning. Redan efter den tredje intervjun kunde vi identifiera svarsmönster och i efterhand är uppfattningen att vi uppnådde en viss mättnad, även om viss data är utmärkande för en specifik fältverksamhet. I kvalitativa studier tenderar forskare att inte utförligt redogöra tillvägagångssättet, vilket gör att transparensen brister.

Studiens pålitlighet kan således betraktas som vag eftersom genomförandet inte tydliggörs.

Därmed får inte läsaren insyn i hur resultatet har åstadkommits samtidigt som läsaren får svårt att förstå och göra egen tolkning, vilket kan leda till att det upplevs som att forskaren undanhåller information. Att klargöra studiens tillvägagångssätt stärker på så vis resultatets pålitlighet (Bryman, 2018). Med anledning av detta redovisade författarna de moment som genomfördes samt motiverade val av tillvägagångssätt med stöd av litteratur.

Det sistnämnda tillförlitlighetskriteriet att styrka, innebär att forskaren visar en medvetenhet kring att objektivitet inte kan uppnås i samhällsforskning, men att forskaren inte avsiktligt har försökt påverka intervjupersonerna för att kunna framställa resultat utifrån ett dolt motiv (Bryman, 2018). Kriteriet fanns i åtanke, särskilt under skapandet av intervjuguiden. Vi strävade efter att inte använda ledande frågor, eftersom intervjupersonen således besvarar frågan i en viss riktning, vilket enligt Bryman (2018) kan få deltagaren att känna sig tvingad till att besvara frågan utifrån forskarens önskan. Det ledde däremot till att vi upplevde svårigheter i att muntligt formulera intervjuguidens sista fråga (se bilaga B) för att

intervjupersonerna skulle förstå frågans innebörd. Vi har därmed ställt frågan på olika sätt i de två första intervjuerna, men i slutändan förstod intervjupersonerna frågans betydelse.

Slutsatsen av diskussionen om studiens tillförlitlighet och trovärdighet är att det finns brister i studiens genomförande i förhållande till de olika aspekterna av hur kvalitet uppnås.

Däremot uppvisar författarna en medvetenhet kring vad som hade kunnat förbättrat studiens kvalitet, vilket utifrån Brymans (2018) beskrivning kan påvisa ett reflexivt förhållningssätt hos författarna.

4.7.3 Ljudinspelning av intervjuer

Fördelarna med att spela in intervjuer är många, men den etiska aspekten med att spela in datainsamlingen kan diskuteras. Genom att spela in intervjuer får författarna en möjlighet att lyssna och läsa det transkriberade materialet i sin helhet och får således en bättre överblick av det som ska bearbetas. Att intervjuerna spelades in för att därefter kunna transkriberas löpande, resulterade i att författarna blev uppmärksammade på vilka teman som behövdes fördjupas i nästkommande intervju. Således blev författarna även medvetna om att vissa frågor muntligt behövde omformuleras för att intervjupersonerna skulle förstå frågornas innebörd (Bryman, 2018). En annan fördel med att spela in är att författarna kan fokusera på vad intervjupersonen berättar istället för att koncentrera sig på att anteckna. Det leder därmed till att det skapas ett bättre flyt under intervjun. För en intervjuperson kan det vara känsligt att spela in och därför är det viktigt att författarna är noggranna med att beakta konfidentialitets- samt samtyckeskravet. Utifrån de etiska aspekterna behöver

intervjupersonerna samtycka till inspelad intervju samtidigt som författarna har ansvaret att tillförsäkra deras anonymitet. I och med inspelning tenderar intervjupersonen att bli

avvaktande och sparsam med att delge åsikter, vilket i det avseendet är en nackdel (Repstad, 2007). Vår upplevelse var att inspelningen gynnade genomförandet av intervjuerna på det sättet att vi blev mer fokuserade på att ställa frågor samt kunde prioritera att vara närvarande och följsamma utifrån vad intervjupersonerna uppgav. Vi uppfattade det inte heller som att intervjupersonerna kände obehag kring att berätta om sina erfarenheter trots inspelning.