Utifrån kunskapen som har erhållits av tidigare forskning samt av den empiri som har insamlats via intervjuer har vi uppmärksammat ett behov av att det förebyggande arbetets effektivitet behöver vidare forskas. Det bedöms vara av vikt att genomföra forskning på området för att fältverksamheterna ska få en uppfattning om det förebyggande arbetets effektivitet samt för att utvecklingsområden ska kunna drivas.
REFERENSLISTA
Ander, B. (2005). Att komma för tidigt - förebyggande ungdomsarbete. I B. Ehlin (Red.), Möten i mellanrummet - socialt förebyggande arbete med ungdomar. (s. 13-23).
Förlagshuset Gothia.
Andershed, A-K., & Andershed, H. (2015). Risk and Protective Factors among Preschool Children: Integrating Research and Practice. Journal of Evidence-Informed Social Work, 12(4), 412-424. Hämtad den 22 april 2022 från
https://doi.org/10.1080/15433714.2013.866062
Andershed, A-K., & Andershed, H. (2019). Risk- och skyddsfaktorer för
normbrytande beteende bland unga: Att använda teori och forskning i praktiken.
I Barn och unga som begår brott eller riskerar att begå brott. Kunskapsstöd för socialtjänsten om att identifiera, utreda och bedöma behov. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad den 21 april 2022 från http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1372592/FULLTEXT01.pdf
Andersson, B. (2005). Det offentliga rummets sociala pedagogik. I B. Ehlin (Red.).
Möten i mellanrummet - socialt förebyggande arbete med ungdomar. (s.210-224).
Förlagshuset Gothia.
Andersson, B. (2013). Finding ways to the hard to reach - considerations on the content and concept of outreach work. European Journal of Social Work, 16(2), 171–186. Hämtad den 24 januari 2022 från https://doi.org/10.1080/13691457.2011.618118
Appleyard, K., Egeland, B., van Dulmen, M. H., & Sroufe, L. A. (2005). When more is not better: The role of cumulative risk in child behavior outcomes. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 46(3), 235-245. Hämtad den 21 april 2022 från https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1469-7610.2004.00351.x
Becker, H.S. (2006). Utanför - Avvikandets sociologi. Simon & Schuster.
Becker, H.S. (2018). Outsiders - Studies in the sociology of deviance. Simon & Schuster.
Bertalanffy, L.V (1968). General system theory. George Braziller.
Brottsförebyggande rådet. (2009). Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling - en kunskapsinventering. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet. Hämtad den 10 maj 2022 från
https://bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b2980001575/1371914736934/2009_
orsaker_till_brott_bland_unga.pdf
Brottsförebyggande rådet. (2018). Definitioner och begrepp – definitions and terminology.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Hämtad den 30 mars 2022 från
https://bra.se/download/18.c4ecee2162e20d258c55083/1529407538674/2018_Defi nitioner+och+begrepp.pdf
Brottsförebyggande rådet. (202o). Skolundersökning år 2019. Rapport 2020:1.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Hämtad den 30 mars 2022 från
https://bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de5306dead/1606817015507/2020_11_
Skolundersokningen_om_brott_2019.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Dahlstedt, M. & Lozic V. (2017). Managing urban unrest: problematising juvenile
delinquency in multi-ethnic Sweden. Critical and radical social work, 5(2), 207-222.
Hämtad den 1 mars 2o22 från
https://www.proquest.com/docview/1947087010?OpenUrlRefId=info:xri/sid:primo
&accountid=12245
Elofsson, S. (2005). Kvantitativ metod. I S. Larsson., J. Lilja., & K. Mannheimer.
(Red.). Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 59-89). Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne., & P. Svensson.
(Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 36-57). Liber.
Estrada, F. (1999). Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem -
Utveckling, uppmärksamhet och reaktion. Stockholm: Stockholms universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kriminologiska institutionen.
Hämtad den 3 mars 2022 från
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:461320/FULLTEXT01.pdf
Estrada, F. (2017). Ungdomsbrottslighetens utveckling omfattning och struktur. I
F, Estrada., & J, Flyghed (Red.). Den svenska ungdomsbrottsligheten. (s. 27–62).
Studentlitteratur.
Forkby, T. (2020). Organisational exceptions as vehicles for change: collaborative strategies, trust, and counter strategies in local crime prevention partnerships in Sweden.
European journal of social work, 23(4), 580-593. Hämtad den 2 mars 2o22 från https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/13691457.2018.1512474
Goldberg, T. (1980). Stämplingsteorins handlingsrelevans. Sveriges Sociologförbund, 17(2), 20-41. Hämtad den 6 mars 2022 från
https://www-jstor-org.ep.bib.mdh.se/stable/pdf/20851878.pdf?refreqid=excelsior%3A1492c22b0a5c6e 023fd9aa321e11c693&ab_segments=&origin=
Hilte, M. (1996). Avvikande beteende - En sociologisk introduktion. Studentlitteratur.
Hong Chui, W., & Mui Ho, K. (2006). Working with involuntary clients: Perceptions and experiences of outreach social workers in Hong Kong. Journal of Social Work Practice, 20(2), 205-222. Hämtad den 19 april 2022 från
https://doi.org/10.1080/02650530600776947
Janssen, H.J., Eichelsheim, V.I., Decović, M., & Bruinsma G.J.N. (2016).
How is parenting related to adolescent delinquency? A between- and within-person analysis of the mediating role of self-control, delinquent attitudes, peer delinquency, and time spent in criminogenic settings. European Journal of Criminology 13(2), 169-174. Hämtad den 22 april 2022 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1477370815608881
Johansson, K. (2014). Crime prevention cooperation in Sweden: a regional case study.
Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 15(2), 143-158. Hämtad den 2 mars 2022 från https://doi.org/10.1080/14043858.2014.954830 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod. I S. Larsson., J. Lilja., & K. Mannheimer.
(Red.). Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 91-128). Studentlitteratur.
Lidskog, R., & Persson, M. (2012). Community Safety Policies in Sweden.
A Policy Change in Crime Control Strategies? International Journal of Public Administration, 35(5), 293-302. Hämtad den 8 mars 2022 från
https://doi.org/10.1080/01900692.2011.646084
Nilsson, A. (2017). Begränsade möjligheter eller bristande kontroll?. I F. Estrada., & J.
Flyghed. (Red.). Den svenska ungdomsbrottsligheten. (s. 131-148).
Nilsson, I., & Wadeskog, A. (2009). Underlag till: En socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansprojekt. Hämtad den 10 maj 2022 från
http://www.seeab.se/SkolSamv/skolsamverkan_091101U.htm
Oldeide, O., Holsen, I. och Fosse, E. (2020). Youth perspective on outreach service: A safety net for at-risk youth in a municipality. Children and youth services review,
116(105234), 1-7. Hämtad den 13 april 2022 från https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2020.105234
Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende: Perspektiv inom socialt arbete. Liber.
Patton, M.Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods. Newbury Park:
SAGE Publishing.
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Natur & Kultur.
Pettersson, T. (2017). Utländsk bakgrund och ungdomsbrottslighet. I F. Estrada., &
J. Flyghed. (Red.). Den svenska ungdomsbrottsligheten. (s. 181-205).
Studentlitteratur.
Regeringskansliet. (2021a). Utredning om möjlighet att begränsa enskilda barns rätt att vistas på vissa platser eller områden. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad den 30 mars 2022 från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/05/utredning- om-mojlighet-att-begransa-enskilda-barns-ratt-att-vistas-pa-vissa-platser-eller-omraden/
Regeringskansliet. (2021b). Sociala insatser i utsatta områden. Stockholm:
Regeringskansliet. Hämtad den 30 mars 2022 från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/02/sociala-insatser-i-utsatta-omraden
Regeringskansliet. (2022). Brottsförebyggande och tidiga insatser. Stockholm:
Regeringskansliet. Hämtad den 30 mars 2022 från
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ett-tryggare-sverige/brottsforebyggande-atgarder-och-tidiga-insatser/
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativ metod.
I G. Ahrne., & P. Svensson. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s.194-210). Liber.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans - kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Studentlitteratur.
SFS 2001: 453. Socialtjänstlagen. Hämtad den 31 mars 2022
från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Socialstyrelsen. (2020). Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende - kunskapsstöd för socialtjänsten. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad den 10 mars 2022 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-2-6597.pdf
Socialstyrelsen. (2022). Socialt fältarbete med barn och unga - kartläggning av uppsökande och förebyggande socialt fältarbete i kommunal regi. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad den 3 april 2022 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-1-7731.pdf
Statistiska centralbyrån. (2020). Lämna ingen utanför. Statistisk lägesbild av
genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Hämtad den 8 april 2022 från
https://www.scb.se/contentassets/992b5ef6a28a451286cfff1672acea73/mi1303_202 0a01_br_x41br2002.pdf
Stigsdotter Ekberg, M. (2010). Dom kallar oss värstingar - om ungas lärande i möte med skola, socialtjänst och polis. Linnéuniversitet, institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Hämtad den 7 april 2022 från
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:353172/FULLTEXT01.pdf
Sullivan, C.J. (2006). Early Adolescent Delinquency. Youth violence and juvenile justice delinquency, 4(4), 291-313. Hämtad den 21 april 2022 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1541204006292656
Svensson, P., & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G., Ahrne., &
P., Svensson. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s.19-33). Liber.
Sveriges Riksdag. (2022). Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet.
Stockholm: Sveriges Riksdag. Hämtad den 18 april 2022 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/slopad-straffrabatt-for-unga-myndiga-vid_H901JuU5
Teater, B. (2020). An introduction to applying social work theories and methods. Open University Press.
Thunved, A., Clevesköld, L. & Thunved, B. (2010). Samhället och de unga lagöverträdarna.
Norstedts juridik.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 28 april 2022 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Godfo rsknigssed_VR_2017.pdf
Öberg, P. (2011). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne,. & P. Svensson. (Red.).
Handbok i kvalitativa metoder. (s. 58-70). Liber.
Öquist, O. (2003). Systemteori i praktiken: Systemteorins tillämpning inom utbildning, vård, socialt arbete. Förlagshuset Gothia.
Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Gothia fortbildning.
BILAGA A
Hej!
Vi är två socionomstudenter vid namn Moa Bokström samt Nevar Chalak och vi studerar på Socionomprogrammet vid Mälardalens universitet i Eskilstuna. Vi kontaktar er för att vi skriver examensarbetet och vi behöver era kunskaper för att kunna färdigställa vår studie.
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka fältsekreterares perspektiv på det förebyggande arbetet med ungdomar som begår brottsliga handlingar. Syftet är även att undersöka hur ni samverkar med andra aktörer. Vårt mål är att intervjua fem fältsekreterare som ägnar sig åt förebyggande arbete med målgruppen ungdomar. Intervjun beräknas ta mellan 45-60 minuter att genomföra och det finns möjlighet att genomföra intervjun på Teams eller Zoom. Det insamlade materialet från intervjuerna kommer endast bearbetas av oss författare samt vår handledare. I studiens skriftliga form kommer du att avidentifieras för att din identitet inte ska röjas. Efter godkänt examensresultat kommer materialet att raderas i enlighet med de forskningsetiska principerna som genomgående under studien kommer att beaktas. Det är frivilligt att delta i studien och det går att avsluta intervjun när som, om så önskas.
Ert deltagande hjälper oss att slutföra våra studier och vi skulle vara mycket tacksamma om ni hade möjlighet att delta. Kontakta oss gärna via mejl vid önskat deltagande.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar;
Moa Bokström och Nevar Chalak mbm19002@student.mdu.se ncd19001@student.mdu.se Handledare: Munir Dag munir.dag@mdu.se
BILAGA B
Inledande frågor (bakgrundsinformation)
• Vad har du för arbetslivserfarenhet?
• Hur länge har du arbetat som fältsekreterare?
Förebyggande arbete
• Vilka åldersgrupper arbetar ni med?
• Kan ni berätta om vad förebyggande arbete innebär för er?
• På vilken nivå skulle du säga att ni arbetar förebyggande? Ex. Arbetar ni med barn och unga som har ett identifierat socialt problem, de som är i riskzon eller universellt?
• Vilka mål eller riktlinjer styr utformningen av ert förebyggande arbete?
• Kan du berätta om hur ni arbetar förebyggande mot ungdomsbrottslighet?
• Vilka aktörer samverkar ni med?
o Kan du berätta om hur ni samverkar med dem?
o Vilka möjligheter finns det med er samverkan?
o Vilka utmaningar finns det med er samverkan?
• Kan du generellt berätta om svårigheter eller hinder med det förebyggande arbetet?
• Vilka strukturella utmaningar upplever du kan skapa svårigheter i att arbeta förebyggande?
o Kan du berätta om hur ni arbetar för att hantera utmaningarna?
I mötet med ungdomar
• Vilka faktorer upplever du ökar risken för att ungdomar begår brott?
o Hur arbetar ni för att förebygga dessa riskfaktorer?
• Hur ofta möter ni ungdomarna i deras arenor?
o Vilka är dessa arenor?
• Kan du berätta om din upplevelse av ungdomarnas mottaglighet i att skapa relation till er?
• Vilka möjligheter och utmaningar upplever du finns i mötet med ungdomar?
o Kan du berätta om hur ni hanterar utmaningarna som ni stöter på?
Samhällspåverkan
• Hur upplever du att ungdomarna blir bemötta av andra samhällsrepresentanter?
o Kan du berätta om hur ert arbete med ungdomar påverkas av samhällsvärderingar?