Med anledning av bristande tidigare forskning kring möten mellan elever med PTSD- problematik och lärare i SFI-utbildningen, med utgångspunkt i Honneths teori samt mot bakgrund i min erfarenhet från SFI-världen finner jag det angeläget att undersöka hur dessa möten kan bidra till skapandet av elevernas självrelation. Dessutom vill jag, med hjälp av Bourdieus teori om sociala fält undersöka förutsättningarna för etablerandet av erkännanderelationer mellan lärare och elever på SFI-utbildningen.
I detta avsnitt kommer jag redogöra för metod och datainsamling. Jag ämnar motivera mina val i ljuset av mitt syfte och beskriva mitt tillvägagångssätt samt undersökningens olika faser. Frågorna jag vill besvara är
• Varför har jag valt den metod jag använt? • Hur har jag gått tillväga i datainsamlandet? • Hur kan jag koppla vald metod till mitt syfte?
Metodologiska överväganden
Att utforma och genomföra en empirisk studie förutsätter en mängd teoretiska och praktiska överväganden. Frågor om verkligheten, om hur man får kunskap om densamma samt om hur denna kunskap kan valideras, är frågor som har central betydelse. I min studie ser jag språket, kommunikationen som det huvudsakliga redskapet i validering och legitimering av den kunskap vi utvecklar om verkligheten. Denna utgångspunkt medför vissa konsekvenser för begrepp som objektivitet, sanning och sätt att tolka data,
Begreppen validitet och reliabilitet har inte samma centrala plats i en kvalitativ studie som i en kvantitativ, anser Hartman (2004). Syftet med en kvalitativ studie är att få en bättre förståelse av vissa faktorer vilket kräver en närhet som i sig kan vara ett problem, menar Hartman. Därför måste forskaren vara väl medveten om hur han fungerar i de olika delarna av forskningsprocessen.
En av flera viktiga fokusar i en kvalitativ studie ligger på intervjuer och då det gäller frågan om resultaten av den empiriska undersökningens sanningshalt och objektivitet, blir forskarens uppgift att tillgodose krav på trovärdighet i
31
argumentationen, det vill säga att de bilder av verkligheten som ges i studien är sanna i den mån som dessa kan tala till de berörda, fortsätter Hartman (2004). Då det gäller kraven på generaliserbarhet i resultaten, blir detta en fråga om hur de berörda kan känna igen sig i den problematik som lyfts fram (Hartman 2004).
The traditional opposition between so-called quantitative methods, such as the questionnaire, and qualitative methods, such as the interview, conceals the fact that they are both based on social interaction which takes place within the constraints of these structures. Defenders of these two methodologies igonore these structures, as do the ethnomethodologists, whose subjectivist view of the social world leads them to ignore the effects exerted by objective structures not just on the interactions they record and analyze … but also on their own interaction whith those who are subjected to their observation or questioning (Bourdieu 1999:608).
Jag har för avsikt att använda mig av Pierre Bourdieus angreppssätt för intervjuer och har, i min empiriska studie, vänt mig till dem som det främst berör, det vill säga elever med PTSD eller annan psykosocial problematik och lärare på SFI-utbildningen. Genom att samtala med dessa om deras tankar om SFI-utbildningen, har min ambition varit att försöka upptäcka mönster som kan vara till vägledning i min analys och diskussion.
I inledningen av mitt uppsatsarbete reflekterade jag över om jag skulle använda mig av semistrukturerade- eller ostrukturerade intervjuer. Jag insåg dock ganska omedelbart att ingen av dessa intervjumetoder skulle ge mig den information som mitt syfte krävde. Jag hade, genom min dotter som studerat sociologi i Lund, kommit i kontakt med Bourdieus riktlinjer för intervjuer. Jag förstod att användandet av denna metod skulle kräva en del ytterligare arbete men valde ändå att begagna mig av denna metod då jag anser att jag, för att nå mitt syfte – att undersöka vilka tankar SFI-lärare och elever med PTSD-problematik har kring mötets betydelse för skapandet av självrelationen samt analysera förutsättningarna för ett etablerande av erkännanderelationer – måste vara fullständigt medveten om de intervjuades specifika levnadshistoria och kunna kombinera denna medvetenhet med kunskap om förhållanden som är gemensamma för en sociala kategori.
Min intention har varit att kunna nå en djupare förståelse av mitt empiriska material och med hjälp av flera perspektiv kunna fånga mångfalden av synvinklar som lever sida
32
vid sida. Samtidigt vill jag även försöka reducera det symboliska våld som finns inbyggt i intervjusituationen som sådan. Jag har försökt inta en position som ligger så nära de intervjuades som möjligt utan att bli ett med dessa (Bourdieu 1999). Frågorna jag ställde försökte jag formulera så att de skulle påminna om ett vänskapligt samtal. Jag måste då ha en djupare förståelse för de levnadsvillkor som producerar olika tankegångar, vilket bland annat innebär att jag bör känna till mina informanters bakgrund och livsvillkor. Jag ville kunna erbjuda informanterna en situation vari de gavs möjlighet att uttrycka oro, behov och drömmar. Vänskap kan, menar Bourdieu (1999), överbrygga social asymmetri och då minimeras risken för att informanten ska uppfatta sig som ett objekt. Dessutom är social närhet och kännedom nödvändiga för förståelsen av icke-verbala tecken i ett samtal.
Jag inser att jag, för att fullt ut kunna använda mig av Bourdieus metodologiska riktlinjer för intervjuer, skulle ha presenterat intervjumaterialet i sin helhet. Jag skulle även ha gett ytterligare information angående respondenternas ekonomiska-kulturella och sociala bakgrund, men på grund av de forskningsetiska principerna framförallt gällande konfidentialitetskravet, kan jag inte redogöra för hela materialet. Jag skulle även ha utökat tiden för intervjuerna, borde haft ytterligare intervjuer och dessutom kunnat avsätta mera tid till förarbetet. Tyvärr förlorar denna intervjumetod lite av sitt syfte när intervjuerna inte kan presenteras i sin helhet. Att i Bourdieus anda presentera hela intervjumaterialet hade tydligare visat på den skillnad som existerar mellan Bourdieus angreppssätt för intervjuer och semi- respektive ostrukturerade intervjuer. Det hade berikat resultatet och gett mitt arbete en större validitet. Arbetets validitet hade dessutom kunnat stärkas om jag genomfört ett antal deltagande observationer.