Flera lärare pekar på den konflikt som de upplever finns mellan samhällets krav på att de studerande ska ut i arbetslivet så fort som möjligt samt de krav och förväntningar som finns från samhället angående SFI:s roll i undervisningen kring de så kallade svenska normerna och värderingarna, och det lärarna anser vara kärnan i SFI-utbildningen Ola: Från politikernas sida tjatas det ju alltid om att komma ut i arbete så fort som möjligt. Det finns olika utgångspunkter från lärarens, samhällets eller utbildningsföretaget.
Lena: Det man märker när man jobbar är ju att olika aktörer har liksom olika intressen i SFI och att man när man jobbar som lärare så liksom det man själv definierar är en sak. Det är skillnad mellan när man inom SFI okritiskt följer kraven på ut i arbete så snabbt som möjligt i förhållande till att man ska kunna orientera sig gentemot samhället, kunna delta på demokratisk grund liksom i samhället, det är något helt annat. Som lärare står man liksom där mitt emellan.
Petra: Jag tycker att ibland så tycker jag att SFI har haft lite mycket fokus på det här att vi ska utbilda dem i hur man ska vara i Sverige. Man ska försöka hålla sig till
45
språkutbildning och sen om det kommer annat om de är intresserade.
Lena: Jag tänker liksom att vissa såna här ord kan bli svåra att förhålla sig till som lärare när man jobbar med folk som är under hård exploatering utanför skolan, ja, det är fyllt av spänningar och motsättningar liksom. Hur jobbar jag med de här formuleringarna? Hur jobbar jag med att förmedla de här värderingarna? Det är inte så att jag inte skulle önska att det ser ut på ett annat sätt men demokrati bygger ju inte alls på vad jag uppfattar vad till exempel arbetsförmedlingens agenda är idag. Det blir liksom hela tiden en clash mellan vad skolan, utbildningen vad vill den, vad står den på för grund och vad står liksom arbetsmarknadspolitiken för på för grund, det blir lätt konfliktfyllt där, så ser man på deltagarna som om de inte är jämställda. Att de saknar kristen tradition, de har inte vår gemensamma referensram och att detta är ett stort problem liksom.
Ola: Vad är en gemensam referensram och vem bestämmer den?... kristna traditioner och västerländsk humanism blablabla… så den här är till all vuxenutbildning? Jag kan tycka att det är lite konstigt att den ska vila på kristen tradition. De skulle kanske skriva religionsneutralt?
Johan: … så måste man ju förankra demokratiska värderingar, jämställdhet mellan kvinnor och män i varje moment på SFI-utbildningen och inte diskriminera. Etik som förvaltas av kristen tradition? Det är väl frågan ifall vi alla kan så mycket om den etik som förvaltas av kristen tradition men vi har väl ett hum om den.
Flertalet lärare uppfattar även de krav som samhället ställer på eleverna, angående närvaro, snabb progression och självförsörjning, som en konflikt med SFI-utbildningens syfte. Ola: Om kommunen kunde förstå att det hade varit bättre att synka lite bättre mellan barnens och föräldrarnas lov, att man kunde ha en dialog med socialen och arbetsförmedlingen så man vet vad det gäller för regler. Man undrar hur de tänker på myndigheten.
Petra: Allt det här med närvaro, frånvaro och du vet så här, mycket av sån här administrativa saker som handlar om, till exempel jag kanske får från ledningen att nu ska ni göra så här… och då hamnar man i ett dilemma hela tiden. Ska man tänka att nu jävlar så måste de lära sig en läxa eller ska man tänka shit the same? Å andra sidan så kan man ju också säga att okej får de betalt så ska de fan va här.
46
Eva:… hur det ekonomiska systemet runt eleven fungerar. Om det är hård press eller inte, är ju en sak som försvårar. Jo så är det ju bostad och familj på annan plats, ekonomin och den egna hälsan som ofta försvårar. Sen kan man ju också jobba i ett vinstdrivande företag där ledningen är väldigt intresserad av att ha hög genomströmning vilket innebär att eleverna snabbt ska ta sig igenom hela kursen därför att det är bra inför nästa upphandling.
Ola: Ja, det kan vara svårt att motivera folk att ta praktik när de hör så många skräckhistorier
De flesta av de intervjuade lärarna anser också att vissa av elevernas värderingar, religiösa föreställningar, föreställningar om det svenska samhället och myndigheternas ställning, fördomar samt inställning till skolan, kan var svårt att förhålla sig till.
Johan: Nånting jag kommer på är det här om att om du skriker på dina barn så kommer socialen och tar dem ifrån dig. Det är en vandringssägen som har cirkulerat bland nyanlända i många år, ungefär som om socialtjänsten kan bara komma som Säpo mitt i natten och hämta dina barn utan att de ser en väldigt grundlig utredning om hemförhållandena. I land som Sverige där har myndigheterna en relativt stark ställning och det finns förtroende för myndigheter och då finns den här uppfattningen om att socialtjänsten är en statsmakt i sig. Det är en föreställning som jag har hört många gånger. Emelie: … och sen så ska det va vissa saker som man inte bör prata om, och det här får man inte visa och ja, du vet, det är haram. Jo men man har förutfattade tankar om hur det är att jobba här eller vad de tänker eller för att man vill ju respektera alltså både religion och kultur och vad det nu kan vara och människor. Ja det kan försvåra.
Johan: Religionen är ju inte en privatsak alltid för religionen hos väldigt många av våra deltagare är ju det de lever efter men, tillskillnad från många av oss i väst så rättar inte vi vår vardag efter religiösa påbud.
Ola: Ja ibland blir man irriterad, just kanske i dessa dagar under fastan. Man märker ju att många deltagare har en massa fördomar och så och då brukar jag säga att nä det där är en fördom.
Lena: Men jag tänker åsiktsyttringar, det som jag tycker är svårt och som utmanar mig det är den här, som också är med studieväg 2 som har lite lägre utbildning, en
47
konservatism liksom i vissa frågor, nån gång var det homofobi och nån gång var det rasism och så där och hur jag liksom fick svårt att andas.
Johan: Rasism är nog det som jag har svårast att hantera så där vill jag bara tvärt kapa, det tillåter jag inte.
Ola: Åsiktsyttringar…man märker ju att många deltagare har en massa fördomar och så. Då kan man bli lite auktoritär när man säger att så är det faktiskt. Att du har fel där. Johan: Det är åsiktsyttringar som ligger utanför både min personliga fattningsförmåga och intresse av att absolut inte införliva det i undervisningen för det hör inte hemma där…ibland har man bara en sån som tycker att de kan ta sig rätten.
Ola: Rötägg helt enkelt.
Petra: Sen kan ju nån PK säga att nä men va då det är väl deras frihet, religionsfrihet, att bära slöja alltså, men jag vet i fan om det är frihet för en fyraåring att ha på sig slöja helt ärligt.
Emelie: Det kanske inte är så farligt att sitta bredvid den här herren, för han är ju faktiskt snäll och han pratar om eller han kanske hjälper mig. Många av våra klasser är ju verkligen såna, män på ena sidan och kvinnor på den andra.
Lärarna upplever också att det är svårt att förhålla sig till elever med låg eller ingen studiebakgrund
Lena: Utbildningsbakgrund de som har låg utbildningsbakgrund är krävande och då handlar det också om värderingar, tankesätt och hur man liksom fångar in nånting. För att de högutbildade, ligger nära en själv då fångar man in saker per automatik.
Ola: För högutbildade är lite mer självgående. De vet ofta vad de ska lära sig, de lågutbildade behöver mer.
Eleverna upplever att det kan vara svårt att förhålla sig till lärarna som ju är individer men även representanter för makten.
Ali: Jag ser det är samma som jobbar här och där. Om du har bra relation, vilket samband du har till läraren. En lärare sa till mig, om du vill gå och ta skolan du ska göra så här (Ali stäcker ut tungan och visar hur man slickar) och du ska gå upp direkt. Om du hycklar, om du blir en hycklare du ska gå upp med dem. Jag kom från Syrien därför att
48
jag kan inte hyckla. Jag kan inte. Vill du att jag ska göra samma sak här? Nej, det går inte.
Hussein: Hon frågar aldrig nån hur mår du? Det finns elever som gillar såna lärare som har makt. Precis som sån rövslickare ska bli runt henne rövslickare. Och de vet vad hon vill och de säger vi vill detta, därför de har ingen självkänsla, de kollar efter makten.